skrev Nejlika i Måste sluta på torsdag
Superbra jobbat!! Hoppas stugdrömmen blir sann! Annars kanske du får hitta en annan mysig stuga att vila ut i i sommar ?☘️
skrev Nejlika i Tillbaka igen
Hejjar på dig! ✨
skrev Nejlika i Fan
Låter som det är dags för nya tag, hejjar på dig! ✨
Kram Nejlika
skrev Allterbra i Måste sluta på torsdag
Jag får bo I stugan, måste bara bestämma hur länge och när ?
Så nu har jag något att tänka på i natt ?
Får väl se om jag hittar en kvinna innan dess som vill följa med, eller om jag gör det alldeles själv. Ett äventyr är det hur som helst, jätte vackert är det där!
skrev Jasmine i Hej alla fina!
Fint med en positiv uppdatering- tack! Du gör det så bra, en förebild;)
Kramar!
skrev Jasmine i Måste sluta på torsdag
Fint att läsa dina positiva inlägg! Jag hoppas verkligen, verkligen att du får den där stugsemestern- det är du såå värd!
<3
skrev Rosette i Redan tillbaka
Stutsar på botten. Fint uttryck, det ger rum för tolkningar. Jag hoppas det är ok att jag ger min.
Du stutsar, ibland lite mindre dåligt, kanske till och med ok eller bra, ibland på botten. Även om du hade upplevt dig helt stilla på botten så finns det möjlighet att komma upp. Även om du inte alls känner den själv så finns den möjligheten alltid.
Ibland kan det kännas minst sagt hopplöst det betyder inte att det är så, just nu och till och från mår du så. Jag vill återigen lyfta att det finns hjälp att få, att du berättar för din familj, skriver här ger oss möjligheten att stötta dig. Bra att du tar mod och skriver, kanske är det inte mod utan mer kraft att räcka ut din hand till oss. Du gör detta om och om igen, bevisligen är du en person som är envis, målmedveten trots att du mår som du gör. Du håller dig nykter i perioder, kortare och även längre. Det är imponerande och du kan.
När du inte tror på dig själv kan andra tro på dig åt dig. Ibland kan det vara skönt att släppa det ansvaret men för det kan man behöva ta emot ännu mer hjälp- vart den skulle komma ifrån bestämmer kanske du allra mest, om du vill ta emot den. Testa även om du inte fullt ut tror det skulle fungera.
Hoppas du är med på vad jag menar. Hoppas något av detta blev hjälpsamt.
Du är ingen belastning och du orsakar ingen ett helvete, det är dina tankar om hur det är, inte sanningen.
Om du skulle ta emot hjälp från något ytterligare nu. Vad eller vem tror du det skulle kunna vara? (du nämner anmälningsskyldighet som ett hinder då du är mån om ditt arbete, det finns en del anonymt stöd, kanske kan det också vara något helt annat än vård som är ett nästa steg?)
Fortsätt skriv och läs såklart också här. Det är ett sätt att dela din situation med andra, du är inte ensam om du kommer inte må såhär alltid.
Vill tipsa om Nationella hjälplinjen, kostnadsfritt, anonymt
https://www.1177.se/Stockholm/Om-1177/Om-Hjalplinjen/?ar=True
0771-22 00 60
Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet
skrev Allterbra i Måste sluta på torsdag
God dag mina vänner, idag ser ni är en fin dag.
Hoppas jag iaf!
Jag anmälde mig på en norsk sida på Facebook, man kan få bo i en stuga i Norge gratis i sommar.
Om man har tur och vinner,
Den ligger vid vattnet, i vattnet kan man bada och fiska.
Inga grannar som stör, ett vildmarksäventyr.
Ingen el och såna saker, men en mysig brasa finns det.
De mailade mig tidigare idag och frågade om jag är intresserad och hur länge jag ville bo i stugan.
Jag har precis återkopplat, det skulle va en dröm.
Har länge drömt om något liknande ???☀️
skrev Mrx i Fan
Tomen, du har ju massor av vita dagar i ditt bagage. Nu tar vi nya tag och räknar vita dagar. Va bra att du hittat hit igen. Du liksom jag vet vad vi mår bäst av. Länge leve soda streamen. ?
/mrx
skrev Tomen i Fan
Då har man misslyckats totalt . Söp ner mig i Fredags och för att dämpa ångesten så har jag druckit sedan i Fredags.En massa dåliga val gjordes :-(
skrev Lantliv i Vilken lättnad
Då kom även min botten för några veckor sen, men även den ärliga och nakna i sikten om att jag inte klarar detta på egen hand.
Med ångesten och skammen rivande i kroppen bekände jag färg för mina föräldrar, samlade mod och ringde det svåra samtalet till vårdcentralen.
Med magen full av fjärilar men med maken som moraliskt stöd genomförde ett läkarbesök. Lättad klev jag ut från vårdcentralen med recept på Campral, löfte om samtalskontakt och stärkt imitt val att söka hjälp.
Nu kunde resten av mitt liv börja, resten av mitt liv som nykter!
Efter att ha påbörjat medicinering känner jag nu att jag förstår uttrycket "att hjärnan är kidnappad av alkohol". Förut så hade suget både en röst och stark övertalningsförmåga så mycket av min vakna tid gick åt att motstå, eller i värsta fall ge mrd dig för det. Numera känns det som om hjärnan är befriad från dessa tankar. Det är så befriande! Jag känner hopp!
skrev Mrx i Hej alla fina!
John-erik, lite lustigt det här men jag tänkte faktiskt på dig här om dagen. Funderade vart du tagit vägen och hur du mår. Gick fastekuren bra för dig? Du skriver som vanligt väldigt tänkvärda och bra inlägg.
/Mrx
skrev Lundgrens2 i Redan tillbaka
Dricker det går åt helvete, då bestämmer jag mig för att det är slut, håller uppe några veckor/månader. Sen är det helt glömt. Repeat.
Hopplösheten har tagit min själ. Vågar inte drömma om framtiden. Vågar inte planera en vecka framåt i tiden. Ifall jag faller tillbaka. Familjen vet. Dom är livrädda, jag orsakar dom ett helvete, jag skäms. Dom vill bara hjälpa. Jag klarar uppenbarligen inte sluta. Men jag vill inte skada mer folk.
skrev FinaLisa i Otroligt
Hörde på nyheterna att de alkoholrelaterade sjukdomarna har ökat stort.
Och det är bland människor födda på 1940-50-talen som ökningen sker och speciellt bland kvinnor...
Läste nyligen om skrumplever och blev förfärad över vilket vidrigt förlopp denna sjukdom har.
Hade såklart hört namnet förut men visste faktiskt inte riktigt vad det innebar ... skrämmande läsning?
Helt sjukt egentligen hur socialt accepterat alkoholen är överallt och i alla sammanhang där man ska fira något.
Men när man sedan blivit beroende då är det skamligt och fult....vilken dubbelmoral!!
Men det som är positivt är att alkoholen minskar bland de unga och den trenden får vi hoppas ska bestå.?
Kramar???
skrev New start i Jag behöver hjälp
Nu har det varit en tuff period. Jag blev sjukskriven pga stress och alkoholen har varit min dagliga fäljeslagare under tiden. Är tillbaka på jobbet på deltid. Nu vill jag verkligen klara av att vara nykter. När jag höll uppe 40 dagar före jul stortrivdes jag. Då tänkte jag att över helgerna kan jag ta lite så håller jag upp sen. Men det har inte gått. Nu börjar jag om men har nu en erfarenhet av hur svårt det kan vara att reglera alkoholen.
Kram alla där ute
skrev FinaLisa i Ångesten tar mitt liv...
Jag kan bara instämma i vad Muränan skriver.
Veteranerna har varit de viktigaste förebilderna eftersom de i sin fortsatta nykterhet visat att det går alldeles utmärkt att leva utan alkohol!
Och dessutom få ett mycket bättre liv?
När jag läste Santorinis hela tråd till exempel och förstod hur hon kämpat och till slut klarade det så fick jag nytt hopp för egen del.
Även om jag inte har så många vita dagar ännu så länge så är jag på god väg.
Och vissa lyser upp vägen med att skriva fina betraktelser och kåserar om lite av varje här på forumet, Tack Berra??
Och alla ni andra som kommer med kloka råd, Ellan, PP, Lim, Miss lyckad med många flera?
Och sist men inte minst, alla medkämpar i nuläget, ni vet vilka ni är?
Kramar till er alla
???
skrev Vinäger i Hej alla fina!
Härligt att du är på den för dig rätta vägen. Som vanligt bra och tänkvärda analyser. Tack för att du uppdaterar, det var nog lite tankeöverföring, då jag faktiskt funderade på att skriva en liten hälsning och höra hur du mår. Nu vet jag. ?
Kram
skrev John-Erik i Hej alla fina!
Är på rätt sida av vägen och kör rakt fram i sakta mak..
Lite tillbakablickar krävs för att förstå att min nulägessituation är glimrande
i jämföresle med hur dåligt jag mått ibland under åren. Mental härdsmälta
har det varit bitvis..Min karriär har gått fint men jag förstår ibland inte hur jag lyckats
med bedriften att ta mig dit jag är idag efter omständigheterna som varit.
Tänker på den stora mängden och frekvensen av intaget. Samtidigt kanske jag inte
nått någonstans utan A som ingrediens. Jag vet faktiskt inte. Om jag kunde vrida tillbaka
klockan så skulle jag minskat markant på A mängden helt klart. Men jag såg inte problemet
komma. Det var full fart i jobb och party ovanpå det.Ibland skrek kroppen till men man bara
körde på i 180... Skulle inte druckit så hårt och så ofta... Nu är det som det är och allra viktigast
är att jag börjar må bra nu.. (3.2 på en måbra skala av 5 möjliga!!)
En märklig sak som jag ofta känner är hur jag reagerar på när vissa (ofta kända) människor
lyckas ta sig ur missbruk. De blir förebilder på ett bra sätt.
Samtidigt är det avskräckande när någon person dör för tidigt och som man vet
druckit för mycket i sitt liv. Det avskräcker enormt när det händer..Det blir en A- spärr av det.
Under mitt aktiva drickande har jag ofta blundat för farligheten till förmån för alkoholens
goda sidor. Tankegången är typ: "Det gäller inte mig", "Det här fixar jag bättre eftersom
jag inte dricker så mycket som den och den personen". Om jag läst att någon troligen dött
av alkohol så ville jag ibland inte se det som sviterna av A. Försökte söka efter andra orsaker.
Svaret är ju att det verkligen kan gälla även mig i högsta grad. Jag har svävat i absolut
livsfara är min egen bedömning. Jo så är det nog.. Jobbigt att skriva den här meningen..
Jag är inte förskonad på något sätt...Min kropp är lika sårbar som andras kroppar..
Jag påminner mig om att jag letade efter andra orsaker som rökning m.m. om någon blev
sjuk av A eller dog av det.Jag har gjort precis allt för att rättfärdiga det egna intaget av alkohol.
Det är fel i hjärnans sätt att tolka ens eget drickande. Man ser inte sitt eget drickande
som något farligt trots att varningssignalerna finns och funnits under väldigt lång tid.
Jösses vad jag vet mycket mer nu än någonsin tidigare i mitt liv. Kunskap i mängd
finns i min hjärna nu. Jag har slutat blunda med öppna ögon..
Styrka till er alla
John
skrev Lennis i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!
Men som du säger skönt att få veta vad det är istället för att bara gå runt med en olustig känsla av att inte må helt topp ??
Skickar lite varma kramar o hoppas att du får bra hjälp ⭐️⭐️KRAM
skrev Fibblan i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!
Usch, mkt på tok i kroppen.. och så känslan av ensamhet kring vad du sliter med..?
Vi finns här❤️.
Bra o få saker klarlagda,
så kan det bli bättre ?!
Kramar ?
/Fibblan ?.
skrev Lennis i Tillbaka igen
Ta hand om dig o försök att bara koppla av o koppla ner under barnfria veckan ??
Man behöver ladda batterierna! Promenader friskluft blev jag ordinerad under min sjukskrivning. Läkaren var väldigt tydlig med i mitt fall att Inte lägga mig mer o inte göra något alls. Hon sa bestäm en liten sak hur liten som helst men ge dig den på att fixa den den dagen. Minns en dag då var mitt huvudmål att byta en lampa i taket ? ja jag gjorde det o promenerade.
Var rädd om dig o försök gör saker lagom! Vet att det är svårt är själv en person som precis som vad jag tolkar du kör stenhårt o rätt in i kaklet...för det ska gå! Lättare att säga åt andra att ta det lugnt än dig själv ?
Men var rädd om dig! Varm styrkekram ❣️
skrev Jasmine i Dag 1
Vad bra att du klarade första kvällen ensam utan a! Du är stark- nu klarar du de två andra också ;). Att vara för mätt är inte en så behaglig känsla, men det är bättre på sikt;).
Kram och godnatt!!
skrev Svewild i Dag 1
Jasmine
Ja, Jasmine... det här är 1:a kvällen denna vecka och jäklar va jobbig den var...
Har fasen ätit nått sen jag kom från jobbet...
Först ut med hundarna, laga mat, äta.. räckte inte, blev popcorn, choklad, kexchoklad, 4 stora glas iskallt vatten med massa citron i.. nu så mätt så ja mår illa men... INGET VIN, INGEN ÖL !!!
En vecka-check, känns otroligt skönt!
Jätte stort TACK för allt stöd och pepptalk❤️
Nu ska jag släcka så det får bli en NY vecka i min värld ? kram på er alla kämpar ?
skrev Vinäger i Kan jag någonsin dricka normalt?
Tror också att vi högpresterande tar till A för att orka med alla ibland snudd på ouppnåeliga krav vi ställer på oss själva. Vi pratar om omgivningens krav, men åtminstone vad gäller mig är det jag själv som höjer ribban hela tiden. Då jag har ett ledaruppdrag blir det nästan lite komiskt när jag peppar alla att det (oftast) duger med good enough medan jag själv måste prestera åtminstone lite bättre, helst mycket. Precis som jag försöker mina chefer i sin tur att få mig att förstå att mycket bra räcker, det behöver inte vara superduperbra. Vi kan väl konstatera att vi inte alltid lever som vi lär...
Tänk så fort livet kan ta en ny vändning. Superbra jobbat! Önskar dig all lycka till nu när hjärnan slipper vara kidnappad av det luriga giftet som alkohol är ✨
Keep going strong ?☺️