Senaste kommentarerna i forumet

Måste erkänna att jag blev lite tagen, jag som bara hört John med långt över 100 dagar bakom sig. Att gå från 140/0 till 3 dagar i rad gör mig lite förvånad. Men du är bara människa precis som alla andra!
Har ju förstått sedan innan att du inte bestämt dig för att lägga av för alltid, men har du någon plan över hur ditt drickande skulle kunna se ut i framtiden för att det ska kunna fungera ångestfritt?
Tror i alla fall du gör rätt i en längre nykterhet nu igen för att få tillbaka styrkan och klara tankar.. Med alla dina dagar i bagaget så är du ju långt ifrån på 0! Du kan det här med att vara nykter!

Kram min vän

Sonen 10 år utbrast häromdagen att pappa dricker ju alkohol hela tiden ? Nu skall detta inte handla om maken utan om mig. Jag fick samma kommentar i somras. Är det alkoholdjävulen som så många skriver om som gör att man inte tar detta på allvar. Ingen förälder vill väl egentligen att ens barn skall se mamma och pappa berusade varje helg. Men man flyttar sina gränser hela tiden ? jag vill vara en förebild from nu!

Sanningen varar i längden.

Så stark och modigt att du vågat berätta och söka hjälp. Bra att din mor ställer upp.

Din sambos reaktion kan vara en del av en chock, han kan förstås också få skuldkänslor (han lämnade ju dig, i stället för att ha förståelse för att du överreagerade i samband med att du var kraftigt påverkad -intoxicated i den djupa betydelsen)... Må tiden få saker och ting komma tillrätta.

All ljus och styrka till dig!

Tack för tipsen om bra dryck... på väg att välja bland 10 sorters te...
Jag har också kombinerat med en bra diet, (även sedan 2015 håller min vikt på att gå upp och ner - upp när jag dricker förstås, jag blir gränslös på alla sätt).
Det som är bra med en diet är den ger ytterligare mer motivation till att låta bli OH och att det blir lätt att förklara för andra (som man inte vill öppna sig för) att man inte dricker OH.
Ha en bra 8e dag...

Skriv "gnäll" och fundera här hur mycket du vill!!! Det är väldigt trevligt att du tittar in och berättar❤ Och jag blev så glad att du känner dig inspirerad av av mina inlägg?

Ensama dagar hemma är riktiga fällor! Jag vet precis hur du känner. Kan du lägga in andra saker i dagsschemat också? Som är bara för din egen skull? Kanske mindfullness och nåt mer som gör dig avslappnad? Jag har inte råkat ut för en sån där dag än när möjligheterna är oändliga och vet faktiskt inte hur jag skulle brotta mig igenom. Men jag tror du hittar styrkan idag! You can do it?⭐

Samma sak för mig, för mycket alldeles för länge,har försökt sluta tidigare men då fallit tillbaka i dåliga banor då jag tänkt just den tanken...att jag kanske kan dricka lagom.
Funkade kanske några gånger och sen eskalerade det, nu säger inte jag att det kan bli samma sak för dig.
Jag hoppas du hittar ett sätt som funkar iallafall:)

Jag finner er, både Billi och Pimpim som inspirationskälla i vårt gemensamma strävanden efter ändrade alkoholvanor. Hoppas det är ok för dig Billi att jag hänger här i din tråd och skriver om mina tankar och nuläge. Annars får du säga till så får jag skapa mig en egen tråd.

Jag känner redan nu på morgonen att denna dagen blir en kamp. Idag är första dagen sedan jag blev sjukskriven att jag är ensam eftersom skolan startar om idag för sonen. Bara jag, mitt sug och alkoholjävulens lömska försök att få mig att dratta dit. Vardagen står för dörren med tråkiga vardagssysslor. Hatar verkligen att ta hand om den rena tvätten och har just ett berg att ta hand om. Inte heller känns det särskilt lockande att börja plocka undan julen och det ösregnar ute så naturvistelse är uteslutet.

Förlåt mitt gnäll ?

Kram på er vänner ❤❤

Under många, många år! Skulle vilja bli en lagomperson, inte bara med alkoholen utan med mycket i mitt liv. Är det möjligt? Eller är det bara att inse att det är allt eller inget?

Det tog lång tid att förstå vad som höll på att hända, och ännu längre tid för vården att reagera. Nu pågår utredning. Ja, en sorg är det, men jag är ju jag och måste ju försöka ha ett så bra liv som det går.
Då måste alkoholen bort. Den för bara med sig ångest, hjälplöshet och isolering för min del.
Vilket slöseri med dagar!

...att berätta och vad skönt att du har en stöttande mor! Ett litet steg i taget och så får vi hoppas att du och din sambo löser allt också ??
Hoppas det går bra imorgon! ?

Kram PimPim ?

verkligen en fantastisk peppare och otrolig på att ge så mycket fint trots att du själv är mitt i kampen? Jag uppskattar det sååååå mycket. Sov gott?⭐

...hur du har det men försöker förstå! Dur stark och du klarar detta! Vi finns här och som Greta säger finns det säkert stöd att få som anhörig till en dement.
Kramar om massor!
PimPim ?

Stark som en gudinna ✨??✨
Oroskänslan som man har och tanken - tänk om jag inte klarar det kommer vi nog få leva med hela livet tyvärr fast ju längre tiden går desto mer blir vårt nyktra liv en vana - varje dag är en ny dag! Ikväll somnar vi nyktra och tanken är att vi gör det imorgon också!
Grattis till din dag 6! ?

Kram PimPim ?

Tittar in lite snabbt innan jag gör mig redo för sängen.

Det går över förväntan för mig. Fortfarande inget alkoholsug och min nedtrappning har hitintills gått bra. I natt sov jag åtta timmar i sträck och vaknade av mig själv utan att känna mig "däckad". Otroligt skönt! I morgon ska jag till min vårdcentral och förhoppningsvis fortsätta nedtrappningen genom dem.

Pim Pim: Jo, jag har också det där prestationsbehovet och jag har rökt innan. Så en beroendepersonalitet är jag nog. Mot min sömn får jag nu en antidepp-medicin som heter Mirtazapin och en sömntablett som heter Zopiclon. Men tanken är att jag inte ska behöva ta dem i det långa loppet.

Fibblan: Just nu går jag på mindre medicin än jag gjort på länge och det är väldigt skönt. Nu har jag dock fått en tid hos vårdcentralen och jag hoppas att jag kan fortsätta därifrån och att jag snart är tablettfri och såklart alkoholfri.

Sara_con_experiencia: Vilken utmaning. Just den där semesterkänslan, då hade jag nog haft mycket mer sug än i ett grådaskigt Sverige. Bra jobbat med 15 dagar!
Jag vet inte riktigt hur jag tar mig genom de jobbiga dagarna, jag har nog olika metoder för olika situationer. Mest försöker jag hålla mig sysselsatt, bla genom att hänga här. Sen ser jag till att alltid ha gott hemma att dricka. Sockerfria läsksorter, kaffe och te. Då blir jag inte alls lika sugen. Den här gången har jag även startat en omgång LCHF och då är det lättare att låta bli vinet.

Jag måste kasta mig i bingen men dag 7 är snart lagd till handlingarna. Så himla skönt!

Kram

Kommer precis ur en över 140 dagar lång vit period.. Ingen fara således..
Slarvade lite under helgen. Man kan ju räkna på olika sätt, jag skulle inte säga att
jag är på dag 1 för att det blev som det blev i helgen.
Men jag hänger på dig katten...:-)
Dag 1 för mig efter helgen. Ett hack i skivan...
Ska inte dricka på ett bra tag..
Kram till dig med :-)

John

Lite mer solsken! Två grejer idag som jag är väldigt glad över.
1. Gick förbi vinaffärn på väg hem utan att ens reflektera över det. Skitkonstigt eftersom jag gått och nojjat hela dagen över det.
2. Gick på restaurang och drack läsk trots att övrigt sällskap drack annat.

Har varit orolig över bägge scenarion, men en liten seger för mig själv nu när jag vet att jag KAN motstå.

Några funderingar jag haft idag på mig själv som förälder. Jag skäms oerhört när jag skriver detta, men jag är glad att jag gör den här förändringen NU och inte sen. Jag har redan fölorat tillräckligt med klara kvällar tillsammans med mitt barn.

Kvällarna har ju varit lite suddiga. Mest "smyg" har det så klart varit när nattning och allt vart klart. Men ändå. Har tagit ett eller två glas för att känna mig som en "bra" mamma. Orka vara glad, orka leka, jag har nästan trott att jag behövt vinet som nån slags medicin. Och mitt barn har gapskrattat åt sin tokroliga mamma. Mornarna har varit fruktansvärda. Då har jag fått "spela" bra mamma eftersom jag oftast varit bakis.

Efter dessa få dagar kan jag dra följande slutsats; jag behöver varken vin eller skådespel. Jag är en jättebra mamma! Och det är otroligt skönt att "slöjan" är borta. Och lika många härliga skratt kommer ändå.

Jag går och väntar på ett bakslag. Än så länge har det gått "för" lätt. Trots att tiden går oerhört långsamt. (Är det för att jag är mer närvarande än tidigare? Minns varje minut av allt jag gör?)

Well well. Hoppas att ni haft en fin dag vänner. Nu ska jag "te-podda"?

Det låter som att det är dags för det? För både dig och mig. Jag är på dag 2 nu. Häng på! Kram

Jasmine, så härligt att du är tillbaka.
Ett av mina mantran för i år är: ”andras lycka, inte ditt ansvar.”
Jag vet att jag är en snäll och omtänksam person och med det ovan menar jag inte att jag skiter i andras känslor. Men alla måste ta ansvar för att göra sig själv lyckliga - det är inte mitt (eller ditt) jobb. Vi behöver inte dricka för att göra andra glada. ”Bjuda till” eller skapa bra stämning genom att göra saker som inte passar oss.
Jag väljer att ha mitt nyår inte 1/1, utan när jag är tillbaka i vardagen igen. NU börjar 2019. Så i dag är jag på dag 2 av min vita månad som jag sparkar igång med. Och i morse mediterade jag - har bestämt mig för att ge det sex veckor och se om det gör något för mig.
Nu kör vi. 2019 är vårt år. Kram! ❤️

Jag tror på dig oxå ❤️?

Har din man fått en diagnos, har ni kontaktat sjukvården? Tänker att där kan finnas stöd att få.

Att se din livskamrat bli förändrad måste vara oerhört smärtsamt. Bra jobbat av dig att avstå så mycket som du gjort!!
? Greta

Det går inte att inte gråta när man hör alla tragiska berättelser..
Skänkte lite via deras hemsida.. Ni som har råd.. skänk en peng
Många poster blir mycket...

Tack för pepp!!
Jag är otroligt motiverad nu...

Kram

John

Vännen,
Jag vet att du står på min sida till 100% och peppar mig..Tack :-)... Har inte fallit så tungt nu denna gång, men just denna aptrötthet vill jag inte ha.
Nope,,,det går fetbort.. Jättetrötthet är inget att sträva efter..Vi är lika på ett sätt på det hur vi reagerar och tänker kring detta..

Kram

John

Nej, alkohol hjälper inte.
De svåraste omständigheter hanteras bra mycket bättre utan helt klart.
Lite konstgjord eufori i ett par timmar, och kanske en veckas total förnedring. Jag vill inte ha det längre.
Jag har det kämpigt men kanske kan det lära mig något. Om mig själv, om medkänsla, tålamod..
Om jag dricker förlorar jag all min styrka och värdighet.
Måste komma ihåg det.
Glad att jag kunde bryta direkt denna gång.
Varför är alla våra helger så indränkta i alkohol? Märklig kultur vi lever i.

Det är en annan ton jag läser din text med nu. Mer hopp och massa kärlek! Framförallt styrka ??✨
Jag tror på dig! ?

Kram PimPim ?