Senaste kommentarerna i forumet

Bra jobbat! Många styrkekramar ?

Jag är född rastlös och känner igen mig i det du skriver. Jag vill också ha en snygg och vältränad kropp. Har precis som du startat om min Hälsoresan. Håll ut tillsammans fixar vi det hela.

Efter ha läst ditt inlägg vill jag börja med att säga att du är stark som ser den skrämmande händelsen som ett skäl för och en start för att förändra dina alkoholvanor. Du undrar vart du ska vända dig och jag rekommenderar att du vänder dig till en mottagning som har erfarenhet av sexuella övergrepp och även till polisen. Det kan vara tufft och svårt att identifiera sig som "offer" samtidigt är det för mig tydligt att du utsatts för ett brott. Att inte säga nej är inte samtycke. Jag gissar att du är förtvivlad just nu och kanske rädd. Rädd för vad du varit med om, rädd för hur du drack, rädd för eventuella konsekvenser. Du är inte ensam och du är modig som skriver här och är beredd att ta kontakt med andra instanser. om du vill berätta gärna hur det går för dig.

Här finns andra med liknande erfarenheter och som har klarat sig igenom. Som mår bättre eller bra nu.

Varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej Sommarflickan2018!

Välkommen tillbaks. Du gör din resa, precis som många av oss, som kommer tillbaks, och kämpar för en ljusare, bättre och renare liv.

Det allra viktigaste är att DU ÄR SAN mot dig själv, att du vill inte lura dig eller andra längre.

Jag är inne på min 15e dag. Så härligt!

Idag är det en utmanade dag, med solig dag och planer att äta sen lunch ute, på en strandpromenad i en varm land i södra Europa. Har redan bestämt mig för scheppes med citron och en god fiskrätt. Visuella mål, hjälper mig att ta mig igenom de svåra dagarna.
Hur gör du?

Sara

Absolut, visst är det så. Är också en beroendepersonlighet.. varit nikotinist i 20 år, och snusar sjukligt mycket nu, när jag försöker stävja alkoholbegäret.. känner mig äcklig och smutsig av det med.. men jag gör nog bäst i att låta det gå vara så just nu. Är rädd att jag skulle gå under/falla sönder om jag inte fick ha det som snuttfilt just nu..Vill sluta med det också såklart. Men en gång när jag slutade med allt på en gång: alkohol, socker, koffein och nikotin, så fick jag hallucinationer..
Så nu tar jag ett beroende i taget.. och som du är inne på med- ta lite av bagaget i taget, såväl fysiskt som psykiskt?!
Hoppas verkligen på att du får en bra terapeut❣️ De växer inte på träd, och det där klicket som är så viktigt att du får den förståelse från ngn med kunskap och erfarenhet, håller alla tummar och tår att det blir så för dig denna gång✊❣️

Hej Lovika!

Välkommen hit till forumet.

DU har fått insikt i ditt alkohol-felaktigt-bruk.
Det allra viktigaste är att DU VILL ändra situationen och ditt liv.
Det allra viktigaste är att DU ÄR SAN mot dig själv, att du vill inte lura dig eller andra längre.
Det allra viktigaste är att DU ÄR BEREDD på att vad som händer framöver är kanske inte alltid lätt.

Du är på rätt plats nu, här, kan du få mycket stöd. Jag är övertygad om att du kommer att få flera svar under dagen angående det sättet du kan få hjälp av samhällstjänster.

Du kan börja med all info på 1177, gör alkoholtestet, var ärlig i dina svar vi tenderar att underskatta... När jag tänkte tillbaka på min senaste OH-period i slutet av förra året fick jag 29 poäng av 40 (förskräckligt!).
Du kan även söka på: "Här kan du få hjälp mot alkoholproblem" på 1177 (i våra tråd avråder man fån att lämna länkar till webbsidor, därför gör inte jag det).
AA har en hemsida .se
Och sist men inte minst råder jag att lyfta luren och prata med alkohollinjen!

Jag har valt att inte använd mediciner; men du kan fundera på det, bra då att se youtube videos om andra kvinnor som har slutat; t ex Clare Pooley (som medicinerar) och Claudia Christian | båda TEDx TALKS och sök även på Alcohol Use Disorder (AUD), som är den nya termen i st f alcoholism.

Jag använder nu en app också som jag rekommenderar Sober Time.

All ljus till dig!

SARA

Jag känner så med dig❣️ Förstår att det känns läskigt att bli så däckad, samtidigt som sömnen ju är så viktig. Det ställer bara till det för oss tusenfalt, när vi inte får sova..! För egen del vågar jag inte.. Jag är skitskraj för mediciner?. Dels för att inte veta effekten riktigt, innan man provat,risken att man tillför ngt som kanske bara skulle ställa till det ytterligare, biverkningar o sånt, och så rädslan för att bli beroende. Det är verkligen inte lätt att göra avvägningarna och fatta besluten vad som blir bäst för en. Därför känns det så skönt att du känner att du får bra hjälp från vården och att du har förtroende för den läkare du har nu❣️ Det är som du säger, helt ovärderligt!

Jag tycker du är modig och stark, som tar den hjälp som behövs just nu??! Och jag förstår också din längtan (tror jag?) att så småningom bli fri från även andra medikament(?!)
Vi får se vad som händer på min resa också.. ibland får man kanske bara inse att vissa mediciner behövs, för att inte hålla på med alkohol som självmedicinering, vilket ju jag gjort..

Vi ska bli friska?! Vi kommer att klara det! Och jag vill gärna stötta dig, mig själv och alla andra här, om jag kan på vägen???!

att du kommer att klara det! Det känns som om du har mycket god självinsikt och att du känner dig motiverad nu. Du har konkreta mål vad du vill uppnå. Du hade en avhållsam helg som kändes ovan, men inte omöjlig. Låter jättebra tycker jag? Känner igen mig i mycket av det du skriver. Är oxå extremt rastlös av mig. Har i dagarna startat samma resa själv. Vill oxå ha god fysik, snygg kropp och vara pigg!
Du är på G. Håll i nu!

För att inte avslöja mig för mycket så skriver jag vad som hände i generella drag. Jag har druckit i flera år på ett onormalt sätt och de senaste två åren har jag i smyg funderat över mina dryckesvanor och funderat på om jag är alkoholist. För drygt en vecka sen bestämde jag mig för att lägga alkoholen på hyllan och se hur jag mår. Veckan har varit olidlig med känslomässiga utbrott kan tex inte sluta gråta och känner mig nedstämd efter mitt beslut. Min personliga botten kom efter en festkväll och det var även då jag slutade dricka. Min sambo bevittnade den kvällen en total blackout av paranoia, ilska och gråt från min sida och jag minns ingenting. Hela den kvällen är full av minnesluckor och han berättar att jag har skämt ut mig genom att ha legat på golvet och skrikit. Jag har även varit otroligt elak mot honom. Jag minns ingenting. Det slutar med att han sticker mitt i natten och lämnar mig. Jag minns att jag var fruktansvärt ledsen och ville bara ta livet av mig. Dricker ännu mer och av en slump hittar jag en främling som hjälper mig att ladda min telefon för att få kontakt med min sambo igen. Under tiden laddas telefonen utnyttjar han situationen med att jag är totalt nedbruten och misstänker att han sedan har oskyddat sex med mig. Jag säger aldrig nej, så det är ingen våldtäkt, men jag minns inte så mkt av vad som hände mellan oss. Men i min fylla och totala psykiska nedgång var jag ett lätt offer för honom. Han drar sedan, han också, och jag är kvar i total ångest och känner mig utnyttjad.
Nästa dag lägger jag korten på bordet och lovar mig själv att inte dricka mer och berättar detta för min sambo. Det som kvarstår är dock om jag hade sex med personen, eller inte? Någon kontakt som klassas som otrohet fanns det iaf, men kvällen är kantad av minnesluckor och jag vet ärligt inte vad som hände. Hur ska jag kunna berätta detta för min sambo? Vill även testa mig för könssjukdomar, vågar därför inte ha sex med min sambo ännu.
Jag gråter och gråter varje dag och det tar aldrig slut. Dricker inte, vill dricka men ändå inte. Mår så dåligt ändå. Vart vänder jag mig? Till vårdcentralen, AA?
Känner mig helt maktlös.

Helgen swishade förbi. Blev en helg med avhållsamhet av både dryck och mat. Konstigt det där. Jag säger att jag måste ta det lugnt och skynda långsamt, men samtidigt, man måste ju göra något. Man måste ju ha någonting som gör livet värt att leva. Har en stark dröm som inte lämnat mig trots år av misslyckanden. En god fysik, snygg kropp, stark och pigg. Genom vanor av bra mat och träning som inte är möjlig för mig med alkohol. Men så fort jag mår bra så drar viljan åt det hållet. Det säger mycket om vad som händer med oss när vi tar oss ur drogernas våld. Då är allt plötsligt möjligt igen!
Igång med träning igen. Äter nyttigt och sparsamt för att tappa vikt. Känner mig lättare efter bara en vecka. Känner mig stolt och glad.
Det här med vanor är kraftigt. Men det tar ju faktiskt inte så lång tid att bryta en vana säger dom som vet. I fredags satt jag fram för På spåret utan vare sig dryck eller snacks och försökte bara njuta av programmet. Ovant och lite rastlöst. Men inte omöjligt. Om ett par veckor kan det vara en ny naturlig vana. Om man klarar att hålla ut.
Har alltid varit en väldigt rastlös själ. Alkohol har enkelt gett mig ett lugn jag behövt för att slappna av. Vill jag ha det lugnet nu så kan jag träna. Lite jobbigt på ett sätt för ibland känns det också som det blir en slags drog. Träning gör mig lugn så att jag kan njuta av att sätta mig. Men också väldigt klar, -trött i kroppen men klar i knoppen.. Har svårt att somna på kvällarna och det är jobbigt för man behöver sömnen för att återhämta sig. Inte så konstig kanske, jag vet att många har problem med sömnen när de slutar dricka. Beror väl kanske på att kroppen måste lära sig på nytt att somna på egen hand utan en dos av alkohol. Får ha tålamod och känna av kroppen. Men helt klart är jag på väg framåt nu. Hoppas, hoppas, hoppas att denna gången kommer det fungera.

Det är väl lite en motsägelse i vad jag skrev. Sluta inte för dem men du kan ju använda det som en markering att även dina närmsta tycker att du är fel ute. Som en kompass. Det kan ju fortfarande vara ett startskott för motivationen i att du vill vara bättre för dem (och dig själv).
Men det är nästan omöjligt att tänka sig att aldrig dricka igen. Det är ok att tänka att du får det ”sen”. Men fokusera kortsiktigt och gör vad som krävs första tiden, gå och lägg dig tidigt, skit i tvätten, spela blockflöjt varje gång suget kommer, ta en promenad i stället, kör en ansiktsbehandling med nosecco på fredagar, testa tv-spel. Bra tips från Sommarflickan. Se det som en chans att skapa nya möjligheter och ett mer harmoniskt liv. Lättare sagt än gjort, men prova dig fram.
Jag vet inte alls om jag är så klok. Men jag behöver försöka ge andra lite av vad jag hittat här, för att själv hitta min väg. Ibland klarnar det för mig med när jag skriver. Ta hand om dig idag.

alkohol har det blivit nu. Mår riktigt bra ( förutom en förkylning som heter duga just nu ). Tog sista antabus på nyårsafton. Har med glädje börjat gymma under denna tid, detta är något som nu blivit rutin. Började på 115kg, ligger nu på 97, målet är runt 80-85. Egentligen bryr jag mig inte vad kilona är exakt, vill bara må bra och inte tänka på om kläderna ska passa eller inte. Muskler väger ju också ;)
Kämpa på alla er därute, alkohol kan bli en demon som vissa av oss inte klarar av. Vissa ibland, vissa aldrig. Själv började mina problem på allvar när jag drack av fel anledningar - när man var nere, hade ont, var ledsen, fick motgångar m.m. Sedan tog det snabbt över, man gick över gräns efter gräns, man gjorde saker man aldrig trott man skulle göra. Nu har jag distanserat mig till alkohol under en tid, nu får vi se. Kanske kan jag hålla mig till att alkohol kan vara den där guldkanten när man är glad eller är på middag. Går det inte så får jag leva utan - det finns betydligt värre saker att leva med!
Till er som kanske kämpar med alkoholen - det finns fantastisk hjälp att få, men du måste vilja sluta först. Det går inte att hjälpa en riskbrukare/missbrukare om de inte vill - smartare varelser finns inte. Visst är det sorgligt när man ser tillbaka över visa händelser, men man kan inte annat än förundras över hur kreatviv man varit för att få tillgång till alkohol! Kanske man skulle bli detektiv...
Allt gott till er alla inför 2019!

.... med dig! Jag hakar också upp mig som en repig skiva. Alla måsten gör en galen. Jag befinner mig fortfarande utomlands och bor med man och son på ett betydligt mindre boende än hemma. Detta håller på att äta upp mig.Känns som m itt huvud håller på att sprängas.

Tycker din plan låter alldeles ypperlig.Äta näringsriktigt är jättesvårt för mig då ingen i min familj gillar min mat och som jag skrev tidigare så äter jag väldigt lite eller inget. Lycka till och lova att höra av dig hur det går! Kram

Tack såå mycket!!

Stress är såklart klurigt. Mindfullness låter som ett superbra verktyg! Och en stund som bara är din egen! Nåt som du gör bara för dig själv, och det tror jag är viktigt. Ska testa det jag med.

Åååh härligt med träning! Bra gjort!!?

Hoppas du får en fin dag❤

Du kämpar på så bra! ??✨ Skönt att höra att man inte är ensam av samma begär och lustar. Det där förrädiska glaset som man tänker bara ska bli ett men som blir fler... det funkar ju inte...
För att komma till ro och få lite dåsighet om kvällarna dricker jag nu rooiboste. Igår hjälpte det lite!

Har ett poddtips Mia Törnblom och Christina Stiellis ”Självklart”! Har även lyssnat mig igenom böckerna och varit på några av deras förlösningar.
Rekommenderar även Olof Röhlander, lyssna på hans vinterprat han hade på nyår! ??✨

Ha en underbar dag! ?

Kram PimPim?

Så himla skönt att man vaknat nykter! Sitter just nu framför sminkspegeln och behövde varken badda ögonen eller lägga på en massa foundation för att dölja det vedervärda vinfejset! ?
Så idag går jag till jobbet utan varken baksmälla eller känslan av att är jag körduglig! Jag kan med gott samvete sätta mig bakom ratten och jag ska sjunga högt till tonerna av go musik i stereon! ??

Dag 7 - idag är jag nykter ✌?

Ha en bra dag allihop för det ska jag ha ?

Kram PimPim ?

Måndag brukar vara en hyfsat lätt dag att avstå alkohol på. Vaknade tidigt med lite ångest - drack jag alkohol igår? Somnade om då jag insåg att det gjorde jag inte ? Idag är det min dag 2

Jäklar vad du är bra Billi! ❤ Det verkar som om du verkligen kommit till några jättebra insikter kring din relation med alkoholen.

När det kommer till stress är det inte alls gånger så lätt att hitta verktyg på egen hand. Någon som har hjälpt mig är Anna Rask Sanchez och hennes ljudfiler (länk borttagen pga reklam//admi). Det är mindfullnessbaseraf stressreduktion (MBSR) och jag försöker att återuppta att göra en mindfullnessövning om dagen.

Igår körde jag mitt första riktiga träningspass med både kondition och styrka. Slitigt med skönt!

Önskar dig ännu en fin alkoholfri dag! Kram

Coolt gjort, vilken vinst!
Just det där med hur illa det gör kroppen, det är den vågskålen man måste påminna sig om. Kroppen är helt klart ett trevligare sällskap efter några dagar utan alkohol.
Du är verkligen inspirerande att följa. Ditt sätt att formulera dig fångar en.

Kram ?

Dag 5 har flutit på. Sover mycket bättre, vaknar inte och vrider och vänder på mig i ren ångest längre. Dock vaknar jag tröttare och "tyngre"? Känns som att jag skulle kunna sova ett helt dygn typ.

Finns/fanns en dokumentär på netflix som handlar om alkohol och hur den påverkar oss fysiskt. Om jag minns rätt, somnar man snabbare efter nåt glas men man kommer aldrig in i den där "djupa" sömnen. Om det stämmer är det ju inte konstigt att man har en del sömn att ta igen?

Jag har nog tänkt på vin hela dagen idag. Så fort en ledig minut kommer, kommer också dom romantiserade tankarna. Ser mig själv i soffan, tända ljus, bra musik i bakgrunden. Och belöningen för dagen i form av ett glas rödvin som jag sakta sippar på. Då frågar jag mig själv NÄR senast har en sån kväll inträffat? Hur har sanningen sett ut? Jo när jag väl satt mig i soffan har jag redan varit jobbigt onykter, och vinflaskan har inte haft många slattar kvar att bjuda på. Inte orkat duscha. Vaknat på morgonen efter ångestsömn med ostadiga ben och andedräkt som en gammal gam. Får verkligen tänka efter för att minnas hur jag kom i säng. Alltså NEJ. Usch. Blir så äcklad av mig själv.

Summan av detta = mitt soffmys blir bara verklighet om jag skippar vin. Med vin kommer det aldrig hända. Det är ÅR sen jag klarade att dricka ett eller två välförtjänta glas.

Finns det något som går upp emot den där känslan av en varm, lätt, glad berusning? Jag tror inte det faktiskt. Men den känslan är över så snabbt. Jag vill alltid ha mer av den. Och mer gör att den försvinner, blir nåt klibbigt och äckligt. För mig handlar det om valet mellan det verkliga livet och den där mysiga varma känslan av lugn som jag inser knappt existerar.

jag+pod+soffa+te=sant❤

Blir mycket irriterad över att du blivit ifråntagen ditt stöd. Så typiskt att det inte finns pengar. Det blir ju så mycket dyrare i längden för samhället om vi inte får stöd och samtidigt så är det så trist att de inte ser människan bakom problemet utan bara att det inte får kosta pengar.

Men vad du kan göra, om du orkar, är att kontakta din vårdcentral och be om en remiss till en psykolog som är kopplad till den sjukvårdsregionen du tillhör. Det finns ex antal psykologer som är kopplade till landstinget eller regionerna som verkar inom sjukvården, dvs, det kostar bara som ett vanligt läkarbesök och snabbt är man uppe i högkostnadsskyddet och kan gå gratis. Så gjorde jag. Jag hade turen att få två sorts terapier. Både KBT för alkoholproblemen och dynamisk psykoterapi för lite mer långtgående terapi. Dock har jag sådan tur att beroendecentrum inom min kommun är helt gratis. Dock fick jag remiss till den andra terapin.

Hur har det gått för dig idag, kan du lägga ännu en dag till handlingarna? Du är stark, du fixar mer än du tror men jag vet att det är jobbigt. Ångesten som river i en. Usch och fy va vidrigt det är. Att sen ha det jobbigt i sin relation eller att inte se någon utväg gör det inte lättare. Men som jag brukar säga, det går i alla fall inte lättare om man är onykter. Även om det är lättare sagt än gjort.

Även om du inte har någon annan just nu så har du oss. Vi finns här och lyssnar och stöttar. Så skriv så mycket du vill, skriv till fingrarna blöder om det behövs.

Vi läser och de som kan och orkar stöttar och peppar och kommer med råd (när det ombes eller behövs)

Kram till dig!

Ja ehm, eftersom jag också är 40+ (läs 27-årig man) och jag stött på många andra i 40+ här så undrar jag om det inte är då man kanske inser att om det här skulle lösa sig av sig självt när man blir ”vuxen”, så borde det ha hänt vid det här laget. 30+ är lite som en förlängning på 20. Man kan få ”bete” sig lite men när man nått 40 så är det dags att faktiskt lösa sina problem. I mitt fall går det inte riktigt att festa och öla som en student längre. Dags att inse vart jag faktiskt är i livet och inte vart jag tror att jag är, eller vill vara (ung och fri). Nu vid dryga 40 så är jag kanske redo att släppa den delen, och också acceptera att problem och elände är en del av livet som inte måste supas bort. Och med åldern kommer bättre självinsikt. Om man slutar nu så kan man ju vara 27 betydligt längre än om man fortsätter dricka (problem)lösningsmedel. Hejja 40! Och bra kämpat av er! Imponerande.

Sjukt bra jobbat ? Jag tror jag är på dag 14 nu och det känns riktigt bra ! Fortfarande svårt att sova men det borde vända snart .
Krya på dig

Men jag vacklar nu. Dag 4.
Jag har heller aldrig vågat gå på AA, trodde det bara var för den där tandlösa halta som man ser på gatorna och parkbänken.
Men det var så befriande att vara där, första dagen var där bara ”vanliga” men andra gången kom även några jag inte kunde känna igen mig i. Kolla upp ett ”bra” område för möten. Känns första gången inte bra, kanske nästa gör. Jag fick rådet att fortsätta gå. Bara gå på möten. Oavsett hur så händer det nåt. Även om du faller dit, fortsätter att dricka, gå på möten. Efter två gånger har jag förstått en del om A-sjukan. Hur mycket kan jag förstå efter fler? Vi är alla människor så olika, på yogan, på ICA, på jobbet, men där vi är, där har vi samma syfte och samma tänk.
Fortsätt att ta hjälp utifrån! Det hjälper, sakta med säkert. Jag är så sugen på ett glas vin. Vips, så fick jag sms av tre tjejer från AA under samma dag, som fick mig att komma ihåg vägen jag försöker gå på. Dessa tjejer jag fick kontant med är som jag, helt vanliga människor som aldrig trodde de skulle drabbas av denna pinsamma ”sinnessjukdom”. Men de vet hur man känner, hur man bäst stöttar. Kanske är det någon där ute på möten som skulle vilja möta just dig, som du skulle kunna stötta, som den personen kan känna samhörighet med! Testa AA!?

Dag 6 utan att dricka alltså. Känns verkligen skönt. Det har gått bra, men jag har nog ”fått hjälp” av att jag har ont i halsen och inte mår riktigt bra. Blir inte så sugen på något att dricka då.

Svårast blir det nog nästa helg, då är både mina och min mans barn här. Samtidigt känns det väldigt bra att tänka att jag inte kommer vara påverkad, vänta på att de ska sova så att jag kan gå ut och röka (slutade röka 26 dec för hundrade gången. Röker till och från men bara lite, denna gång hade det dock hållt i sig ganska länge.)
Att det är svårt när alla barn är här är ju att det blir lite rörigare helt enkelt! Men det tar jag då! En dag i taget och i morgon börjar jag jobba igen!