Senaste kommentarerna i forumet

Hej!
Jag är mamma och alkoholist, har försökt helnykter sen augusti med två återfall. Jag har haft jättemycket soc-ångest, trodde jag skulle få anmälan i somras (efter händelsen som gjorde att jag slutat) men det hände aldrig.
Jag har nu sökt vård för självmordstankar och självskadebeteende, så jag gissar att Soc kommer bli inkopplad förr eller senare.
Jag har liksom bearbetat tanken i mig själv, från total panik till att faktiskt längta lite efter det. Jag är så ensam med mitt livspussel, det känns lite befriande att någon skulle komma in, bryta igenom fasaden, att bara få lite erkännande i att det är svårt. Det låter som att du hade otur med den du fick prata med. Tror du att du skulle kunna försöka tänka på det som en hjälp och inte ett hot? Tror som ovan att det är minimal risk att de ens diskuterar omplacering, de vill ju hjälpa familjen att bli så stark och bra som möjligt.
Följer och hoppas du vill dela med dig av resan.
Styrkekram <3

89 dagar - bra gjort! Du verkar väldigt motiverad, fint att läsa om dina framsteg. Fortsätt så och lycka till!

Vad bra att du har tagit tag i ditt missbruk. Jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Var också så säker på att jag skulle börja ett nytt nyttigare liv när jag vaknade på morgonen men det slutade alltid med en runda förbi systemet på hemväg från jobbet. Månad ut och månad in och till och med år ut och år in.
För drygt sju veckor sedan hade jag nått en gräns. Det gick inte längre. Jag började med antabus och det har verkligen hjälpt mig att förändra mitt liv. För mig tog livet inte slut då utan jag fick en ny chans att göra något bra av det. De här sju veckorna nykter har varit jobbiga ibland men jag mår så mycket bättre nu. Lycka till och läs och skriv i forumet. Det finns så många inspirerande trådar här som visar att det går att bli nykter! Antabusen ser jag bara som en hjälp i början, man behöver också hjälp med att förstå hur det kunnat gå så fel, Det som började som festdrickande slutade som missbruk Lycka till!

Ställer mig till kören och påstår att dra ner när man gått för långt kräver (troligen) en enorm ansträngning under lång tid.
Sätta tydliga regler som man aldrig bryter mot...någonsin. De måste också vara under ”fuck-it”-gränsen per tillfälle. Dvs då man slutar bry sig och bara öser på.
Om man klarar det så länge att det sitter i ryggraden så borde det fungera. Med fungera menar jag att det kanske bli lättare att spontant hålla sig till den mängden. Men då blir det många beslut och mycket diciplin. Eftersom jag inte klarat det på ca 20 år så gav jag upp och la ner alkoholen helt. Ett beslut, så är det lättare med disciplinen eftersom man är nykter. Men du väljer självklart själv. Kör inte på ”känn” bara. Det är lika med trubbel. Tycker inte du ska lägga energi på att klassa ditt (risk/miss)bruk. Är det ett problem eller inte, är den enda frågan du behöver svara på.

Att bli för full och ringa 112 och hota med självmord skadar självklart barnen om de ser/hör vad som händer.
Såg att du har startat en annan tråd och ska börja med antabus. Bra! Du behöver ta tag i ditt missbruk. Om du mår dåligt så försök även att få hjälp med den delen. Svårt ibland att veta om man dricker för att lidra att man mår dåligt eller tvärt om. Men för din egen och definitivt barnens skull så gå in för nykterhet.

Grymt bra jobbat!

Grymt bra jobbat!

Hur det möjligt att man som ansvarstagande, arbetande, upplyst och engagerad människa och mamma samtidigt kan vara så urbota intelligensbefriad och låta en djävul styra mitt liv? En djävul som bor inne i mitt huvud. Hur kan jag ena sekunden vara helt övertygad om att jag ju vill leva nyktert med träning och hälsa i sikte men stunden senare helt avtrubbad stega mot systemet och köpa vin. Det är alltid samma sak. Precis när jag vaknar är jag så bestämd att det känns i hela kroppen. Under dagen börjar hjärnan förhandla. "Bara nån folköl är nog ändå bäst så jag kan somna sen". "Lite rödvin till maten är ju helt normalt". "Efter den hör dagen är det verkligen tid att unna sig lite vin och räkor". "Hade jag inte kvar lite vin i flaskan? Då måste jag dricka upp det så jag inte blir sugen sen. Då kan jag lika gärna köpa med ett 6 pack så jag slipper vilja ha mer sen". "Folköl är ju ändå ingen fara.." och så där håller det på. Månad ut och in. Trots lovord till maken. Till äldre barnen. Men trots allt jag lovar till dom jag älskar mest: ..förhandlaren där uppe vinner jämt. Vet inte ens när jag hade en hel nykter dag sist. Det går liksom inte.
Nästa vecka ska jag börja med antabus. Jag längtar men gråter samtidigt inombords. Livet tar liksom slut då... samtidigt som det kanske börjar?

Härligt. Hur det en är så blir allt så mycket bättre utan alkohol. Fortsätt att kämpa.

Jättebra jobbat!! Grattis!!

Tack snälla för ditt svar! Jag hoppas verkligen inte dom börjar utredning. Känns som hela livet förstörs då:( Vi bor i en liten håla där alla känner alla och skulle dagis få veta detta måste vi flytta känns det som. Så förnedrande så fy fasen!! Jag trodde det skulle kännas bättre om jag ringde innan men soc tjejen var så fruktansvärt otrevlig och dryg så det förvånar mig inte om det blir utredning trots allt. Min make är nykterist så man får väl hoppas det hjälper till något..

Tänk va skönt det är att inte alla tankar handlar om alkohol längre! Förut så snurrade det alltid tankar om när jag skulle få dricka igen eller att det skulle ju vara gott med ett glas vin, visst händer det ibland fortfarande men mycket mer sällan..
Jag måste säga att jag just nu trivs med mitt nyktra liv, saknar inte alkoholen speciellt mycket och oroar mig inte lika mycket för att jag ska känna lycka igen. Jag känner mig nöjd, och det var det väldigt länge sen jag kunde säga. Jag har druckit för att gömma mig en stund, slippa tänka. Nu tycker jag det är lite spännande att se vad som händer om jag stannar kvar i mina känslor och tankar, lite av en utmaning. Än så länge har det gått bra?
Är också helt övertyga om att jag är en mycket bättre fru och mamma som nykter.
Fortsätt kämpa alla där ute, det kommer ljusare dagar?

För 3 timmar sen var jag sjukt sugen på ett glas vin. Tur att vi inte har något hemma och att jag antabus att ta till... Det har gått över nu och nu vill jag bara sova, har en låååång dag framför mig imorgon.
Allt detta har fått mig att tänka mer, vad jagar jag runt så för? Samtidigt, jag kan ju inte bara pausa livet. Säga, sorry, det blir inga gympapåsar, matsäckar, pysseldagar, möten, tandläkarbesök, träningar... Det funkar ju lixom inte så...

Jag har själv varit på soc pga att jag sökt hjälp för mitt drickande och då görs det automatiskt en orosanmälan då det finns barn med i bilden. Har du själv sökt hjälp så ser dom det som positivt. Hade ju inga självmordshot med i bilden men förklara för dom att det var en fyllegrej och att du nu får hjälp med ditt drickande.

Är dessutom din make utan problem så är det nog ingen fara alls. Jag oroade mig jättemycket innan besöket men efter 20-30 min samtal där jag förklarat situationen och dom förstod att jag hade en plan för mitt drickande, äter bla antabus, så öppnades inte ens någon utredning.

Lite beroende på hur gamla barnen är och lite sånt så kanske dom vill prata med dom också men tror inte det finns något tvång. I mitt fall ville dom inte det. Tror du oroar dig i onödan. Ska väldigt mycket till innan dom tar barnen. Deras mål brukar vara att barn och föräldrar ska hålla ihop och att dom erbjuder dig hjälp för att få det att funka om du behöver det.

Vi kämpar på och dricker bubbel vatten. Soda streamen får slita hårt i dessa dagar ?. Idag på eftermiddagen efter en extremt körig dag på jobbet fick jag sug. Det var nära att jag tänkte fel och tog mig en belöning i form av bira och rödtjut. Suget varade kanske i 30 sekunder värre än så var det inte. Jag tryckte i mig fyra cocosbollar istället som belöning. Hum, socker sug istället för A sug. Nu kör vi vidare med sober december!

Jag har fått anmälan från psykakuten till soc pga en händelse förra veckan då jag blev för full och hotade med självmord. Jag ringde själv 112 och menade ju inget med det hela egentligen mer än att jag var helt slut som människa pga olika anledningar. Jag skulle aldrig skada mig själv eller barnen men nu är anmälan gjord. jag ringde upp soc för att förklara mig men hon var så otrevlig och sa att " detta är ju MYCKET OROANDE att du gjort så här". Vi har en fungerande familj för övrigt med villa, barn, make, jobb osv och barnen mår så himla bra då vi ger dom ALLT. Kan soc ta barnen ifrån mig pga en sån här händelse fast jag ska berätta att jag sökt hjälp hos kurator och beroendecentrum?? Har sån otrolig ångest av detta och kan inte tänka på nåt annat!

Tack Vinäger
Känner själv att jag känner styrka i att hjälpas åt. En form av trygghet i att veta att ni alla finns här och hoppas så många som möjlighet hoppar på December. Vet ju eg inte själv om jag klarar det. Men hoppas att så många som möjligt av oss kan gå i mål på Nyårsnatten.

Jo, eftersom jag inte vill dricka längre behöver jag heller inga strategier. Det är det som är så himla skönt!

Tidigare triggades jag av stress, oro, ångest och för stora krav på mig själv.
Då fick jag en flykt och en stunds avkoppling från min oro.
Men det varade ju bara en stund sedan var ju oron tillbaka och sju gånger värre..

Så lösningen är ju väldigt enkel:
Att inte vilja dricka över huvud taget!!
Så mycket bättre och jag är nöjdare än någonsin???
Fast det tog ju några återfall innan poletten trillade ner. Men till slut så gick det, tack o lov?

Kramar
???

En gång per år erbjuder vi möjligheten att ses i våra lokaler. Så här står det i informationen:

"Hej forum!

Snart första advent och tider av ledighet. Vi vill passa på att redan nu erbjuda en lite klapp. Tycker vi i alla fall.

En del av er har varit på, varit nyfikna på eller undrat över möjligheten att träffas på riktigt-riktigt. De senaste åren har vi på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet anordnat en träff i våra lokaler. Förutsättningarna har varit att anonymiteten är den samma, till och med att välja att inte nämna sitt "nick". Vi har ibland valt att bjuda in en föreläsare eller liknande och haft frågestund. Mest är det en möjlighet att få träffas och utbyta erfarenheter. Vi är mer än glada att få tillfälle att träffa er och bjussar på lunch och fika i våra nya lokaler som finns i Liljeholmen, Älvsjö, Stockholm. Vi hoppas ni har möjlighet att ta emot vår klapp eller kanske mer vara vår klapp:-).

Tid för denna träff är: 16 februari kl. 11 - 14. Mer info kommer i vår "blogg" på framsidan "Från rådgivarna".

Mer om innehållet kommer inom kort!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag ska börja på universitetet om mindre än ett år. Jag planerar att gå på alla föreläsningar och spendera halva helgen med studierna. Under gymnasiet var jag en smart och ambitiös tjej och jag fick bra betyg. Jag kan använda mina gymnasiebetyg för att komma in på min drömutbildning. Jag kommer dock att misslyckas med min utbildning om jag fortsätter att festa under helgerna. Det är ytterst svårt att lära sig nya saker om jag känner mig trött och bakfull. Det är därför viktigt för mig att minska på min alkoholkonsumtion redan idag.

Tack så mycket för era öppenhjärtliga svar!

Hej santorini! Jo, alkoholen styr min tillvaro i alla högsta grad. Tack för din förståelse. Det är lätt att lägga upp en planering när man mår bra och är nykter. Det är däremot svårt att följa planen när man är en aning berusad eller känner sig stressad. Jo, en vit månad borde jag klara. Jag har haft tidigare vita månader under detta år.

Hej DetGårBättre! Jag har försökt liknande strategier som dig tidigare. Alkohol är tyvärr lättillgängligt om man bor i en storstad och det finns oftast möjlighet att dricka mer även om man försöker begränsa mängden man köper. Har du bytt umgängeskrets? Vilken typ av sociala aktiviteter har du just nu?

Hej FinaLisa! Det är beklagligt att höra. Jag är glad att du har hittat forumet och ändrat på dina alkoholvanor. Grattis i förskott till din nyktra månad! Vad triggar dig att dricka alkohol? Vad använder du för strategier för att inte dricka? Tack! Kram

Hej Adde! Jag har utvecklat ett alkoholberoende. Jag skulle dock inte klassificera mitt drickande som ett missbruk med tanke på att jag befinner mig under riskbruksgränsen. Jag skulle klassificera mitt drickande som ett riskbruk. Hur länge har du varit nykter?

Hälsningar,

Holistic 2

Men innan jag börjar skriva av mig måste jag säga, WOW, vilket gäng som hänger härinne! Så mycket klokheter, energi och pepp, raka och ärliga berättelser. Jag är så tacksam för att ni finns! Ingen nämnd, ingen glömd!

Varannan dag. Ja, så har det sett ut. Söndagen var i princip vit, men det blev ett litet glas vitt på kvällen som jag egentligen hade kunnat vara utan. Måndagen däremot blev det alkohol för att fixa arbetet dagtid. På natten sov jag kass och var förfärligt trött i tisdags. Lyckades tvinga ut mig på promenad, men det blev inget jobb. Vila, eftertanke och nedstämdhet. Usch, det var en gräslig dag. Igår vaknade jag pigg och utvilad. Lyckades klara jobbet utan A till kl 15, men sen blev det 1,5 flaska. Vaknade kl 2 av storm och hagel och har inte sovit sedan dess. Är trött, men det känns som att jag kommer att kunna fixa denna dagen utan A, trots arbete. Börjar se ljuset i tunneln vad gäller jobbet och stressen lättar. Tror det är därför det inte känns svårt idag. Hoppas känslan håller i sig imorgon också.
Önskar alla kämpar en fin dag! Kram

vad är det här för träff?

Det är så sjukt att det behövs skrivas en sån artikel. Helt sjukt hur samhällsnormen ser ut när det är något man måste "varna" för, att man inte kan köpa alkohol starkare än 3.5% på fyra dagar.

Jag blir både trött, frustrerad och irriterad.. Man vet fan inte vad man ska säga om detta elände.

Jag har föresten laddat ner en app som heter Nykterhetsklockan. Då räknar den nyktra dagar åt mig så slipper jag skriva i almanackan.