Senaste kommentarerna i forumet

Den frågan har vi nog alla ställt nån gång. Jag är ganska så säker på att det inte går om man druckit sej till ett beroende. Jag kan inte svara för dej, du är så ung och du har styrt upp ditt drickande tidigare. Men min personliga känsla är att du har ett missbruksbeteende. Annars skulle du inte skriva här eller räkna dina glas. Man kan säga så här att de människor som inte har nåt riskbruk eller beroendeproblem funderar inte på hur mycket dom dricker. Dom tar inte en vit månad, det är dom med riskbruk som gör sånt.
Om du kan tänka dej att bli "nykterist" (trist ord) skulle du ha mycket att vinna. Det går alldeles utmärkt att leva utan alkohol. Nu är jag ju mycket äldre och det är helt annat än att vara ung och gå ut. Men det är ju "inne" att dricka alkoholfritt numera så det kanske inte är så dumt.

Jag tycker att det är en utmärkt ide att ha några nyktra månader och känna efter hur det känns. Det är jättebra att du redan funderar över din alkoholkonsumtion. Missbruk är ett elände och så svårt att ta sej ur när man hamnat i det. Hjärnan blir kidnappad. Det är klokt att du tänker igenom det. Lycka till!
Själv är jag nykter sedan 6,5 år med flera tidigare försök. Önskar att jag hade haft samma insikt som du lite tidigare.

Det låter väldigt klokt. Själv är jag 51 och har bara varit nykter i 14 dgr som längst i ett sträck... Mitt första delmål är att få känna på en månads total avhållsamhet och få utvärdera hur det skulle kännas. En dag i taget...

Tack för era svar!

Det är en bra synpunkt Femina. Jag har läst om hur alkohol förändrar hjärnstrukturen och därigenom ger upphov till ett alkoholberoende. Jag finner detta skrämmande.

Jag instämmer med dig "DetGårBättre". Alkohol orsakar skador för individen och samhället. Hur länge har du försökt att ha en måttlig alkoholkonsumtion? Har du varit helt nykter i 14 månader? Det gläder mig att höra att ditt liv har förbättrats på många punkter! Jag skulle kunna ha som målsättning att ha tre vita månader. Jag kan därefter utvärdera hur det gick.

Dag 4 som vit sedan senaste fallet. Ångesten har inte riktigt släppt och tycker mest jag får biverkningar av de antideppresiva tabletterna. Funderar på att skippa dem och genomföra sober December utan dem. Sen var det väl kanske inte helt begåvat att dricka med dem i kroppen. Men obegåvade val är ju man ju rätt bra på. Skönt att höra att du verkar positiv till AA " denhärgången" Tror allt som kan vara till fördel ska tas till. Jag testade AA för ett par år sedan. Men hamnade nog i totalt fel grupp för mig. Blev bara nedstämd. Men det blir jag inte här. Så nu kör vi Luddrigt och Mrx och alla andra. På Söndag tänder vi första ljuset och firar vår andra vita dag i December.

Dag 4 som vit sedan senaste fallet. Ångesten har inte riktigt släppt och tycker mest jag får biverkningar av de antideppresiva tabletterna. Funderar på att skippa dem och genomföra sober December utan dem. Sen var det väl kanske inte helt begåvat att dricka med dem i kroppen. Men obegåvade val är ju man ju rätt bra på. Skönt att höra att du verkar positiv till AA " denhärgången" Tror allt som kan vara till fördel ska tas till. Jag testade AA för ett par år sedan. Men hamnade nog i totalt fel grupp för mig. Blev bara nedstämd. Men det blir jag inte här. Så nu kör vi Luddrigt och Mrx och alla andra. På Söndag tänder vi första ljuset och firar vår andra vita dag i December.

Och hög tid för en liten uppdatering. Ser att senast jag skrev någonting var den 10:e oktober, oj vad tiden går.
Idag är det 119 dagar sedan jag spolade kröken, förhoppningsvis lyckas jag behålla korken på för evigt. Mycket som hänt de senaste månaderna, det går upp och ner men generellt sett så har nog mitt mående blivit bättre och bättre ändå. Det är lätt att fastna i negativa tankar och känslor, att låsa sig vid vad man inte får eller kan göra. I allt det dåliga. I kampen. Jag behöver bli bättre på att se alla möjligheter och allt det positiva som trots allt finns framför en och runtomkring. Nu behöver jag sätta mig framför ratten.

Ha det gott så länge och ta hand om er!

Helt nykter är nog bästa vägen. Men det är inte lätt som ung att tänka så. Jag är 42 och har svårt att tänka så. Borde ju inte vsra så förbannat svårt! Men efter några glas vin är man ju på väg upp och vill ha mer och bättre känsla. Enklast att inse att alkohol inte är bra för oss. Jag har gjort alla möjliga och konstiga knep för att kunna dricka normalt men det fungerar inte. Är livet bättre? På många punkter men det är väl en resa och 14 månader är inte så mycket jämfört med 240 månaders intensivt krökande i perioder! ? Lycka till med vilken väg du än väljer. Går ju ta nya beslut i framtiden.

Grattis i förskott till en hel månad!

Eftersom jag misslyckades med Sober October & Nykter November så får jag satsa på Drogfri December istället!

Ja, om någon hade svaret på den frågan så skulle många människor bli lyckliga och mycket ångest försvinna! Jag tror att när vi passerat en viss gräns så kan vi inte gå tillbaka. Vår hjärna är redan "kidnappad". Tyvärr.
Kram

Hej!

Jag har skrivit här för cirka 3 år sedan när jag hette Holistic. Jag är en ung tjej som är bosatt i centrala Stockholm. Jag har haft ett alkoholmissbruk när jag var 20 år under cirka ett år. Jag fick hjälp av min husläkare och en psykolog att ändra på mina alkoholvanor och alkoholmissbruket övergick till ett alkoholriskbruk. Under de senaste två åren har jag haft en måttlig genomsnittlig alkoholkonsumtion. Jag har dock druckit för mycket vid ett flertal tillfällen. Den reducerade alkoholkonsumtionen möjliggjorde en lägenhetsrenovering, regelbunden styrketräning och ett körkort. I början av året hade jag en väldigt låg alkoholkonsumtion eftersom jag ägnade helgerna åt övningskörning. Under sommaren ökade min alkoholkonsumtion markant och jag fastnade i dåliga vanor.

I maj drack jag i genomsnitt 5 standardglas per vecka och all alkohol dracks vid ett och samma tillfälle. Jag övningskörde fortfarande i maj och försökte därför bibehålla en låg alkoholkonsumtion. Jag tillät mig själv att dricka alkohol eftersom vädret var fint och jag trodde att jag kunde kontrollera mitt alkoholintag på ett adekvat sätt. I juni var jag helt nykter eftersom jag gick en intensivkurs i en rolig bollsport. Det var härligt att njuta av sommarvädret och socialisera med nya individer. I juli drack jag i snitt 9 glas per vecka och större delen av alkoholen förtärdes under helgen. I augusti drack jag i snitt 11 glas per vecka. Jag hade alltså passerat riskbruksgränsen i mitten av sommaren. Jag drack vanligtvis 8-10 glas vid festliga tillfällen. Jag spydde på några hemmafester i slutet av sommaren eftersom jag hade druckit alldeles för mycket vin vid ett och samma tillfälle. Mot slutet av sommaren insåg jag att mitt drickande hade eskalerat och att jag borde återgå till en låg alkoholkonsumtion. Under hösten har jag haft en alkoholkonsumtion på i snitt 6 glas per vecka. Jag har druckit vid färre tillfällen, men vid varje tillfälle har jag druckit relativt stora mängder. När jag har druckit 2 glas vin blir jag vanligtvis sugen på mer vin. Om jag har tillgång till mer alkohol slutar det vanligtvis med att jag dricker för mycket.

Hur ska jag återgå till en låg alkoholkonsumtion? Vad är en acceptabel alkoholkonsumtion? Borde jag sikta på att vara helt nykter i stället? Tack på förhand!

Rätt intressant läsning att läsa sin egen tråd faktiskt. Ska försöka komma iväg på mötet ikväll, trots mörkret och kylan.

Kan jag såklart inte helt säkert veta. Och ingen annan heller. När mitt risk-drickande började för många många år sedan så reagerade hon direkt. Började som säkert så många andra med någon starköl eller två på vardagskvällarna men sen när det började gå över till nån whisky då och då också så gick hon på mig ganska snabbt. Ibland stod jag på mig och sa att det är min ensak och ansvar så länge det inte påverkar något och jag fortsatte ta mitt glas vissa kvällar och såg självsäker ut. Men som sakta när man själv inom sig börjar inse ett problem och var det verkar leda så smyger skammen på och smyg-glasen kom in i bilden. Jag förstår vad du menar Vinäger, ju mer skam och mer fel man känner att man gör ju mer smyg-glas blir det. Men hon har faktiskt inte nämnt eller påpekat mitt drickande sedan dess. Kan bero på att hon också tar sig nått att dricka ibland med betoning på ibland på vardagen, ofta nån cider max 1-2 styck framför tvn. Då är det ganska lätt att ta en öl själv, gå iväg och svepa nått extra glas starkt och sen nån öl till på det så är man "hemma" Så jag tror faktiskt ändå inte hon vet mina problem även om jag hör och tar till mig vad du säger Ullabulla

Nu har jag inte druckit sedan i söndagskväll när jag svepte vodka och har inget akut sug för alkohol kvar. Den försvinner ganska fort. Nu har jag lagt över mina tankar på en ny mani. Brukar vara så nästan varje gång jag ställer om. I måndags fick jag en blixt-tanke att nu vill jag gå ner i vikt och är tanken bara tillräckligt stark så gör jag det och flyttar allt mitt fokus på det. Så jobbar jag alltid, har aldrig fungerat i längden, men jag mår bra när jag är upp i det och tror just då att det kommer hålla. Får se när jag kör detta i väggen, kommer förmodligen äta alldeles för lite för att jag vill se stora resultat på vågen. Har gjort det förr, vet hur man gör. Kickar, allt går ut på kickar tänker jag här och nu när jag skriver detta. Lagom är tråkigt, lagom är omotiverande! Men snart lär jag nog sitta där igen, helt uttömd på energi, nere, och fundera på vad fan meningen med att gå ned i vikt är.. Jag tar nått gott att dricka istället!
"The wheels on the bus go round and round, round and round, round and round..."

Tack för ert engagemang! <3

LitenS, tack för kommentaren. Bra skrivet om att kryckor har man inte jämnt. Jag klarar att gå själv nu :) Ska se till att jag inte halkar på nåt bara framöver. Ha en fin dag!

Jag tänker att kryckor har man ju inte för jämnan heller, du har nu läkt och klarar att gå själv :) Det kommer att bli toppenbra, kanske AA kan vara nåt? Minns de underbara känslorna att vakna utan ångest, minns den framtid du såg framför dig. Jag fick lite magkatarr av 400 mg, så de minskade dosen till 200 mg, det kanske kan vara nåt?
Skriv mycket och ofta, ta promenader när det blir jobbigt, håll dig mätt. Du klarar detta!

För att de flesta av oss alltid kommer att välja en kortsiktig lindring/kick/njutning över en långsiktig. Marshmallowtestet.

Heja John!

Krya på dig, Fina Lisa..Inget kul att vara sjuk, men samtidigt behöver man vilan det ger..Bra jobbat med snart 1 månad! ??Nu fortsätter vi så..Kram

Respekt til dig som klarat så många dagar. Du är en verklig inspirationskälla som visar att det går att ändra sig. Jag märker efter mina sju veckor stor skillnad i mitt mående. Minskad ångest, mer energi och bättre sömn är bara några saker. Bra gjort!

Har många nyktra dagar nu som flyter ihop i varandra.
Vardagar som helg är lika mycket värda..
Ingen kamp att tala om.. 119 dagar om jag räknat rätt.
Positivt är att jag ökat min muskelmassa (p.g.a. styrketräningen), bättre kondis,
hyn är slätare, större känsloregister, mer närvaro i nuet m.m.
Jag kan rekommendera längre nykterhet för alla som inte provat.
Jag är nöjd med mig själv, eller i.a.f. nöjdare än när jag konsumerade för
mycket. Det gäller att bryta invanda beteenden.. Kanske inte det lättaste om
man missbrukat en längre tid, men det går att bryta detta själv utan hjälp
om man fokuserar och tänker på allt som är viktigt i livet och som man kanske
missar om man överkonsumerar A. Nykterhet måste finnas i mängd, resonerar jag,
om jag ska kunna ha möjlighet till att dricka måttligt längre fram i livet.
Ha det bra forumvänner, det finns hopp om man bestämmer sig för en förändring.
Det är bara jag själv som kan förändra och staka ut mitt fortsatta liv.. Är på god väg
till en markant bättre framtid full med positivism, liv och rörelse.

//John

Jag har tagit antabus under sju veckor nu och inte testat något starkare än 0,5%, och det har gått bra utan några biverkningar. Så 0,7% borde inte vara några problem. Men något starkare än så skulle jag inte ta då jag bestämt mig för att sluta med giftet.
Kan nämna att jag nu fått sluta med antabusen på inrådan av min läkare då leverproverna har stigit under den tid jag tagit det. Förstår att du inte vill gå till Beroendecentrum eller liknande men som en skrev tidigare i din tråd så kan man ta leverprover anonymt. Det skulle jag rekommendera. Bra jobbat och nu kämpar vi på!

Jag ska klara av det, känner mig mer motiverad för varje nykter dag. Förstår att det kan låta som om jag bara litat på medicinen, i mitt fall antabus, och det kan till viss del stämma. Kände att jag behövde hjälp av den i början men nu när jag har kommit så här långt och fått uppleva den enorma skillnaden av att vara "levande" igen istället för att dagligen vara mer eller mindre bakis så vet jag att jag kan kämpa vidare. Beskedet kom bara lite plötsligt igår men nu har jag haft tid att fundera över det och det känns bättre. Tack för kommentaren, det stärker mig!

Hoppas att flera av er jag känt ett tag har möjlighet. Bor inte längre i stan, men beroende från vilket håll någon kommer, kan skjuts och övernattning erbjudas.

IW, förstår hur du tänker kring anonymiteten och att det kan vara en begränsning att så att säga ha visat sig. Det går ju att vara helt anonym, alltså inte avslöja sitt nick. För mig är det viktigast att inte det rätta namnet, som är ovanligt, kommer fram.

Kul med träff, jag missade förra. Siktar på att komma, bor i Sthlm. Hoppas många kan komma, har gått på AA-möten i 5 v och jag tycker det är ett bra sammanhang, precis som detta

Ännu en dag, har också gått i ett. Lämna på skola, dagis, fullt ös på jobbet, iväg på en grej med hela familjen efter jobbet, glömt att stora barnet hade läxa till imorgon, fick åka hem och göra läxa och sen trycka ner dem i sängen utan saga...nu sååå trött och egentligen borde jag städa och sortera tvätt men måste ta tag i mitt projekt. Vill egentlige be min man att ta tag i hemmet, men klockan är 20:30 och han går upp innan 6....suck....livet borde ha dubbelt så många timmar....

Blev erbjuden cider idag, bara 0,7% men vågade inte chansa pga antabusen, någon som vet om det hade gått ok om jag råkat dricka av misstag?

Trevlig kväll och kämpa på allihopa

Jag hänger på, blir min första vita sen tonåren också. Skönt med detta forum. Nu kör vi!