Senaste kommentarerna i forumet

Det gör mig ont att läsa det du skriver, men jag förstår hur du känner dig, eftersom min alkolist i mitt liv känner samma sak, som du gör. Jag känner dig inte, men jag är säker på att du är en underbar människa , så kämpa på vännen. Jag önskar att jag kunde vara ett stöd för dig i verkligheten men jag finns här för dig.

Så är det nog en fråga om disciplin. Det är arbetsamt att stå emot när du haft en tuff onsdag och ”förtjänar” lite liquid relaxation. Så oavsett så TROR jag att det är bäst att göra upp en absolut plan för vad som gäller och följa den. Skulle kalla det för LAGAR.

1. Inget i veckorna.
1.1 undatag 1
1.2 undantag 2
2. Max X glas x helgdagar på x tid (exempelvis)
2.1 undantag 1
Etc.
Sen följa det slaviskt. Läsa listan när du känner att ”idag så kan jag nog...”

Om man varit ute på hal is så tror jag inte att det är möjligt att ta sig tillbaka till fast mark ”på känn”. Det krävs strikta regler under lång tid. Du kan inte lite på ditt omdömme eller kropp. Det var ju det som ledde dig ut på isen till att börja med.

(What brought you here will not get you there)

Hur som lycka till!

Har tidigare tänkt att jag endast ska dricka öl, så starkare håller jag mig undan när det är mer fest. Vart en nykter fredag och har hittat en god mitt i veckan vän, alkoholfri öl! Smakar gott men är bara läsk.

Tänkte inte göra någon direkt radikal förändring till mitt drickande, dock kommer jag vara jävligt observativ till hur varje kväll går för mig. Såklart kommer jag sluta dricka på veckorna och dricka mer sällan än jag gör. Sen tänker jag ändra inställningen när man går ut och dricker. inte att man ska bli jättefull så man får en rolig kväll, utan att man inte behöver särskilt många öl utan man ska bara ha en kul kväll.

Hejsan alla kloka & goa.
Gällande snedsteg, har läst era tankar och könslor, funderingar. Det kan ju finnas 1000 olika skäl varför man väljer att snedsegla. Jag var spiknykter i 5 månader. Kände inte ngt sug överhuvudtaget. Dock kände jag tristess, nedstämdhet, liksom fan vad fucking tråkigt mitt liv är. Så jag planerade att börja snedsegla. Först i min ensamhet, tog en kvarting Whiskey på ett hotellrum... kände mig direkt distansierad och ett stort jövla lugn.
Ingen visstte: men jag svek mig själv å det grövsta. Iom att alla vet (alla som betyder ngt flr mig) att jag valt den vita vägen pga av min alkoholism, det innebar ju att det var ett jövla bestyr flr mig att återigen börja dricka ... jag skulle förändra mitt drickande ... bara dricka öl på helger...visst det ficka bra alla ggr utom en gång. Hade en jövla tur bara den gången att det inte hände ngt allvarligt.
Precis så är det flr mig. Löste ovan drack ett halvt glas vin, och sedan ett till och jag vart inte berusad...
så är det för mig också...
När kag dricker så fixar jag det oftast, men det ör som rysk roulette. Ibland är magasinet tomt, ibland är det fyllt med 3 kulor. Det är inte värt det. Jag tror att vi vill vara som alla andra. Vi vill delta på sociala event, vi vill kunna njuta och umgås med alkohol, för den är så förknippad med fest och tjo och stim.
Spretigt och rörigt inlägg!
Kram

Ja du IronWill, var det ett val eller ett "val"? Svårt att säga. Jag tänker att det kan vara ett resultat av att jag inte lyckades bryta tankemönstret som satt igång. Jag vet att jag har mycket att jobba på när det gäller den biten. Såhär i efterhand hade jag lika gärna kunnat avstå. Det gav mig egentligen ingenting mer än att jag fick "passa in" i en roll som jag målat upp för mig själv, att jag fick agera på ett invant sätt. Nu när jag tänker på det känns det bara dumt. Det var ett felaktigt beslut.

Adhd det är alltid givande att läsa det du skriver, det finns alltid något att hämta i dina texter. Denna gång fastnar jag extra mycket vid "Skam, tankar om att ha misslyckats kan leda till uppgivenhet och större risk för att återfalla.
Lättnad om det gick bra eller en positiv upplevelse av smak eller berusning kan leda till att man vill prova igen.". Du sätter ord på mina tankar. Nu får jag fokusera på att detta var en engångsföreteelse som inte ska upprepas.

Jag måste sluta dricka... Jag mår urdåligt och har tankar på att ta livet av mig varje dag. Ångest. Drickandet gör att alla känslor blir tusen gånger starkare och värre. Jag är rädd att jag snart gör något jag inte kan ångra. Jag gjorde ett försök för ganska exakt tre år sedan under stark ångest och i samband med alkohol plus några lugnande tabletter. Jag blev inte lugn utan blev avstängd som en robot och tänkte att jag inte orkar mer. Jag har googlat lite på MINDs hemsida. Jag måste sluta dricka... Gode Gud, hjälp mig.

Till råga på allt får vi gäster om två timmar för min son fyllde 17 år i veckan. Mer ångest... Måste försöka överleva dagen. Dölja hur jag mår. Vara glad, normal och trevlig...

Ofta kommer frågan upp om fysiskt kontra psykiskt beroende.
Vad som är vad ör svårt för allt hänger ihop och hjärnan är både fysisk och psykisk kan man säga. Belöningssystemet styrs av nivåer på olika neurotransmittorer (fysiskt alltså) och upplevelsen av dessa är psykisk.
Ett rent fysiskt beroende skulle kunna vara återställarbehovet mitt i en aktiv dryckesperiod. De flesta av oss här skulle inte beskriva ett sug på det viset. Då handlar det mer om tankar och känslor.

Om man bestämt sig för att vara nykter och får i sig alkohol av någon anledning sker en direktkoppling till känslominnet. Det jag kallar ”väcka demonen”.
De egna tankarna efteråt spelar också roll här.
Skam, tankar om att ha misslyckats kan leda till uppgivenhet och större risk för att återfalla.
Lättnad om det gick bra eller en positiv upplevelse av smak eller berusning kan leda till att man vill prova igen.
Dessa undantagstillfällen riskerar att öka. Ibland funkar det länge.

Jag är definitivt alkoholist sedan tjugoårsåldern. Har ett mycket destruktivt drickande - när mindset är ”alkis mood”
Men drack helt kontrollerat och sällan under många år. Tills något triggade den gamla demonen och jag blev periodare.
Vågar alltså inte dricka en droppe. Efter megaracet jan -17 vågade jag knappt tvätta händerna i handsprit för att inte bli triggad.
Mindset, ja.
När jag förra julen, som nykter alkoholist och medveten om faran med ens en droppe alkohol, råkade ta fel glas på köksbordet och svepa en dl av min sons grogg isället för mitt eget bubbelvatten blev jag förstås rädd.
Men, det var ju en olyckshändelse, så mindset var ju på nykter. Och jag triggades inte!
Jag raderade helt enkelt händelsen.
Det fanns ingen uppbyggd förväntan innan jag drack det som jag trodde var vatten. (faktum är att jag blev så förvånad att jag först inte kunde känna vad det var jag fått i mig)
Jag drack inte i syfte att få någon effekt.
Och det var en olyckshändelse.

Nu vet jag inte riktigt hur man ska kunna tillämpa det här på ett planerat sk snedsteg eftersom kärnan i resonemanget hänger på ofrivilligt drickande. Men, kanske finns fler idéer här bland oss

Kram

1. Huvudsaken är ju att du är ok med det. Det är ditt liv och du som bestämmer.
2. En tanke jag har är kring ”valde”. Är du säker på att du valde och inte ”valde”.? Jag kan aldrig vara säker på om det är ett rationellt beslut eller kroppen som vill ha. Att du höll mängden nere tyder ju på ett mått av kontroll i alla fall. Men som sagt bara du är nöjd så är det rätt. Känns det fel så var det fel.
Kämpa på.

Tack för dina peppande ord? Ja det gäller ju att först få insikt så man kan börja förändra sitt beteende och sina ovanor. Hoppas du mår bra och att du samlar på dig många vita dagar. Ha en trevlig helg??

God morgon!

Nu är det total ärlighet som gäller. Jag drack vin igår. Jag skulle möta vänner ute på stan för middag men först samlades vi hemma hos en väninnan. Där serverades vin. Det var av en sort jag aldrig provat och efter en del debatterande med mig själv bestämde jag mig för att ta lite. Drack mindre än ett halvt glas. Ute på stan blev det inget men när vi återsamlades hemma hos väninnan blev det ett halvt glas till. I ärlighetens namn ångrar jag det inte så mycket. Jag blev aldrig berusad och känner att jag kan återgå till den tilltänkta planen idag. Onödigt? Ja, kanske. Jag lurar inte mig själv till att tro att jag kan dricka normalt nu. Jag är fullt medveten om att jag kan göra sådär ibland, ta lite och sedan vara nöjd, problemet är att de där lite aldrig håller i längden. Samtidigt som jag känner att det var onödigt så kändes det inte så just där och då ... Svårt att förklara.

Jag tror framförallt att det var den sociala situationen som fick mig att ta beslutet, skyller absolut inte på någon annan här, JAG valde! Det fanns inget fysiskt begär i den stunden, bara en nyfikenhet och en vilja att "passa in" och av att följa ett invant mönster - nytt vin -> måste prova i goda vänners sällskap. Det fanns egentligen ingen press från vännerna och även om det hade funnits det är det i slutändan upp till mig att bestämma. Det är som jag skrev i det tidigare inlägget en av mina svagaste sidor, jag måste arbeta hårt på tankesättet. Ändra hela min syn på alkohol. Detta, har jag märkt, görs inte på ett par veckor. Nu i efterhand skulle jag kanske inte gått på den där middagen om jag velat vara säker, tankarna har funnits där rätt länge ... samtidigt kommer jag inte träffa det här gänget på länge nu när jag flyttar hem igen.

Så dag 15 idag, trots mitt snedsteg igår. Detta är ett maraton, ett ULTRAmaraton, ingen sprint. Jag måste få tillåta mig själv att ta snedsteg utan att börja om från början. På de sättet kommer man aldrig framåt. Dricker jag ikväll igen så är det tillbaks till dag 1. Öser kärlek över mig själv i hopp om att inte låta skuld och skam ta över, de känslorna har en tendens att leda rätt ner i A-träsket. (också något jag måste jobba på).

J-E: Tack för dina rader. Känns lite dumt nu när jag valde som jag valde igår men men ... tankesättet ändras som sagt var inte över en natt. Jag fortsätter kämpa!

Tack nydag2018 för raderna. Idag är det 17:e dagen utan en droppe. Igår kväll längtade jag tidvis över att dricka några glas vin och öl. Idag gör jag det inte. Känns jäkligt bra att sitta här klockan 7 på morgonen utan bakfylla och ångest över att det återigen blev för mycket att dricka kvällen före. Så skönt! Skriver delvis detta för att senare, när suget oundvikligen kommer, kunna läsa dessa rader och styra över tankarna på hur positivt det är att inte dricka sig full. Hur skönt det är att känna sig pigg och nykter på morgonen. Ha en bra dag och kämpa på alla ni andra också som känner igen sig!

Hoppas att du mår bättre nu. Precis som du skriver, ge dig upp på hästen igen. Se framåt, det som hänt går inte att ändra på men du vet kanske lite mer vilka fällor du ska ta dig förbi. Jag är inne på min 17:e dag nu. I går kväll saknade jag fredagsvinet. men inte idag! Kämpa, du klarar av det!

6 mån och 2 veckor! Härliga nyktra lördagmorgon! I dag blir det stök och bök i trädgården, gott fika och en härlig höstgryta till middag, tänkte även få till en Halloweenpumpa att tända ikväll även fast det är lite tidigt men jag känner mig lite pysslig! ? Önskar er alla härliga,kämpande människor där ute en härlig och fin, nyckter lördag! ???

Känner igen de där tankarna så väl.. "Att dricka en gång gör inget!" "En sista gång kan jag dricka" osv osv. Skönt med antabus så du slipper att ens fundera. Bra val att börja med antabus också, inte alla som vågar det. Bra jobbat!

Hoppas du mår bra och att ångesten inte kommit tillbaka. Det är så lätt att ramla ner alkoholfällan igen, det har ju många av oss gjort. Men det viktigaste är att man borstar av sej och tar sej upp i sadeln igen. En dag i taget.. blir snart en vecka och rätt va det är en månad. Det är det jag också satsar på nu. ❤️ Kram

Ja, tänk vad uppfinningsrika vi kan vara. Var glad över att du aldrig kommit på den tanken. Rekomenderas inte! Känner fortfarande lite eftersmak och har vansinnigt ont i halsen. Det är straffet, för att vara dum i huvudet. Har väl haft en sabla tur ändå, vaknat upp hemma och oskadd (förutom det jag nämnde och psykiskt).

Jag har spelat roulette med livet, många gånger. Undrar vad min promille har legat på egentligen?

Läste din tråd och hoppas du får lite lugn i kroppen snart! Håll ut, så ska du se att det vänder. Grymt jobbat av dig, nykter i 2 månader! Du har rätt, vi kämpar tillsammans.

Nånstans bak i hjärnan var min första reaktion "handsprit! Varför kom jag inte på det?!". Vad djupt det sitter, speciellt det där med smygandet, och letandet. Du är inte ensam. Jag har två månader helnykter nu, minus ett återfall, vi kämpar tillsammans. <3

Du tänker på ett bra sätt.. Exakt så försöker jag tänka...att ändra tankesättet..
Mycket tänk är det..
Men du för ditt ekipage framåt på ett bra sätt.

Fortsätt så ... Då går det bra..

Håller på dig.. Har läst mycket av dig och du kämpar..

Trevlig Helg

John

Du har helt rätt, vela är inte ett alternativ. Min logiska hjärna fattar det. Det är sprithjärnan som säger en massa dumma saker. Dom två bråkar väldigt mycket just nu. Men kanske är det så i början.

Under de senaste åren har jag druckit mer än vanligt, i snitt 2-3 gånger per månad. Mot förr, då drack jag kanske 1 gång var tredje månad. Det är verkligen inte ok att dricka handsprit, det har det blivit när allt annat är slut. Och då fattar jag ju att jag inte ska dricka! Är ju alkoholist, utan att dricka var och varann dag.
Känns som jag är längst ner på botten just nu. Speciellt när jag skrivit om det här. Det är som att det blir mer sant, när jag berättar om det.
Men det är därför jag skriver, vill verkligen inte mer nu.
Tack för dina peppande ord! Ska verkligen träna på att hitta lugnet och glädjen utan a!

Bestäm dig för att sluta, inga undantag.
Sen kan du ta en dag i taget. Men velar du om, när, vad etc så kommer du att ha för många öppningar och utvägar.
Du säger att du inte dricker speciellt ofta men för mig är det ett ganska stort steg till att dricka handsprit?
Jag har varit utan i 6 månader snart, det går att vara utan. Krävs en ny inställning till livet och man måste hitta annat att ta till vid de tillfällen man brukar ta till alkohol. Springtur, alkoholfritt, gå hem tidigare, öva på att ha kul även när man inte är påverkad etc. man måste ju lära sig av med att alkohol krävs för avslappning eller för att ha kul eller lindra ångest.
Du får mkt positivt på köpet kan jag lova!
Kämpa på!

Hjärnstark: Hur motion och träning stärker din hjärna, skriven av Anders Hansen.

Väldigt intressant bok. Fått mig mer motiverad att börja röra på mig, främst för psykets skull. I ett kapitel tas ångest och oro upp, är nog ganska vanligt här på forumet.

Tack för att du bytte namn på mig. Tänkte mig inte för riktigt.

Ångesten sitter i som sten, efter min senaste (förhoppningsvis sista) fylla.
Är ledig över helgen och jag bävar. Vet av erfarenhet att det brukar bli bättre när jag "kommer ut i verkligheten".

Tankar på alkohol har jag hela tiden. Skulle så gärna dricka bort min ångest, men det är inte ett alternativ för mig. Ångesten kommer bara att bli värre, för några timmars lindring.

Det värsta är nog att jag måste göra slut med a! Min hjärna snurrar, kan jag aldrig mer dricka vin? eller öl? Hur ska det gå? Det känns som att min bästa kompis bara försvinner.
Får ta en dag i taget..just idag är jag nykter.
Ha en trevlig helg alla!

Tankarna följer samma gamla hjulspår. Bara ett glas ... bara ett glas ... nej, inte det ... äh, skit samma ett glas går bra ... NEJ! Börjar bli leds på mig själv, nog för att jag gillar rutiner men den här upprepningen börjar bli löjlig. Helgen som sådan känns inte allt för svår. Ett av mina stora problem är att jag gärna "smådricker" var och varannan dag, bara så pass att jag uppnår berusning. Den typen av drickande brukade jag vara ganska bra på tidigare, den där riktiga fyllan kunde jag spara på till helger eller andra lämpliga tillfällen. Så när hjärnan börjar mala på om ETT glas spelar det ingen roll om det är tisdag eller lördag.

Kampen just nu är att ändra tankesättet. Att se att livet går vidare utan alkohol, att se att vardagen och helgerna fungerar utan ett glas, att se att njutningen finns i andra saker. Jag, denna extrema rutinmänniska, måste alltså ändra på en rutin som nötts in under flera, flera år. Ibland känns det nästan lika svårhanterligt som om man skulle sluta borsta tänderna ... Vanans makt att försköna och romantisera alkoholen är gigantisk. Inte hjälps denna vana av att samhället i stort går i samma spår.

Kampen finns där, den är på riktigt och krävande. Likväl vet jag att jag kan klara det. Jag måste bara fokusera. Jag måste vara ihärdig. Jag får inte släppa garden. Därför kom jag in här idag och skrev det här inlägget. Jag hade egentligen inte lust, eller tid. Likväl gjorde jag det för att inte glömma, för att jag vet att det är så otroligt viktigt att jag är "aktiv i min nykterhet" (hur det nu går till?) nu när a-rösten viskar så vackert.

Godis är fantastiskt gott, tyvärr kan jag inte äta på ett kontrollerat sätt. De där med lagom är rätt svårt för mig. Kan möjligtvis ha att göra med att jag är en beroende människa, haha!

Välkommen hit till forumet! Här finns många människor med olika mål och förhoppningar med att vara här på forumet. Vissa vill dra ned på sitt drickande, vissa vill sluta helt, vissa vill göra uppehåll under en period... Det finns många olika varianter. Den gemensamma nämnaren är att de allra flesta är oroliga för sin egen konsumtion och vill ha det på något annat vis.
Titta runt och jag hoppas du hittar inspiration hos alla fina människor som delar med sig här!

Om du vill kan du skapa en egen tråd (klicka högst upp till höger "Skapa ny tråd") så blir det lättare att följa just dig.

Önskar dig en fin kväll!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet