Senaste kommentarerna i forumet

Ja, jag tänker att vägen hit har lärt mig något. Från total förnekelse till ett erkännande/kapitulation. Vet att väldigt mycket återstår, dessvärre har inte öppenvården hört av sig ännu. Behöver en plan innan semesterresan. Tänker skriva ner några av de konsekvenser mina senaste återfall givit mig och ha i väskan, den lappen plockar jag fram när "suget" kommer. Annars är minnet kort och den där frostiga drinken i värmen...lockar och förför.
Tack än en gång!
Skönt med uppmuntrande ord.
Kram

Inatt sova jag dåligt men vaknade nykter och utan baksmälla! Jag har vaknat ett flertal gånger och drömt många konstiga drömmar. En gång när jag vaknade trodde jag att jag var berusad, de kändes så i huvudet. Turligt nog var jag inte det och kan därför njuta av min kaffekopp utan ångest. jag hoppas det är fler än jag som kan det!

.

Jag tog min första Antabus igår. Skakade och grät av lättnad för att jag gör det bästa jag kan för mig själv och min familj nu. Jag känner igen mig i det du skrivit och ångest är ingen rolig kompis, men hen hänger envist med. Idag vaknade jag utan ångest, men natten har varit tung, har drömt att jag druckit något som gjort att jag blev sjuk och vaknat i panik. Jag har tidigare sökt hjälp hos Behandlingsenheten och haft vita perioder, men som min man säger så blir det värre och värre varje gång jag faller dit igen. Har tänkt att antabus är ju bara för grova alkoholister, utan att inse att det är dit jag var på väg själv. Nu kontaktade jag läkaren själv och bad om antabus och fick ta första dosen direkt. Jag ska gå dit 3 gånger i veckan och jag har också lämnat min mans nummer om jag inte dyker upp. Lättnad och stolthet. Det känns skönt att slippa smussla och ljuga, mörka att jag är full när barnen kommer hem från skolan då jag slutat tidigt. Tyvärr minns jag inte alla ställen jag gömt flaskor på, men de dyker väl upp...
Du gjorde det jättebra som var ensam hemma, känns nästan absurt att vi inte kan vara ensamma och nyktra :) Men antabus är vår vän nu, vår Molgan, så vi slipper vara ensamma.
Vi har samma mål och jag hoppas att vi tar oss dit!

En dag blir flera dagar tills det bara flyter på utan att du behöver stå emot med sådan kraft. Om du har svårt för kvällarna så lägg dig tidigt eller ta en kvällspromenad och lägg dig sen. Promenad eller nån form av motion ger också bonusar som gör att kämparglöden ökar. Viktnedgång om du, söker sådan, och motionen stärker psyket. Du behöver inte träna ihjäl dig men jag garanterar att även promenader ger bonuseffekter som hjälper.

Skit i exmannen och sök stöd hos hos din nya man. Blir det utredning nu på soc eller släppte dom det för att du varit så duktig och sökt hjälp? Börjat med Campral och skall strax börja med MET.
Måste säga att du sköter det här jättebra, så mycket bättre än jag gjorde, sett i backspegeln.
När vi var på möte på soc så försökte jag tona ner mitt alkoholproblem men frugan gick all in och berättade sin syn på saken, med all rätt. Blev utredning och ett antal möten både för mig, barnen och frugan.
Utredningen avslutades utan åtgärd, var i och för sig aldrig orolig men jobbigt var det ju. Inget ont som inte för nåt gott med sig, blev ju startskottet för samtal med beroendeenheten. Nu nykter i fyra månader.
Kämpa på nu, det blir bara bättre med tiden. Snart har du ditt alkolås och därmed blir du lite mer rörlig igen.
Och igen, lyssna inte på tykna exmannen!

Jag har dag 29 idag. Det känns jättebra. Grattis och lycka till

30 dagar idag utan alkohol , nu tar jag 30 dagar till, en dag i taget.

God helg alla!

För en vecka sedan drack jag så mycket att jag kom att kräkas en hel dag efteråt. Det betyder att den sjunde dagens kväll är kommen. Denna firar jag in med nykterhet! Då är första veckan gjord, bra jobbat! En lite reflektion över den gångna veckan kan vara på sin plats. För det första tycker jag att tiden har gått väldigt fort. För det andra har känslorna varit under rätt bra kontroll, speciellt med tanke på att jag inte ätit tabletterna under denna PMS period. För det tredje är jag glad att vara tillbaka här igen. Att ägna några minuter varje dag åt att vända tankarna inåt och verkligen fundera över hur jag mår för att sedan skriva ner de hjälper mig väldigt mycket. Allt som oftast blir det obegriplig (kanske till och med onödig) text men vad spelar det egentligen för roll? Det hjälper mig, jag mår bra av att reflektera över vad det är jag känner och varför jag känner så.

Jag har haft en rätt trevlig fredag. Tvättstuga, podd, pussel och ljudbok får nog sammanfatta det hela. Inga tankar på alkohol från det att jag kom hem efter jobbet.

....och en vecka har gått sedan sista droppen alkohol! Ruggigt skönt känns det. Att ha en (liten) distans till "fallet". Kikar in här varje dag, men känner att jag inte har så mycket att säga eller tillägga. Så får det vara....

Tänker dock på att det är helg igen - och att många härinne kommer att kämpa mot ett destruktivt "fredagsmys", och lördagsmys för den delen - med alltför mycket alkohol. Önskar kraft o styrka till alla som kämpar o försöker att dricka lagom eller inte alls. Kämpa på o ge inte upp....

Hej
Sååå skönt att ha hittat den här pepptråden, instämmer med Mimolono att så många trådar är så himla deppiga. Jag blev bara ledsen att läsa vad som skrivs och tänkte att det här är inget för mig.
Om man gjort flera försök och inte klarat detta, så finns det väl bara ett sätt och det är antabus OM man verkligen vill sluta med A.
Jag tar antabus och campral, för att göra övergången lättare. Visst är det väldigt tufft, men hjärnan behöver inte anstränga sig med hur ska jag på tag på alkohol i alla fall.
//Meta

Hur mår du? Kan bara föreställa mig hur du mår...
Försök att rida ut stormen, men kanske ska du begära hjälp.
Finns hjälp för alla som trillat som du har gjort..
Utnyttja den möjligheten..
Var rädd om dig..

Styrkekram

John

Tack för era kommentarer.
Jag önskar att jag hade insett exmannens sidor tidigare. Jag har ju sett en del under våra 17 år tillsammans men trodde inte han skulle bete sig såhär mot barnen när vi skilde oss.
Jag är så glad och tacksam för min nya man som stöttar mig i allt detta nu.
Just nu känns det inte svårt att hålla sig ifrån alkohol men det kommer säkert en dag då det inte är lika lätt.
Skönt att kika in här och läsa om andra med liknande problem.
Jag får ta en dag i taget. På måndag börjar MET-behandlingen. Sen får jag se vad som händer med allt annat.
Tack för att ni läser och stöttar ?

Nu börjar jag om , igen ....
Första målet är en månads nykterhet .
Kan inte ha för stora mål , då går det överstyr .
Igår skrev jag i Jasmines tråd att hon inte skulle åka förbi systemet .
Men vad gjorde jag själv ?...
Min man frågade på kvällen omjag druckit , jag sa nej , bara tagit en lugnande tablett .Väckte sen honom mitt i natten och bekände . Hade sån ångest!
Skulle jobbat idag . Vi hade ett mkt viktigt möte men mailade till jobbet mitt i natten att jag inte fixade att komma. Ångest för det oxå .
Nu håller sömntabletten på att gå ur kroppen , alkoholen är borta .
ångesten på väg tillbaks . Den börjar riva o slita i en . Vad ska jag göra?
vill bara försvinna , somna ett tag , vakna upp o då är allt som vanligt .
Tänk om det kunde funka så , men inte.
Det är dags att sig upp på hästen igen, börja skritta lugnt åt rätt håll.
Jag har galloperat runt i en hage som bara blev mindre o mindre ,det gick inte ta sig ut . Nu ser jag en grind som står på glänt ...

Vilken fight du måste genomgå.
Är otroligt imponerad av att du håller dig vit.
Vet att det känns svårt i allt. Men en dag kommer du kunna titta tillbaka och känna dig stärkt av allt. Men väldigt synd att du inte Kan få stöd av barnens pappa när du som mest behöver.
Kämpa på Lollo.

IronWill, tack för ditt inlägg! Betyder mycket att veta att någon har läst det jag är med om. Du har så rätt. Att erkänna för sig själv är det värsta. Att sluta ljuga för sig själv att denna helgen ska bli den sista jag dricker för mycket eller från och med den 1:a i månaden är det slut med drickandet och sedan gång på gång se att löftena faller sönder efter endast några dagar är så nedbrytande. Att smussla med vinarna i veckorna inför min fru och glatt säga att jag har inte druckit nåt, jag väntar till helgen är också riktigt illa. Ska försöka ta det dag för dag nu och inte älta massa saker.

Välkommen till forumet och tack för att du vill väcka till liv tråden med "Pepp för absolutister"!
Om du vill kan du starta en egen tråd framöver som blir mer "din" tråd, men det är ju roligt om den här tråden får fart igen.
Blir inspirerad av att du idag har börjat med en vacker höstpromenad och uppmärksammar färgerna och luften. Och att du unnar dig en stor påse godis ikväll.

Jag hänger på detta och ställer denna fråga så får vi se om fler vill hoppa på!

* Vad väljer du att göra idag (1 specifik sak) för att prioritera ditt välmående?

Önskar er en fin dag!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej Mimmi54! Vad bra att du kom att tänka på oss igen. Välkommen!
Det låter som att du har kämpat och att det under perioder har fungerat ganska bra för dig och sedan har det blivit några dippar. Nu verkar det som att det har blivit ett hårt fall. Starkt av dig att fortsätta på förändringens väg och att du kan prata öppet med din familj. Du börjar inte om, för du har lärt dig massor sedan tidigare, som kan vara till hjälp för dig nu.

Önskar dig en fin helg med familj, natur och vovvar!

/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej!
Jag är ny här på AH men fastnade direkt för den här tråden när jag läste runt lite. Många trådar är så himla deppiga att man får lust att dricka av att bara läsa dem, haha! I alla fall, jag hoppas vi kan väcka denna tråd till liv igen, den verkar ha somnat lite.
Själv har jag inlett dagen med att ta en promenad i det fantastiska vädret vi har idag! Så skönt att, trots förkylning, vara klar i knoppen tidigt på morgonen och kunna vara ute och njuta av den krispiga, klara höstluften. Färgerna är otroligt vackra denna årstid, så härligt att verkligen SE dem. Jag jobbar hemma idag och njuter av lugnet, på lunchen ska jag gå och köpa nya tapeter till extrarummet vi ska tapetsera imorgon. Har handlat en STOOOR påse godis som jag längtar efter att gå sätta tänderna i ikväll efter sonen somnat. Det är min först nyktra helg på 2 år så jag är lite pirrig, det hjälper att vara här inne och läsa era inlägg. Ta hand om er och stay strong!

Inatt sov jag sådär dåligt igen. Tur det är fredag så jag kan sova ordentligt imorgon! Är hursomhelst rätt pigg och fräsch, trots den dåliga sömnen. Känner inget sug efter alkohol, fast tanken slog mig imorse när jag konstaterade "nu är det fredag". Då kom även tanken "jag ska inte glömma bort att köpa öl efter jobbet". Jo, jo det ska jag. Eller nej, jag ska inte glömma bort det, jag ska VÄLJA bort det.

Härligt att läsa om din nya livskvalitet.

Önskar dig också en fin helg!

/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Sovit som prinsessan på ärten...vaknat flera ggr i ångestbad, jo jag vet det snabba botemedlet men denna gång skall jag inte ta till det. Sköna fredag (fredagsmys med familj, tacos och lättdryck!) väntar och jag tänker ta en stärkande skogspromenad med hundarna. Skingrar tankarna med jobb först. Så gott det nu går.
Håll ut denna fredag alla vänner!
Kram!

Synd att han inte förstår.
Min pappa var en arg alkoholist tills min mamma stack med oss en natt. Sen träffade vi honom sällan och han hade ny partner som lyckades tvinga in honom i terapi. Alkoholen är kvar men humöret tyglat. Men poängen är att han var inte direkt intresserad av oss fram tills dess att vi var självgående i tonåren. Då ångrade han sig och vill ha mer kontakt, men det är för sent. Han kommer alltid att vara en främling. Min mamma däremot är bäst. Jag träffar honom då och då men känner inte speciellt mkt för honom.
Synd att pappor inte kan se att en bra relation krävs från barnsben, det går inte att fixa sen.

Tack igelkotten.
Det gick ganska bra på soc men exmannen är bara stöttande när andra människor ser på. Sen vill han inte ha barnen mer än han har dem nu snarare mindre. Dem stör hans relation med hans nya kvinna. Han försöker alltid hitta på saker för att kunna lämna dem tidigare eller ha dem mindre. Så enda skälet till att han inte bråkar med mig nu är att han är rädd att dem blir placerade hos honom på heltid. Men han var tyken och otrevlig mot mig på mötet.
Men men det var som jag förväntade mig.

Är det ändå inte värst att erkänna för sig själv? Det tyckte jag. Att rasera bilden av mig själv och bygga en ny.
I dagens samhälle ska man ju vara lyckad, snygg, rik och begåvad och de flesta (inkl. jag) bygger fasader. Men jag kan tycka det är väldigt skönt med människor som har brister och som kan stå för det. När jag sagt till andra att jag inte dricker så har jag upplevt att de reagerat positivt och slappnat av kanske tom. Det är ju en helt normal del av livet. Shit happens.

Men du har säkert den värsta ångesten just nu i början. Tänk att varje dag du står ut så skalar du bort en del av den. Det finns ljus i tunneln.