Senaste kommentarerna i forumet

Så är det för många - Sinclair-metoden går ut på att utnyttja just det, på ett sätt - tillslut lär sig hjärnan att det aldrig kommer någon kick, och då slutar den sakna alkoholen. Dvs först då försvinner suget. Ungefär 5 - 18 månader brukar det ta. Lite individuellt, sådär.

Oroligtjej, jag tycker att du ska försöka prata med honom så snart som möjligt. Ju längre tiden går desto svårare tror jag att det blir.
Han kommer säkert att bli sur för de flesta av oss som inte klarar av att hantera alkoholen på ett normalt sätt vill inte gärna erkänna det för oss själva, än mindre till någon annan.

Det kommer säkert att gå bra till helgen!
Ha en bra dag!

Tack för uppmuntran Luddrigt.
34 dagar idag.
Till helgen ska vi åka till min pappa med sambo och ha kräftskiva. Pappa är alkoholist men hanterar alkohol bättre nu än när jag var barn/tonåring. Han vet att jag blivit av med mitt körkort men inte att jag har alkoholproblem. Jag ska bara dricka alkoholfritt till helgen.
Ha en bra dag ?

Lycka till! Bra att du har insett ditt problem i tid.

Suget slår till när man minst anar det. Alldeles nyss kändes allt bra och jag kände mig riktigt stolt över mina nyktra 14 dagar. Sen helt plötsligt så tänker jag att idag är det ju onsdag, lillördag, vad gott det vore med lite vin efter jobbet. Men jag tar ju antabus, det går inte. Då slog ångesten till just för att jag inte kan. Men nu har det börjat släppa och jag tänker istället att det är en jäkla tur att jag tar just antabus, annars kanske jag hade svängt förbi bolaget på vägen hem och köpt några vinare. Jag är inte på långa vägar mogen att ta steget till ett normalt drickande inser jag. Suck, men så är det. Bara att kämpa på! Ha det bra alla ni andra som slåss mot a!

När man ser den man är i relation med bete sig olämpligt.
Man kan börja ifrågasätta sig själv och ta skulden för att partnern beter sig tokigt.

Det går bättre har rätt i sak.
Om du kan koka ned det till den "buljongen
Du ansvarar för ditt handlande och han för sitt.

Men det hindrar inte att man har rätt att ifrågasätta olämpligt uppträdande.

Sätt dig ned och tänk efter vad du accepterar eller inte.
Säg det sen till din kille och se vad han säger?

Någonstans måste man börja och att inte försöka kommunicera när det blir problem brukar bara innebära fler problem.

Välkommen till forumet!

För mig fungerade nog Naltrexon men inte på det sättet som det är tänkt. När jag tog en tablett så minskade suget men det fick mig inte att sluta dricka. Istället drack jag mer då Naltrexonet gjorde att jag inte lika fort kände av alkoholen när jag drack en flaska vin. Istället blev det två flaskor för att uppnå samma effekt! Så jag tror på Naltrexon om man får stopp på suget och INTE dricker något. Lycka till foam, för dig fungerar det säkert mycket bättre! Det har hjälpt många har jag förstått.

Nu har det gått 14 dagar sedan jag tog beslutet att ta tag i mitt drickande ordentligt. Känns så bra att jag äntligen vågade ta steget och verkligen erkänna för mig själv och de närmaste att jag har ett stort problem med a och inte längre kunde hantera det. Det blev bara mer och mer och längre och längre mellan de vita dagarna. Vita veckor existerade inte för mig längre. Antabus får vara min krycka tills vidare. Ha en bra dag alla ni som också kämpar på!

Kanske det bästa man gjort och tänk om man börjar gilla den nya nyktra personer.

Lycka till.

Du kan bara bestämma över hur du vill ha det. Han kan förändra sitt beteende. Utöver det går det inte ge råd vad du ska eller inte!

Ofta ska man ha hållit sig nykter en tid också för att de ska ge bättre effekt. Sen tror jag placebo kan vara bidragande. Nu var du inställd på mirakel och med "jaja, pillret fixar allt". Lycka till

Hej! Jag började äta Naltrexon i januari och de funkar allatiders. Suget är borta. Pratade med min husläkare idag på tel och han tycker absolut jag ska fortsätta. Vi pratade just om det att Naltrexon tar bort suget. Så ge inte upp!! Det kommer hjälpa , viktigt ta de på morgonen fick jag veta. Lycka till!

Jag tänkte från början att jag är klar nu för gott. Funkar för mig. Men när det blir svackor så tänker jag att ”inte idag iaf”.
Då och då kommer det där med ”nu kan jag ju ta en paus och ta ett par öl”. Men då tänker jag att jag får börja på 0 igen och det är ju inte så kul. Sabba en streak för några öl (som nog blir fler än några).
Tror inte det där med att fira med alkohol kommer från system 2 direkt. Det är en impuls som man väljer att följa utan att direkt tänka igenom den. När jag skulle sluta snusa (har slutat att sluta med det nu). Så kunde jag få en impuls att säga ”just det en dosa x också” när kassörhen frågade om det var bra så. Om jag inte tänkte igenom det noga så kom det ut, sen var det nikotin i blodomloppet innan jag ens fattat vad som hänt. Nästan som om jag stängt av hjärnan.

Lycka till!

Jag har också ofta fallit dit efter nån vit vecka då jag har känt mig pigg och full av energi istället för att vara bakfull. Hur många gånger har jag inte då har tänkt att det är ju värt att fira med en vinare eller så. Så jävla dumt för helt plötsligt är man tillbaka i skiten igen. Ta en dag i taget och kämpa på!

33 dagar, det är verkligen bra! Ha en fortsatt bra kväll!

Vaniljsmak, bra sagt att ångesten utan alkohol är den som verkligen är vår egen. Så rätt! Det är därför den för mig kan kännas lite med hanterbar. Tack för dina fina ord!

Jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Jag har nästan aldrig gått nykter på en fest då jag alltid känt att jag ha behövt lite hjälp med A för att komma i form. Nu får jag försöka lära mig det. Var på en tillställning med släkten i helgen där det vanligtvis brukar bli en hel del att dricka och jag har aldrig spottat i glaset direkt. Flera gånger har det slutat med alldeles för mycket A och onödiga diskussioner som ibland gått för långt. Nu satt jag där i helgen nykter och det fungerade faktiskt ganska bra. Du ska veta att du verkligen inte är ensam! God kväll!

Tack igelkotten för dina uppmuntrande ord. Väntan är alltid det jobbigaste. Men dessa veckor som gått har gått snabbare än jag trott.
Jag mår bättre än jag hade förväntat mig och varken saknar eller har ett sug efter A. Det känns jättebra. Planerar och funderar inför både min 40-årsdag och nyårsdagen då vi har förlovningsdag. Det blir alkoholfritt bubbel och mannen är nöjd med det. Känns skönt med hans stöttning i detta. Har haft ett par tuffa år sen skilsmässan från barnens pappa då vänner, släktingar och andra vänt mig ryggen pga att exet ringt runt och pratat skit om mig. Känner fortfarande att han har ett grepp om mig. Skulle vilja glömma honom men pga minderåriga barn så måste vi ju ha kontakt ett bra tag till. Med A i kroppen brydde jag mig inte så mycket men nu utan A måste jag tackla det på ett helt annat sätt.
Men idag är en bra dag, jag har varit nykter i 33 dagar och 3 av mina älskade barn är hos mig denna veckan. Fattas bara den äldste sonen så är familjen komplett.
Kämpa på alla där ute ?

Det låter fantastiskt att du vill ta dig ur denna destruktiva spiral, heja dig!
Och jag blir lite orolig av ditt inlägg, jag vill med hela mitt hjärta peppa dig att söka vård för abstinensen, du ska inte behöva vara rädd - det finns hjälp att få.

Den 12:e november har du varit nykter i nästan 8 veckor, om jag nu räknar rätt.
Dina prover kommer att gå kanon! Oroa dig inte.
Snart har du ett körkort med villkor 69!
Jag blev stoppad på semestern en morgon för körkort och nykterhetskontroll.
Tyckte att han stod och tittade länge på körkortet så jag sa:
- Jag har villkor på det
Han tittade och vred och vände på körkortet och sa
-Jaha, vilket då?
Då sträckte jag ut alkolåset genom rutan och sa - Den här! ?

Tack för goda råd!
Jag tycker om att träna. Hinner dock bara två pass i veckan. Pga heltidsjobb, barnen och deras aktiviteter, hem och hus. Har tänkt planera in mer träning, tex på lunchen. Mår så bra av det. Jag går på ganska tuffa pass så fler sådana behövs inte men kanske yoga emellan. Jag hatar den här vardagsstressen som äter upp min tid. Hinner inte läsa och träna och göra sånt jag gillar. Inser att det är där drickandet kläms in. Istället för att känna. Stress, oro, tristess, hunger, saknad, längtan efter nåt större... kärlek..

Jag har dessutom åkt på halsont och förkylning.. har inte varit förkyld på läänge. Den har jag motat med whisky ju. Eller dämpat? Nu bubblar både baciller och känslor till ytan tydligen. Så träningen får tyvärr vänta, ska vila och läsa. Äta. Fylla på med energi och näring.

Dag 4 är avklarad nykter. Fixar jag imorgon så är det en dag mer än sist! Den där extra dagen!✨

Hoppas du Pianisten och alla ni andra som kämpar får kraft att orka ännu en dag, och en, och massa fler! (Amanda, finns du här än?)

Kram

Tog du Naltrexone dagligen första gången?

Om det fungerade så vet du att medicinen fungerar på dig - men nu har du återupplivat ditt beroende, och då blir det svårare/tar längre tid.

Fortsätt. Missa inte ett enda piller, varesig du känner att det fungerar eller inte - det har fungerat en gång, vilket betyder att det kommer göra det igen.

(Jag är inte alkoholist, men jag har pluggat Naltrexone och hur det fungerar på en närmast manisk nivå, eftersom min pojkvän äter det - mitt svar är baserat på flertalet användare på "Optionssavelives" - ett forum dedikerat till Sinclair-metoden - dvs Naltrexone en timme innan man dricker, för resten av sitt liv)

Oj, nu är det jobbigt. Arbete, matlagning, skjutsar till träning, det hjälper tyvärr inte att hålla a-jäveln stången. Ångest och frustration. Planerar hur jag skall kunna "tjuv-dricka" under semestern, samtidigt som jag planerar för hur jag skall hålla mig. Klart jag kan ta nån öl och några glas vin. Som en mask som inte vill på kroken vrider jag mig.... Hjälp..
Förstår att jag måste hålla mig kvar på forumet - ska klara det! Vet inte hur??
Jobbar på en semesterparlör.
- En stor kall ÅNGEST tack!
- Ett glas röd ÅNGEST eller ta en hel flaska så att det blir rejält med ÅNGEST, tack!
- Har ni förresten några fina små shots med ÅNGEST?
..... fortsätter strax... nu matlagning
Kämpa!
Kram