Senaste kommentarerna i forumet

Ok, jag har druckit vin ikväll. Hade absolut inte tänkt det. Har haft en bra dag. På em blev jag extremt trött i huvudet. Alltså, jättetrött, så jag inte orkar ens se på TV eller läsa något. Ligga och sova/blunda är enda alternativet. Ni som läst hela min tråd vet att jag har en hjärnsjukdom. Den ger mig risk för strokes och alkohol vidgar ju blodkärlen. Jag vet att detta låter som en dålig ursäkt men när jag får sådan "trötthet" i huvudet verkar det som om det faktiskt hjälper med några glas vin. Rätt eller fel får väl läkare i framtiden utvisa. Jag blir livrädd när jag känner så. Jag drack några glas vin och efter ett tag försvann huvudvärken. Det är inte direkt någon "värk" så det blir missvisande. Jag vet inte hur jag ska förklara det. Jag blir "trött" i huvudet, det känns som om hjärnan svullnar och inte får plats innanför skallbenet. Då blir det ett "tryck" inuti huvudet som gör mig extremt trött. Jag vet bara att om jag inte mått såhär idag så hade jag definitivt varit nykter. Men jag har inget annat botemedel. Det enda jag vet hjälper är några glas vin. Imorgon ska jag på återbesök hos min läkare på geriatriken på KS i Huddinge. Han är specialist på CADASIL och arbetar här trots att han borde gått i pension. Dessutom arbetar han bara i Sverige några dagar i månaden. Resten utav tiden i Finland, varifrån han kommer. Cadasil är så ovanligt att vi inte har många läkare i vårt land som ens vet vad det är. Han forskar mycket också. Tack, Gode Gud, för att någon forskar om denna ovanliga sjukdom så mina barn och andra i framtiden kanske får lite hopp!
Så, tyck inte synd om mig - tyck inte illa om mig. Jag har druckit vin idag men innan ni dömer mig för det så kom ihåg att jag kämpar på flera olika fronter samtidigt. Min största skräck är att få en stroke som min far. Eller rättare sagt - jag försöker hålla det ifrån mig så länge som möjligt. Om lite vin hjälper så tänker jag fortsätta med det men jag försöker sluta eftersom det dagliga drickandet får så många andra negativa konsekvenser. Gud, ske din vilja - inte min. Amen.

Jag hoppas du har rätt för idag är det ingen bra dag... Du vet en sån där dag när man hade kunnat dricka och försvinna in i dimman, glömma alla bekymmer (och sen iofs vakna upp dagen efter med ännu mer bekymmer..). Kram

Jag tänker tbx till när jag var yngre, sådär 15-20 år sedan.. när jag drack ytterst sällan.
Levde ju livet på alla plan då!
HUR kunde det väljas bort för alkohol?!
LÄNGTAR tills livet är roligt igen, längtar sååå?

Jag kände precis som du förut! Allt var meningslöst utan alkoholen, trodde aldrig att jag skulle ha roligt igen. Men det går! Det blir helt fantastiskt, även om det som sagt även finns dåliga dagar. Kämpa på ❤️

Fick idag med en kompis på min alkoholfria och sockerfria månad! Inte för att hon har några problem med alkoholen, (det har jag väl inte uttalat för henne att jag har heller) Men känns kul att jag har en nära vän som man kan "tävla" lite med. Så kan vi hålla lite koll på varandra.
Har nu varit spik i 5 dagar. Känns så himla härligt ?

Psykisk ohälsa hos barn är verkligen att ta på allvar och fort som tusan dessutom, vad säger de på bup? Usch vad tufft för mammahjärtat, men glöm inte att så länge du är nykter är du klar och kommer hantera detta bättre, för er alla. Alkoholen dövar känslor tillfälligt men bygger berg av dem som tillslut är omöjliga att forcera.

Kram

Att ta fram sin inte styrka i rätt läge, det kan du MM..??✨Tack för att det finns sådana som dig???

.. att det kanske kommer en tid när man inte direkt saknar alkohol. För visst tycker jag det är förb-nnat tråkigt att inte få försvinna bort med alkoholens hjälp. Tack för att du delar- jag hoppas på bättre tider.

Hög arbetsbörda på jobbet, en del strul i privata engagemang med ett missförstånd. Stök hemma när jag kom hem, även fast barnen gjort en del av det jag bad dem om i morse. (Köra en tvättmaskin, plocka ur och in i diskmaskinen).
Samtal med BUP om sonen som hittills mått bra, men sedan jul börjat höra röster i sitt huvud, fem olika personligheter. Mycket tungt att ringa och förklara detta för en främling över telefonen. Det har varit problemfritt fram till jul ungefär, men nu har han mått sämre och sviktar i sin självkänsla, dragit sig undan, gått ner i vikt, äter inte, tränar mycket, har svårt att sova, självtvivel och berättar att han stått med kniven mot pulsådern en gång i februari. Och så rösterna som säger åt honom vad han ska göra, de har olika namn, beroende på vilken personlighet som visar sig. Han säger "Jag vill ju bara att det ska bli lugnt, tyst i kroppen, hur gör jag det?" Är rädd att han kommer växa upp och finna alkoholen han med, droger? Tungt. Och jag tänker "Har jag bidragit till detta?". Kanske, kanske inte? I vilket fall som helst så måste han få prata med någon. Samtalade med honom om att jag gjort det när jag kom hem. Att jag ringt. "Det känns bra". "Hör du rösterna nu?" "Nej, inte just nu, nu lyssnar de till vad du har att säga". Mammahjärtat brister. Och han rusar sedan upp för att sätta sig vid datorn där han har sina "vänner". "Ja-a....jag vet att det inte är mina fysiska vänner, men de är fler än jag har i verkligheten och det känns som om de finns hos mig". Krack....en till bristning i hjärtat. Och jag känner den där sorgen komma över mig. Den som tidigare skulle ha fått mig att ge efter för alkoholen, bli otålig och orolig, hitta på "gå ut med soporna" - så mamma får ta en klunk ur romflaskan i smyg och sedan gå och borsta tänderna och vara gladare igen.

Nu har jag istället ätit en näve nötter och en persika. Ska dricka lite vatten och sätta mig längst bort på altanen i solen. Kanske gråta en tår eller två. Sedan ska jag ta med dottern och hämta blåbär vi köpt av en som plockat. Så får den här kvällen bli helt enkelt. Alkoholfri även denna, men tyngre än på länge.

Tack för att ni finns och läser. Även om ni inte kommenterar så känns det bra att veta att någon ser mig.

Kram till just DIG!

... is the new black.

Det är lite häftigt att vara nykter, tycker jag allt.

Även du har helt rätt. Men när är det "rätt" tillfälle tro?

Vilken himla ljuvlig reflektion, Fina Lisa ! You made my day ?

Ja wow.. Finner inga andra ord när jag läser din tråd. Du måste TAMEJFAN vara den starkaste människan på denna jord. All respekt till dig.
Fy fan va grym du är!

Där jag jobbar har vi ett standard emailsvar till de lata studenterna som inte ids söka själva ?? för många är de ...

Tack, jag tror att du också kommer komma dit! Det är en tuff jävla väg men se till att vägra ge upp, även om det kommer motgångar eller återfall.
Kraaam ❤️

Tack Nurture! Det hade jag glömt! Jo pubmed är en trofast vän men lättja är ibland en än goare kompis ??

Hej Märthan,

Högre upp i Johns tråd finns en länk till PubMed-sajten där du kan söka på alcohol abuse + pain eller alcohol-related symptoms etc Du är ju biomedicinare så du har säkert varit på PubMed många gånger :)

Ha en fortsatt fin måndag ?

Är just det jag inte kan... har du några källor så läser jag gladeligen... upplever dock själv att jag har mindre ont i sidan nu än när jag drack, då kändes det som att det började svida redan några minuter efter första glaset...

Kroppen ÄR amazing, helt klart! Tar du tillskott och hur har du lagt upp omsorgen om ditt tempel John?

Kramen

mellan mitt inlägg i juli och de senaste inläggen, och jag ville inte lämna det oförklarat för efterkommande.

Jag hade en väldigt stressig period på jobbet och när semestern kom så ville jag ner i varv fort. Eftersom jag inte (så läge jag minns) haft en nykter semester så blev jag oerhört frustrerad av situationen.
Men ganska snart märkte jag att alkoholen inte spelade någon roll. Jag kom ner i varv av att bara vara ledig också. Och jag orkade mer och rörde mig mer. Det var som sista utposten. Nu har jag varit utan A på middagar, fester, aw, midsommar (högtid) och slutligen när semestern blev minst lika bra utan så känner jag mig okej inför framtiden. Det är som en växel som slagit om där jag snarare tänker ”vad som än händer så dricker jag i alla fall inte, och det kan ingen ta ifrån mig”. Snarare än ”ajdå nu gick det åt helvete så nu måste jag dricka för att dämpa”.
Socialfobin förblir olöst. Det är jobbigt, men då får det väl vara så tills jag kommer på något bättre. Jag klarar av det men det kostar i energi, vilket jag har mer nu av i alla fall.

Ta hand om er!

Supertack för fint stöd men för att förtydliga så har jag inte cancer utan allvarliga cellförändringar.
Och för att leda in detta på rätt spår igen - så är jag fortfarande passiv när det gäller alkoholen.
Trots allt. Det är rent tillfrisknande och det är där min fokus ligger. Att inte trilla dit trots att livet
försöker jävlas med mig. Livet kan rasa ner över mig likt ett tegelhus. Jag SKA ändå stå nykter och
rak. No matter what så ska jag fortsätta vara passiv alkoholist.

Något annat alternativ finns inte. Det är inte heller en kamp, ingen tävling - "hur länge orkar jag stå på plankan?"
Det bara är så.

Kram alla

Att få vakna en måndag på semestern utan baksmälla & trots drömmar som var helt crazy känna livet i sig det är???????
Kaffe i sängen med lite slösurf, go frulle och sen lite träning på det, det är gott för kropp och själ.
Sen är det inte en dans på rosor varenda dag, timme, minut men jag tjänar inte ett skit på att fokusera på det har jag insett. Fokus på det bra, ta sig igenom det dåliga.
Min strategi just nu iaf?

Dag 18 och allt känns ok.
Inget sug, lider bara med alla här inne som vaknar med bakrus.

Funderar på varför jag inte vill dricka trots min nedstämdhet?
Hade det varit för några veckor sedan hade jag varit på systemet för länge sedan.
Kanske poletten äntligen ramlat ner ordentligt denna gång,?

Vi får väl se, inte bli för kaxig utan hålla garden uppe är nog säkrast.

Ha en skön måndag alla fina forumvänner???

Kramar
???

Precis så vill jag också ha det!!
Så underbart det låter?
Verkligen något att se framemot??? Lycka till i fortsättningen också!

Kramar
???

Idag o imorgon ska jag handleda en väninna som övningskör. Det är skoj. Sedan funderar jag på att baka. Älskar att baka. Skulle vilja sätta mig vid staffliet oxå, men det är en lite krångligare process. Där har jag lite att jobba på när det kommer till mitt beteende. Jag vill ju alltid att det ska bli så perfekt på en gång - vilket det oftast inte blir. Jag är rädd för att misslyckas, att det inte blir bra. Därför tar det lång tid mellan gångerna som jag målar. Nu var det längesedan som jag målade o blev nöjd m resultatet. Att städa huset skulle kanske oxå vara skönt men en del av mig känner mig så trött o skulle helst bara vilja lägga mig i fosterställning i sängen. Lyssnande på en ljudbok o blunda. Vara med mig själv, i min känsla, ta hand om mitt sårade ego. Försöka bearbeta det faktum att jag är alkoholist. Men vi får se vad det blir.

"Den rätta tanken och de felaktiga ordvalen." Har haft samma tankar när jag läst i trådar att "nu skulle det vara gott med ett glas". Det är klart att det är berusningen i första hand vi A-beroende vill åt. Vore det smaken tog vi ett, eller möjligen två, glas, njöt av dem, och slutade sedan. Och då skulle vi inte hamna här på "Förändra sitt drickande".

Tack för dina läsvärda reflektioner, de betyder mycket. ♡