Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till ett första steg Honungsblomman! <3
Jag gjorde liknande förut idag, tog alla tomburkar och flaskor, alla kapsyler och allt, la ner i en påse och kastade det :)
Dock undrar jag om det har hjälpt mig.. Kasta min skam när ingen egentligen vet om den.
Nu skriker varje cell i min kropp om att jag måste berätta allt detta för min sambo.
Jag måste, nu är det dags!

Har aldrig vågat/orkat/trott att jag behövt stöd...men nu känner jag att det nån gång måste få vara ok att inte klara allting själv.

Välkommen hit till detta fantastiska forum med vänliga och starka själar som man kan ventilera tankar och känslor med och få goda råd på vägen av ? Jag läste ditt inlägg och jag känne igen mig i en del du skriv. Jag själv hade en otrygg och destruktiv barndom med en far som drack och var kontrollerade och en mor som mådde dåligt psykiskt osv. Det har satt sina spår i mig på olika sätt och gjort att jag har dålig självkänsla och självförtroende och jag är väldigt hård mot mig själv. Jag har genom åren druckit för att fly från alla negativa tankar men även för att dämpa min ångest osv. Jag fick som dig panikångest för ca 10 år sedan och det var skrämmande för jag trodde jag skulle dö för hjärtat rusade och jag hyperventilerade och det kändes som jag skulle dö. Sen dess dricker jag knappt någon sprit alls utan jag dricker mest öl när jag dricker. Jag har med generell ångestsyndrom och som du säger så har det nog mycket med ens barndom att göra och att alkoholen har varit en tillflykt när det blivit för mycket av allt. Jag har bättrat mig dom senaste åren och dricker inte lika mycket som jag gjorde förr och jag har haft vita månader här och där och det är jag glad och stolt över ? Ha en fin dag och kämpa på ? Styrkekram?

Jag minns mitt nyktra liv så väl!
Mitt "hemma-mamma"-liv, mina vänner, mina jobb.. Allt.
Även mitt totalt destruktiva förhållande och min låga självkänsla, mina ätstörningar och mina självdestruktiva vanor.
Jag avskydde alkohol på den tiden.
Efter en hård separation introducerades alkoholen sakta men säkert in i mitt liv.
Ångest under pappa-veckorna och ätstörningen/träningsmissbruket och stressen av att "hitta mig själv" gav mig anledningar att dricka vin oftare, och därefter öl.
Jag la märke till också att anorexian inte kröp upp hos mig när jag drack.. Och då såg jag alkoholen som något positivt.
Varför var jag så dum? -.-

..och det var verkligen som tropisk värme. Puh!

Kram

Kära JoYo❤️ Fy fan rent ut sagt, jag känner din ångest ända hit just för att den är alltför välbekant.... Vad är det vi gör mot oss själva? Visst, det drabbar även de i vår omgivning och det är ju också där den värsta ångesten kommer ifrån. Om vi var helt ensamma och vår fylla enbart drabbade oss själva undrar jag om ångesten blivit så stark. Som du vet lever jag också med en man som dricker. Det är svårt och de perioder min nykterhet varit som lättast är när jag psykiskt distanserat mig själv ifrån honom. Men följden av det är inte rolig.. Att känna förakt och avsmak för den man lever med är knappast något att rekommendera. Vad säger din man om det hela? Ser han problemet eller gör han som min, sticker huvudet i sanden och vägrar släppa taget om sin snuttefilt?
Fortsätt skriv här, jag kan inte berätta för dig hur du ska göra men jag och många andra finns här och vi förstår. Ibland räcker det en lång bit på väg❤️❤️??‍♀️

Så jag tog min ryggsäck, packade ner den tomma Romflaskan, den mindre romflaskan, de två tomma vinflaskorna och den tomma whiskeyflaskan.
Sedan gick jag.
Jag brydde mig inte om att flaskorna skallrade mot varandra så att det lät som att en bryggeribil kom farande.
Tog inte med mig vatten.
Tog inte på mig solglasögon.
Ingen solskyddsfaktor.
Och alldeles för varma byxor.
Ingen mobil där jag kunde kontakta eller kontaktas. Och därmed heller ingen "peppmusik" i öronen.

Detta skulle bli en riktigt olidlig walk of shame, så pass att jag aldrig, aldrig, ALDRIG ska behöva göra detta igen.

Svettigt som bara den var det med ryggsäcken klibbandes mot ryggen. Skavsårsskorna.
Grannarna. "Hej, hej..." vinkanden i takt med mina klirrande steg.

3000 steg senare vid återvinningsstationen. En yngre man stoppade hastigt en plastpåse i sin ficka när jag kom där han stod vid glasåtervinningen.
Han tittade på mig lite hastigt och gick raskt iväg. Jag tyckte mig läsa in skam, men det kanske är min egen skam jag kände. Han gick också till fots, hade inte tagit bilen dit. "Jag skulle inte heller ha tagit bilen om jag druckit dagen innan", tänkte jag.

Hur mycket skam och ångest har inte dessa återvinningsstationer fått vara med om?

3000 steg av skam dit, men på de 3000 stegen på väg hem kände jag mig så OÄNDLIGT mycket lättare och då är det inte ryggsäcken jag syftar på.

Kram till alla kämpar! <3

Du har så rätt i det du skriver Amanda..
Jag märkte detta särskilt igår, att jag inte har en "fysisk abstinens" utan en mer mental.
Jag tänkte hela morgonen/förmiddagen "Ska inte dricka!"
Men planerade ändå hur jag smidigast skulle ta mig till bolaget.
Och väl där köpte jag 8 öl, kom hem, väntade tills klockan blev 12 iallafall (för att berättiga det på något sätt).. och drack. -.-
Jag var inte sugen, hade ingen abstinens, utan det var som om hjärnan jävlades med mig.
Det är ändå märkligt..
Har cider, sprit, vin och öl här hemma.. Men det där "tvånget" att gå till bolaget, och sen smyga med det.

Hemskt! Det där har man gått igenom så ävvlans många gånger. Det är vidrigt. Men det blir bättre.Klyscha kanske men så är det.
Brukar ta icke vane bildande mediciner som Atarax (tidigt på kvällen) Propavan 2 tim. innan läggdags
och Melatonin(Circadin) ovanpå detta, under de första dagarna av nykterhet. Upp till en vecka brukar funka för att sedan bara ta Propavan.
Annars sover man ju ingenting och risken för att ta återfall blir större med sömnlösa nätter.
Lider med er... Har själv dag 15 idag. Är stolt över det och nu tror jag att jag fixar detta efter fyra försök tidigare under våren/sommaren.
Är helt säker på att jag kommer klara 30 dagar denna gång. Så långt uppehåll har jag aldrig haft faktiskt.
Mår euforiskt bra och måste nypa mig i armen nu inför det faktum att måendet är på topp utan alkohol!!
Är faktiskt gladare rent generellt och allt känns roligare. Och bäst av allt är att min värk har försvunnit.
Värken tillskriver jag helt klart alkoholen som ställer till det i kroppen.

Kämpa på så kommer ni ur detta snart. Håll ut en dag i taget..

Varma styrketankar till er båda

//John

Åh herregud! Finns många saker redan i listorna som jag själv gjort.

- Hört av mig till människor jag aldrig skulle höra av mig till.
- Varit otrogen (inte mot nuvarande sambon)
- Planerar fester och allt.
- Druckit mig redlös ensam med barnen
- Missat ena barnets utvecklingssamtal då jag inte kunde hålla mig borta från A i en timma till.
- Spelat bort pengar, ljugit om det.
- Försökt ta mitt liv
- Ljugit om sjukt mycket saker
- Bråkar med min sambo

Vaknar hemsk, med en helvetes ångest och med minnesluckor utan dess like..
Och som någon skrev, hur många gånger man egentligen skulle åkt fast för rattfylla för att man kör dagen efter :/

Varför fortsätter man ens dricka? -.-

Bra intiativ ut med allt det gamla och destruktiva och in med det som är bra och positivt istället ? Även om du känner dig trasig just nu så kommer du älska varje bit av dig själv mer och mer och till slut kommer du bli hel igen så länge du är nykter ? Håller tummarna för dig och ha en fin dag i denna tropiska värme ? Styrkekram ??

Ska leta fram alla tomflaskor, tömma ut halvslattar och ta allt detta på ryggen BOKSTAVLIGEN (i ryggsäck) och sedan symboliskt lätta av den tunga bördan vid glasåtervinningen. Ett steg ytterligare mot ett renare liv.

för det fina välkomnanet?! Varför skulle ditt svar vara fånigt! Det är jättevärdefullt och jag blev jätteglad. Har läst din tråd också, vad du gått igenom och hur du kämpar! Du är svinduktig!

Läste nu att du också ska fokusera även på maten. Då kanske vi kan göra sällskap och peppa varandra där!

Har för tillfället oro i kroppen och för en vecka sedan hade jag tappat upp lite vitt från boxen. Idag vet jag att oron beror på alkoholen och inte på utmattning. Då känns det lättare att stå ut. Jag försöker andas lugnt och stilla för att försöka härda ut. Får se när och om det släpper. Igår klarade jag inte att vänta till kl 18. Tjuvstartade 16.30 med ett halvt glas rosé. Blev totalt två glas. Idag ska jag banne mig hålla mig till 18.

Jag funderar mycket på strategier och hur man ska lära sig att "tänka rätt". Tankens kraft är oändlig sägs det ju. Jag vill få in i min skalle att det inte alls behövs alkohol för att umgås (om man nu tar det som man brukar tänka är positivt och trevligt med alkohol) och att man definitivt inte ska dricka alkohol i sin ensamhet även om jag initialt och fortfarande dricker för jag älskar vin. Dricker varken öl, starksprit eller drinkar. Och för den delen inte läsk heller. Det är kaffe, vatten och vin. Och då måste jag resonera med mig själv angående vinet. I början när jag drack vin på vardagarna, förklarade jag det både för mig själv och för andra att det var för att det är ju så gott med vin till maten... Det var ju bara en ursäkt, för jag började ju gärna detta glaset vid matlagningen... och fyllde på efter maten. Och det är den tanken som sitter kvar när jag tänker på total avhållsamhet. Men om jag rannsakar mitt beteende, så dricker jag i princip alltid vatten till maten, även om där står ett vinglas. Så det gäller att få bort denna bilden i hjärnan. Sen försöker jag tänka på att det faktiskt är fler och fler människor som väljer bort alkoholen utan att de har problem med den, men för att de inser hälsoriskerna.

Nån som vill dela med sig om hur ni tänker själva. Har ni några bra tips förutom "filmen". Jag vill gärna försöka hitta positiva och konstruktiva tankesätt. Tänker jag filmen, ger jag nog upp på en gång är jag rädd.

Nu ska jag balja i mig lite vatten och fortsätta läsa i era trådar!

Njut av dagen och må så bra ni kan!

Jag har druckit på kvällarna så länge. När jag nu, nykter sedan i torsdags, vaknar på morgonen så känner jag mig ändå tung i huvudet, lite vinglig, mycket törstig, liksom tjock "bakis-tunga" och lite lätt spänningshuvudvärk.

Kanske är abstinensen? Eller så har det här länge varit mitt normaltillstånd på morgonen?
Jag som längtat efter att få vakna, fräsch som en nyponros...hahaha

Heja, heja, heja. En dag i taget. ???

Du vet hur man gör, du har gjort det förut. Nu har du rest dig, dammat av grus och damm från knäna och tagit nya starka tag.

Jag tycker att du ska läsa allt fint du skriver till alla andra och försöka applicera det på dig själv, att vara din bästa vän. Om du såg det vi ser så kanske det blir lite lättare? För dina gröna hjärtan bildar ett tecken av kärlek över hela forumet.

Kram på dig!

Förlåt om jag skrattar men jag kan se det framför mig, hur du sitter och skriver och inte riktigt kan förklara vem du skriver med eller till. ??? Jag har berättat för några nära att jag skriver i ett forum men jag kan inte tänka mig att nån av dem skulle komma hit (har inte sagt vad det heter). Men jag bor ju ensam så jag kan skriva när jag vill utan att behöva smyga med det.

Härligt att det går så bra för dig och att du fick den där äckelkänslan av vinet du drack. Försök behålla den, ta fram den när det bjuds och tacka nej med hjälp av den.

Teambuildingsammankomster är djävulens påfund, det är alltid mycket alkohol. Iaf i de sammanhang jag varit i. Därför har jag tackat nej till nästa stora grej som vi ska göra med mitt företag, hänvisar till min utbrändhet men mest är det för att jag vill inte befinna mig på en plats där alla super. Även om jag vet att det alltid är kul att träffas och det brukar vara givande så är jag inte redo. Jag vill helt enkelt inte. Dock tror jag att jag hade fått mycket mer ut av det den här gången än alla andra gånger då det varit fest till långt in på nätterna.

Hoppas du klarar att stå mot! Vi står här stadigt och håller din hand virtuellt.

Det är bra att du funderar på vad du vill och hur just ditt liv ska se ut. Jag tror att nyckeln till nykterhet ofta ligger någonstans där. Vill jag styra mitt liv eller vill jag att alkoholen styr mitt liv? Vill jag må bra varje dag eller kan jag leva med att ett par dagar i veckan är sega då jag inte orkar allt jag skulle vilja? Ja, eller hur funderingarna nu kan se ut.

Jag måste verkligen bege mig till stranden så jag hinner inte skriva mer (parkeringskrig) men återkommer ikväll.

Kram på dig!

Tänk vad svårt det kommer vara att hålla reda på vilken dag det är när jag börjar närma mig dag 500! ;-) :-P

Goda saker jag ska göra för mig själv idag:
- prova en ny smoothie
- promenera 8000 steg
- läsa ut en bok
- prata med mina barn
- ta tag i en uppgift jag skjutit upp
- inte dricka alkohol

Ha en fin tisdag! <3

Jag står rak i mitt beslut, men natten var ett helvete.., inte mycket sömn och det lilla kan inte ens kallas sömn, så ont i tittorna idag. Men inget sug än, jätteskönt för det brukar starta direkt när jag vaknar, programmerar om hjärnan.

En dag till nu ??????

Det behövs nog att vi även är betonande i våra liv, inte bara förstående och uppmuntrande.

Kanske är det förnekelse, men för första gången på mycket, mycket länge känner jag mig sann mot mig själv.
Jag tycker faktiskt lite, lite om mig själv nu.

Och teet jag precis druckit, ett te på gurkmeja och ingefära, smakade bättre än jag vet att det avslagna vita vinet skulle ha smakat.
Det kändes som att jag drack flytande dunderhonung.
Och jag känner mig stark.
<3

Det är så fint att komma in här på morgonen och läsa era stärkande, fina och varma inlägg. Tack! ? Om ni bara visste hur mycket det betyder.

Jag känner mig stark och det är supertråkigt att det troligtvis blir skilsmässa (vi är redan separerade) men jag kan inte göra så mycket åt det och när jag ser tillbaka på mitt liv de senaste åren så är det inte så jag vill leva. Jag tror att jag mer har överlevt än levt många stunder. Och jag tror att just det har lett till den ökade konsumtionen, som en vän som håller en i handen när livet är jobbigt, men som även finns där när det inte är jobbigt för att det har blivit en följeslagare som en inte blir av med. Och till slut blir den där "vännen" en tyngre och tyngre fotboja som drar ner en djupare och djupare i ett hav där man inte ser land eller räddning. Och då behöver man vännen ännu mer och den onda cirkeln är fulländad.

Jag har alltid sagt att mitt bästa beslut i livet var att sluta röka. Om några år kommer jag revidera det påståendet och säga att mitt bästa beslut i livet var att sluta dricka.

Och du har helt rätt It-tjejen, jag blir såklart en annan person eller beter mig annorlunda när jag gör denna resa. Min alkoholterapeut har varnat mig för det också (alltså varnat som i att berättat att det kan vara svårt för andra att förstå förändringarna). Att det kan vara svårt för andra att hantera, att förstå vad som händer och att jag inte är den där "snälla" medgörliga personen jag var innan. Jag säger inte ja per automatik längre, jag är inte tacksam när någon ringer fem timmar för sent och säger att NU kan vi träffas, nej då får det va.

FinaLisa, vilka intressanta rader att läsa. Jag kan se det där så klart i min egen situation. Jag har fortfarande ångest då och då men den kommer försvinna, det är jag helt övertygad om. När jag helt och fullt har accepterat att detta nu är mitt liv, när jag har börjat jobba igen och kommit in i rutiner jag mår bra av. Då kommer hela jag må bra igen. Det är jag säker på.

Studenten: Japp, jag älskar mina möten (snacka om att vara ensam när man ser fram mot att träffa läkare och terapeuter bara för att ha nån att prata med haha (skojar bara)), de ger mig styrka och det är så skönt att prata med folk som förstår, som inte hymlar, som är raka och rättfram och som ler stort när jag kommer. Det ska även bli skönt att få komma bort en dag, se någonting annat än den del av Sverige jag hängt i hela sommaren. Umgås med roliga, smarta och härliga personer.

Jag måste ändå få tillägga, jag tycker mycket om min man fortfarande, han är en fin människa som såklart heller inte mått bra när jag varit deprimerad och druckit och inte kunnat göra något åt det. Såklart vill han inte heller leva ett sådant liv och det ska han inte behöva heller. Jag vill att han ska vara lycklig. Att vi sen inte har fått det att funka finns det många orsaker till och vissa av dem går inte att ändra på. Det är trist men det är bara att acceptera. Och att jag nu känner att jag mår bättre när jag inte träffar honom är ju för att det fortfarande gör ont att träffa honom för han påminner mig ju om allt det där jag haft men inte kommer ha kvar, det är många år och minnen som gör sig påminda.

Hur som helst, idag är det återigen varning för årets hetaste dag så jag sa bege mig mot playan och njuta så mycket jag bara kan. Vara tacksam för värmen, solen och det varma havet och att jag inte är ett dugg sugen på alkohol nu när jag har påbörjat min 37:e nyktra dag!!! ???

Jag hoppas att ni får en fin dag ni också, att ni står mot alkoholen och att ni känner er värdefulla. För det är ni, i alla fall för mig ?

Stor kram

Jag har de senaste dagarna druckit sönder en relation, gjort bort mig, grälat offentligt, satt berusad mitt på dagen och skickade elaka sms till en släkting. Jag vet inte vem som sett mig i det här tillståndet. Igår trappade jag ner drickandet och har ännu hemsk ångest.

Det här är farligt nu.
Nu finns inget mer val för mig att dricka, jag måste bli totalt nykter nu. Hjälp!

Jag hade en tung natt som förväntat. Låg mest i en slags svettig dvala och kollade på klockan en gång i timmen. Mår illa idag.

Ja, du känns verkligen super stark nu?
Är så glad för din skull.
Du är värd ett mycket bättre liv än att bli satt på undantag av din man.

Kom att tänka på en föreläsning för många år sedan som handlade om olika personliga kriser i livet och hur man bäst skulle hantera dessa.

Föreläsaren talade om ångest 1 och ångest 2.
Ångest 1 var rädslan för att vara kvar i samma dåliga situation och ångest 2 var rädslan för att våga ta steget till en förändring.
Han menade att ångest 1 var den värsta och mest förödande i längden för en människa att vara i.
Ångest 2 är ju en tillfällig ångest som när man väl bestämt sig kommer att försvinna.

Så Kära Sommarflickan, jag tror du valt rätt beslut både när det gäller Alkoholen och din man.

Kramar ???

Vilket varit frustrerande ?. Varit på resande fot och är det fortfarande men vaknade nyss och såg min chans att hinna skriva lite. Hur har det gått då? Jag har klarat mig bra. Fick ett glas vin serverat vid ett tillfälle, smakade och fy f-n vad äckligt! Druckit mycket alkofritt och njutit av det. En kväll blev det tyvärr för mycket vin, typ4glas. Mådde så dåligt dagen efter (brukade inte bli bakis "förr") att jag bara kände att såhär vill jag aldrig mer må?. Vilken härlig känsla ändå! Att vara så äcklad. Jag bara funderade hela dagen på varför människor häller i sig skiten frivilligt. Min sambo märkte inte att jag var bakis, men han ser att jag inte dricker och tycker det är helt ok. Jag har förklarat skillnaden på det jag dricker nu och det jag drack förut för barnen. Att mamma kan köra bil även om hon druckit dessa öl. Känns bra att vara öppen med det till dem på deras nivå. Nu har jag inte kört bil ändå men men. Och så har jag tagit som vana att erbjuda mug att just vara chaufför =bra sätt att helt avstå.
Jag njuter så enormt mycket av att vakna klar i huvudet. Ingen ångest eller tankar på om man är kör-klar. Känner mig stark ?. Känner mig redo.
Jag har inte bestämt mig än för att säga "aldrig mer". Men det känns som det går ditåt. Det finns så mycket att vinna och inget i andra vågskålen. Jag vill starta upp efter semestern"ren". Direkt när jag börjar ska hela jobbet iväg på teambuildning typ, i 4 j-vla dagar?. Det kommer bli tufft, vill inte sitta på kvällarna med alla kollegor som tar en öl/vin. Försöker komma på bra undanflykter.. Måste facetima med barnen.. Ja det får bara lösa sig.
Jag mår bra just nu och är så tacksam för att jag hittade hit, läste sommarflickans tråd, tog kraft därifrån och började min vandring. Funderar mycket på förändring, hur vill jag ha mitt liv?, vad är viktigt?, vem är jag? Vad gillar jag? Hur ser mina gränser ut?
Det enda är att det är hemligt att jag skiver här. Min sambo kommenterade en gång (han trodde jag messade med någon), så nu får det bli i smyg. Och det är dagens bästa stund. Att läsa och skriva. Dagen gryr, resdag för mig, ha en fin dag alla fina ni ?

Gomorron, Lisa ?

Ville bara säga att jag följer dej och hejar på dej. Nu tar vi en dag till - okej ?? !!

Styrkekramar ?