Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till två veckor! Jag önskar att kag hade kommit så långt, måste vara många år sedan jag hade två vita veckor.

...är ytterligare en dag ”innanför bältet”!
Lycka till med dagen!

Dag 2 är inget speciellt för mig. De senaste månaderna, när jag har dragit ner, har jag ofta haft 3, ibland 4 vita dagar i rad.
Den här morgonen börjat dock med med min dotter i loungen på Arlanda.

De sista månaderna innan jag började dra ner på A, hände det att jag tog några glas vin i loungen även på morgonflyg... vilken kontrast till när jag började resa (har alltid rest mycket, privat och i jobbet), och i början alltid velat vara nykter, klarögd, nyfiken.

Idag är jag nykter, klarögd och nyfiken i loungen! Och glad att jag inte är en av dem som går och fyller på vid vinkranen. Istället rör jag ihop varm choklad till dottern, och tar själv en dubbel espresso.

Om man forsätter kämpa. Det är en svår väg att vandra, den vägen vi valt. Res dig upp och fortsätt framåt!

All styrka till dig.

Skriver "dag 2" för 3:e gången på 2 månader.. Känns både skämmigt o hopplöst. Men vad göra? Bara att kämpa vidare.
Mina tankar går till dig FinaLisa ?. Fy vilket besked, och hur ni fick det. Hoppas det går bra.

Ha d gott, kramar t alla ?

En plump i protokollet i helgen . Den tillbringades med goda vänner i en stuga i skärgården . Vin o öl flödade ... jag klarade mig bra hela fredagen o till lördag kväll . Då skulle jag diska , vindunken stod nära mig i köket o de andra var ute . Lite vin kan jag nog smaka tänkte alkoholhjärnan o vips, så sprang jag där o smygdrack ! Fy f-n . Kunde inte ens njuta av det eftersom jag fick hälla i mig snabbt så ingen såg , o sen 2 burkar öl på det . Tog min medicin innan läggdags o det gick ju inte bra . Vaknade på natten o enligt min man var jag helt väck ( kommer inte ihåg) jag blir helt personlighetsförändrad säger han . Avslöjade inte direkt på morgonen att jag druckit utan sa att det bara var tabletten . Men sen sa jag som det var . Min man blir så besviken på mig när jag ljuger , han såg ju på mig redan på kvällen ....
Varför gör jag så här ????

Eftersom jag inte drack något i går så vaknade jag utan känning av alkohol i kroppen. Skönt men fy vad jag är seg. Låg kvar i sängen till sista minuten för att hinna med morgonens göromål, men jag lyckades komma med tåget iaf.

Natten har varit ok. Sovit hårt mellan de vakna stunderna och funderingarna som kommer om nätterna. Jag tror att mitt fokus på att inte dricka alkohol och planeringen på saker att göra för att lura min följeslagare gör mig ”trött” i huvudet? Det låter inte riktigt klokt men varför skulle det inte kunna vara så?

Eftermiddagen i går blev det full fart efter jobbet. Två vändor med släp till tippen som innehöll allt från utrensning till trädgårdsavfall. På tal om trädgårdsavfall. Denna värmen har tagit musten av det mesta i trädgården och mitt stackars växthus. Älskade maken och fina dottern hjälpte till med att slänga ut allt som har gett upp där inne. Snyft! Visst hade jag kunnat rädda en del men det var nog för sent. Lite pinsamt tyckte jag det var när jag for runt där inne efter gömda flaskor och dessa ”berömda” muggarna som är lite överallt innan fina dottern fick syn på ”möget”. Hur som helst så ekar det tomt därinne nu. Flaggeländet som jag ständigt har en dispyt med ang att vara på sin plats eller inte är borta. Puts väck! Den kan ju ha rymt iväg till något buskage någonstans som jag inte vill gå in i eftersom där bor äckliga smådjur.

Dag 2 är inte den värsta för mig utan det blir i morgon. Förra året när jag gjorde det första ärliga försöket att bli av med alkoholen var de tio första dagarna helt enkelt för jävliga. Ska bli intressant att känna efter hur det förhoppningsvis blir denna gången. Väntar mig en fight mot både kroppens skrik och hjärnans beroendecenter efter alkoholen och min följeslagares varma famn.

Full fart framåt

Dagarna flyter på. Jag är trött. Igår ville jag inte motionera. Var sträng mot mig själv och tog mig ut i alla fall. 8 km stod på schemat. Var snäll mot mig själv av avbröt efter tre. Orken fanns inte där. Det gick inte. Jag kan inte trycka på för hårt från alla håll samtidigt, tillslut brister det någonstans och jag är rädd för att de ska brista på alkoholfronten. Det enda stället där det verkligen inte får brista!

Just nu är livet lite sådär som jag inte vill att det ska vara. En vänta, en transportsträcka. Jag väntar på semestern och tid med familjen. Samtidigt får jag ångest för att livet är här och nu, den här dagen kommer aldrig åter. Gör något av den, slösa inte bort den genom att vänta! Såhär blir det varje månad och den här gången har jag stenkoll på att de är pms:en som talar. Och att ingenting blir bättre av alkohol. Man fångar inte dagen genom att dricka rosé en tisdagskväll!

IronWill: vad tragiskt ändå, att det är så för nästan alla. Vilket grepp alkoholen har om oss, om samhället!

Någon med erfarenhet av Campral?

Tack, vilken fin respons av er alla!

Jag kan tyvärr inte få hjälp i kommunen, det är en liten kommun och de flesta vet vem jag är här... det är en sån skam att det äter upp en inifrån. Om de bara visste vilken bluff jag är. Bluff.

Gällande benson tänker jag som DetGårbättre sa, under några dagar, för att få hjälp med värsta fysiska abstinensen och kanske kunna sova, eller tänker jag fel? Andra kan detta bättre än jag. Antabus är jag lite rädd för, om jag inte kan hålla mig från drickat.

En av anledningarna att jag inte vågar bryta med drickat är att jag mår så fruktansvärt dåligt fysiskt av abstinens. Kl är 05:30 nu och det kryper redan under huden, ångest och virrighet. Nervös fast vet inte för vad. Samtidigt skiträdd för att dö. Jag njuter int av drickat längre, mår inte alls bra, men det lugnar nerverna så att säga.

Hur bröt ni? Hur står man ut? Att gå från dricka alla dygnets vakna timmar till inget? Hur gör man...

Det känns skönt att ni finns.
Vaknade för en stund sedan och kan inte somna om.

Kommer förmodligen befinna mig i en bubbla de kommande dagarna.
Men som det känns nu är alkohol det sista jag kan tänka mig som lugnande.

Fortsätter läsa era trådar här men orkar nog inte kommentera så mycket.

Kramar???

Även om jag vaknade ganska trött på grund av svårt att komma till ro o somna igår blev det en bra dag.

Vilken skön känsla att stå i hissen upp till jobbet o inte vara orolig om jag luktar alkohol. O pigg har jag vart.

Kände mig glad på vägen hem, höll på av automatik att gå mot bolaget men stoppade mig själv. Återigen en viljans kamp, men mitt nya jag övervann alla motiveringar o försök.

Nu kan jag bocka av dag två, har dock funderat mycket på kvällen o värre lär det väl snart bli när jag ska sova. Är så mycket tankar som far, ångest. Funderar mer o mer på att kanske ta hjälp att reda ut allt som snurrar.

Får se hur jag gör, men godnatt för idag. O ta hand om er alla där ute.

Jag duckar alla situationer nu där alkohol förekommer. Har trasslat mej in och lovat att hänga med några tjejkompisar på utgång. Jag måste tacka nej. Orkar inte vara i närheten av vindrickande kompisar just nu; är skör och trött.

Tänkte prova en 0% öl (IPA) vid tillfälle. Jag är mest en vindrickare men IPA är gott. Och den är totalt alkoholfri. Jag går inte direkt igång på lättöl men inte heller jag vill ha någon som helst alkohol i mej.

Det har jag inte nu heller.

Försöker äta näringsrikt och promenera på morgnarna. Går upp tidigt tillsammans m dottern som sommarjobbar och pussar henne hej då vid busshållplatsen; går sedan en timme ungefär. Länge sedan jag orkade motionera över huvud taget. Så alltid är det nåt.

Onwards and upwards ?

Hej liten_7.

Jag har ätit antidepressiva sen 2009. Först Citalopram i nästan åtta år och nu Venlafaxin i drygt ett år. Jag bytte för att jag inte tyckte att Citalopramen hjälpte längre men nu i efterhand kan det lika gärna ha varit alkoholen som gjorde att det inte funkade som det skulle.

Jag minns inte att jag hade så mycket biverkningar (jag hade säkert en del), jag var rejält nere när jag fick dem så vardagen var jobbig hur som helst. Dock vände mitt mående efter cirka tre veckor och sen blev det bara bättre. Dock dammsuger jag alltid Internet när jag får en ny medicin (eller slutar dricka) osv och jag vet att biverkningar är mycket vanligt. Ibland kan man få ökad ångest. Jag fick Sobril 5 mg vid behov för att hålla ångesten i schack.

Läs på om medicinen (Fass) och se vilka de vanligaste biverkningarna är. Har du någon ovanlig biverkning så är det en sak men om du har några av de vanligaste så är det bara att härda ut eller sluta ta medicinen. Det blir oftast bättre men när man är mitt i det är det givetvis sjukt jobbigt och läskigt. Om du är väldigt orolig så försök få tag i din läkare och prata med hen om hur du mår.

Lycka till.

Så var dag 15 snart "avklarad". Inte för att det är så jobbigt men det är svårare att bedriva tiden. Och just nu har jag lite för mycket fritid för att det ska kännas bra. Skulle egentligen till min alkoholteraput i morgon men hon lämnade återbud då hon är sjuk. Ja det kan ju drabba vem som helst men det är lite jobbigt (med betoning på lite) eftersom jag ser fram mot våra träffar och jag får positiv energi av dessa träffar. Nu blir det inte förrän tidigast nästa vecka eftersom jag kommer vara Out of town några dagar. Dessutom ska jag till psykologen nästa vecka så det blir en intressant och säkert omtumlande vecka det där.

En dag förra veckan satt jag och läste i litteraturtråden i forumet och många rekommenderade Per Holknekts bok "1960-2014" så idag drog jag in till stan och köpte den plus Sanna Brådings bok "För mycket av allt". Jag älskar att läsa och har precis läst ut Sture Bergwalls (Thomas Quick) bok "Bara jag vet vem jag är". En otroligt skakande bok som jag verkligen rekommenderar för den som gillar att läsa. Det är ett enkelt och bra sätt att "fördriva" tiden. Dessutom gör det mig gott att fokusera och håller hjärnan lite alert. Påbörjat Pers bok och so far so good.

Ingen fotboll idag men jag följer nyheterna noga och intresserar mig för omvärlden och just nu framför allt det thailändska fotbollslaget som fastnat i en grotta. Jag har även lyssnat på Sommar i P1, även om det gör mig lite rastlös att bara lyssna och inte göra något annat under tiden. Men det håller mig lite på jorden och det är skönt att bry sig om andra.

En sak som hänt de senaste dagarna är att jag faktiskt gäspar på kvällarna, av mig själv. Lite tröttare alltså. Vet inte om det beror på att jag försöker aktivera mig lite mer eller att jag behöver anstränga mig socialt och på så sätt blir trött. Dock tar jag fortfarande insomningstabletter för att somna men inatt sov jag faktiskt i ett sträck. Oerhört skönt. I natt blir det nog en tur på spikmattan. Har en redigt stel nacke efter mycket datoriserande och läsande och behöver slappna av i musklerna. Finns inget bättre sätt än att ligga på spikmattan. Somnar alltid.

Igår hände något som fick mig att nästan gripas av panik. Vi var på ett café/musteri i närheten och åt brunch. Efteråt skulle vi handla i affären intill caféet och min man sa att de brukade ha provsmakning av must men de verkade inte ha det idag. Jag var lite tveksam öht till musten och till brunchen tog jag äpplejuice utan kolsyra för jag ville inte att det skulle påminna det minsta om cider eller mousserande. Iaf så hittade min man ett litet glas med provsmakningsmust och sträckte fram det till mig. Jag tänkte inte så mycket på det och tog en mun av drycken. Precis då vänder han på flaskan och jag ser att det står 0,5. Jag har aldrig spottat ut något så snabbt i hela mitt liv tror jag. Det gjorde mig riktigt skakig att jag nästan hade fått i mig lite alkohol när jag absolut inte vill. 0,5 är 0,5 för mycket. Han sa inget då men senare på kvällen sa jag någonting om det och han bad om ursäkt. Han tänkte ju inte heller på det men oavsett så var det en panikartad upplevelse. Visste inte själv att jag skulle reagera så kraftigt. Som tur var svalde jag inte en droppe.

Men nu har jag iaf varit nykter i över två veckor och det känns bra. Böcker, logiska tankar och önskan om ett stabiliserat liv håller mig absolut på banan och jag startar inte dagen med att tänka på alkohol eller "idag ska jag inte dricka". Under dagen kommer tankarna på alkohol dyka upp men inte att jag vill dricka. Mer att jag har druckit och att alkohol är så närvarande i så himla många situationer. Men det känns som om det blir bättre för varje dag som går.

Nu ska jag sluta babbla, ta mig ett bad och fortsätta lyssna på Sommar i P1 med Victoria Silvstedt.

Hoppas ni har en bra måndagskväll.

Stanna i nuet. I känslan, oavsett känsla. Så lärde jag mig hantera ångest. Varför kan jag inte göra det gällande begäret?

Boktips: the power of now (lev livet fullt ut) av Echart Tolle.

Dag 2 pågår ännu. Annars brukar kvällen swisha förbi, natten orolig, morgonen sur och slitsam. Ikväll dricker jag en kopp örtte med 10 åriga sonen (som ju behöver mig) som har sommarlov. Han säger att han ofta har svårt att sova, känner diffus oro. Herregud ? min uppgift är att styra honom rätt redan nu! Inte försvinna i en narcissistisk dimma av självömkan!
Hjälp, vad jag vill vara stark nu!
Godnatt kära ni! Vi kämpar tillsammans!?

Benso är skitbra under några dagar om man vill klippa alkoholen. Men man måste ju veta att det är för några dagar bara och inget substitut på lång sikt. Enklare skippa alkoholen även om det likväl blir jobbiga dagar...

Bra jobbat!

Jag gör samma val - tidigt och nyktert sänggående.

Kryper ner i sängen nu fast kvällen fortfarande är ung. Nykter och jäkligt nöjd med min dag. Tänker mysa en stund och förhoppningsvis kommer sömnen så småningom.

Nu precis i denna stund sa älskade maken -”tack för en trevlig eftermiddag och kväll och tack för att du gjorde den spritfri”.

Tack älskade maken min det värmde långt in i hjärtat.

Har jag gått på i ca 6-7 år. Ingen aning om det funkar tyvärr. Skulle säga att regelbunden träning ger mer. Hjälpte inte mig mot alkoholsug på något sätt. Men alla reagerar kanske olika. Vad har du för biverkningar?

Har någon av Er, eller äter någon av Er antidepressiva? Jag har fått det utskrivet, började ta men slutade men den senaste veckan har mitt liv i princip bestått av ångest, vågor som väller över mig, panik m.m. då min kärlek inte orkar mer. Jag började då ta dem igen för läkaren sa när hon skrev ut dem att du i längden minskar ångest plus att det vara en lägre serotonin halt i hjärnan som också påverkar ett missbruksbeteende. Jag har fruktansvärda biverkningar och undrar om det är värt att fortsätta. De säger ju att det blir sämre innan det blir bättre av sådan medicin. Tänkte höra om någon av er har erfarenhet. I vanliga fall hade ringt min kärlek och frågat men nu..... ja....

Du är stark som vågar öppna upp och skriva här. Det är ett steg på vägen. Jag rekommenderar att du försöker få hjälp, finns det någon AA-förening där du bor? Om du jobbar inom vården är det kanske jobbigt att gå till en vårdcentral och be om hjälp men samtidigt, du är definitivt inte ensam och det finns bra hjälp at få om man vill.

Jag har tänkt på något liknande det du skriver de senaste dagarna. Hur jag brukade vakna upp ibland och känna att nä, idag ska jag inte dricka, sen gick det några timmar och jag började fundera på vad jag skulle dricka på kvällen. Jag drack aldrig på morgonen eller jobbet men mycket efter jobbet och på helgerna. Det ÄR skitjobbigt.

Jag funderar på det där med din insider och att du ska få benzo. Får jag fråga hur du tänker där? Det är ju risk för tillvänjing med just benzo och i värsta fall gör du som jag, blandar benzo och alkohol.

Och. Du är inte misslyckad och ett hopplöst fall. Du är ju medveten om att det finns ett problem, det tyder på insikt och en vilja att leva ett bättre liv. Om det inte är ett alternativ att söka vård hos VC så kan du kanske kontakta ett beroendecentrum eller kommunen för att få alkoholterapi.

Forumet är en jättebra plats att hämta inspiration, stöd och information. Så bra att du berättar här hur du mår och hur läget ligger. VI är många som läser och skriver och stöttar varandra.

Kram

...att det går bra för dig! Och att du lyckas med dina föresatser, och får en vit sommar.

Usch vilket besked att få. Hoppas att han får bra vård.

Precis som du skriver, att stötta nykter är det bästa du kan göra för honom, även om jag förstår att detta påverkar och får alkoholmonstret att vakna och locka. Stöttning i form av stödsamtal kan kanske vara på sin plats. Been there done that men utan stöd och det ångrar jag idag. Det är tuffare än man tror (jag vill inte skrämma upp dig på något sätt, det här var för länge sen och cancervården var absolut inte som den är idag) och att ha någon att prata med är otroligt skönt.

Vi finns här.

Kram

... på dag 1 idag. Heja oss!
Jag känner igen det där att suget kommer när man är hungrig. Man pratar ju om risksituationerna HALT - Hungry Angry Lonely Tired. Om man har möjlighet att ”fylla på” på de kontona, är det lättare att hålla suget borta.

Att äta nyttigt och röra på sig tycker ja också höjer den allmänna moralen!