Senaste kommentarerna i forumet

Fattar Berra... Var ävvlans försiktig...

Jag funderar lite på dig då du är i min ålder.
Har ett helt fenomenalt knep... Detta är mitt nya sätt.

John

Förstår hur du tänker. Är bara mån om att inte dricka. Tänkte att om man har noll promille i blodet så borde man kunna ta Antabus igen. Det som ev finns kvar i kroppen efter ett dygn är väl restprodukter inte a. Så gick mina tankar

Det du gör nu är fullständigt skitfarligt. Antabus är ju en antagonist till A.
Detta för att man ska må dåligt när man tar A.
Tänk inte ens tanken min vän.. Det kan gå illa..
Även om promillen är noll så finns det kvar av A och det blir kaos i kroppen din
Jag skriver detta av omtanke ...

John

för era svar och en stor kram till alla kämpar här ?

Det gick bra men tankar på A kommer och går. Mår bra nu, men fortfarande trött, irriterad och okoncentrerad. Men att inte känna av magen utan allt är lugnt och man inte mår illa är ju verkligen något att vara glad över. Så jag försöker vara positiv och nöjd över det. Mitt dåliga humör får stå tillbaka , för nu ska min kropp få må bra och man borde ju så småningom bli glad i sinnet med en glad mage ?

Vad glad jag blir för din skull att han faktiskt gjorde det till slut!
Jag har en dos på 400mg, därav 3ggr / vecka.
Jag vet att min kropp återhämtar sig sakta men säkert, och mitt missbruk tar tid att reparera. Det är bara så förbannat tungt vissa dagar när tröttheten slår med full kraft. ?
Ska lägga mig tillrätta hos tatueraren på torsdag några timmar. Kommer säkert slumra och få lite tid att tänka på annat till surret av nålen.

Min kvinna vill inte kontrollera mig. Hon har sett hur jag ställt om mig och hur jag försöker. Men för att det aldrig ska bli något frågetecken brukar jag skicka en bild på min Antabus-drink eller bara ett sms när jag tar den. Lite för att hon ändå ska få inre frid, samtidigt som jag får känna mig lite duktig för en gångs skull.
Ge det lite tid så landar du nog i det.
Eller om ni pratar lite fint på tu man hand så föreslår du att ni gör det till er gemensamma sak att ”ni” tar den.

För Er skull tycker jag du ska ställa krav att han tar inför dig. En dag kommer han tacka dig. Önskar mina nära ställde högre krav på mig.
Allt gott t alla!

Ja det har gått bra tycker jag :) Fast jag slarvade lite i lördags när min flickvän och jag grillade då drack jag en halv öl och 2 glas rosevin och jag blev inte sugen på att dricka mer :) och innan dess hade jag inte tagit en droppe på 2 veckor :) Jag försöker minska ner mitt drickande både på hur ofta och hur mycket jag dricker. Själv då hur går det för dig och hur ser din problematik ut angående alkohol Benguela? Ha en trevlig dag :)

... kanske man vågar ta Antabus nu? antar att promillen är noll nu, eller ska man vänta ett tag. Nån som vet?

Måste få fråga en sak: min man har fått antabus idag. Han ska ta 1tablett dagligen (200 mg) men vad jag läst tar du var 3:e dag , har du starkare , eller ? Tänker på det du skrev om trötthet.... Samtidigt, du har gjort en jävla förändring på 7 veckor, det psykosomatiska hänger ihop mer än vi tror, tillåt dej att sitta på en ”sten i skogen” ibland och bara andas!
En fråga till ? hur ska jag kunna låta bli att fråga/kolla om han har tagit ?? Jag vet, det är hans ansvar och hans vilja...
Hej, jag heter Lena och är medberoende....

Jag är på dag 3 och mår fortfarande ganska dåligt... men räknar med att det är alkoholen som ska ut ur kroppen. Hade en rätt extremt fylla förra gången. Det blir bättre snart! Du har klarat tre månader och det är ju skitbra, då vet du att du kan! Att antabus skadar levern kanske är sant, men det är knappast bättre för levern om du dricker istället. Om du tror att en större dos antabus hjälper dig i nykterheten så tycker jag att du ska ta det tills du känner att du kan släppa det.

Jag har inte druckit på 3 dagar men känner mig fortfarande bakis, inte kul. Men jag är glad över att vara nykter. Glad och förväntansfull inför resan.

Den här boken jag läser har verkligen hjälpt mig, och jag är bara några kapitel in. Den upprepar saker ofta, men med mening och frågar frågor som man själv ska tänka över. Lite som en terapeut. Det viktigaste jag har lärt mig är att (försöka) sluta hata mig själv pga av min alkoholkonsumtion. Hata mig själv, konstant nedvärdera mig själv som människa och ifrågasätta i stort sätt alla runt omkring mig varför de vill vara i min närhet. Dessa tankar är så destruktiva att de färgar allting positivt i mitt liv. Alkoholen blir då en flykt från dessa tankar och cirkeln börjar om. Det blir som en självuppfylld profetia. Jag är en hemsk alkoholist, det måste betyda att detta är mitt liv och jag ska dricka till jag dör. Ibland hällde jag bara i mig alkohol för att jag tyckte att jag förtjänade att må dåligt dagen efter. Jag försöker se det som någonting annat än svaghet nu, och det är så jag ska sluta dricka.

Jag jobbar på att se nykterheten som någonting underbart och eftersträvande. Att jag inte förlorar något på att inte dricka. Det är samhället som har präntat i oss att alkohol SKA man dricka. "Det blir så gott till maten", "jag måste stressa ner efter jobbet" etc. etc. Vi vet alla att alkohol inte hjälper med detta. Det blir bara värre. Om man kan se igenom samhällets hjärntvätt av alkohol så hjälper det. Jag vet att många här på forumet säger "jag vill sluta dricka" istället för "jag kan inte dricka", och det tror jag är en väldigt viktig skillnad. Jag VILL sluta med alkohol, men eftersom jag är på någon level av beroende så får jag såklart en knut i magen av den tanken, men jag hoppas (och vet?) att det kommer bli bättre med tiden.

Jag vill inte dricka etanol längre, för det är det som alkohol är. Etanol. Ni vet första gången man dricker alkohol och det smakar skit? Det är vår kropp som säger till oss - detta är giftigt håll dig borta. Men sen fortsätter vi dricka tills vi vänjer oss vid smaken. Jag vet att jag inte dricker alkohol pga smaken i alla fall.

Upp på sadlen igen Berra för alla har vi snubblat till och fallit för frestelsen och suget men det viktigaste är ju att man får varje gång lär sig något av det så det inte upprepas. Det är av sina misstag man lär sig och blir starkare och växer som människa. Jag var nykter i 14 dagar men i lördags så slarvade jag lite men det var inte farligt jag drack bara en halv öl och 2 glas rosevin när jag grillade med min flickvän och jag kände inget sug på att dricka mer :) Det är lätt att vara stark när man mår bra och det är då det är lätt att luras av alkojävlen.När man ligger bakis och mår dåligt med ångest och känner sig ynklig och skamsen så är det lätt att säga att man aldrig ska dricka mer och därför är det viktigt att komma i håg hur dåligt man mådde just för att man ska minska risken att dricka igen. "The past mistakes are meant to guide you not define you" Kämpa på och ha en fin dag :)

Avundas dina 49 dar, starkt. Hade själv en bra period i höstas. Ändå sitter man här skäms. Hoppas ta sig upp igen.

Ja, vissa tillfällen kan man ju inte hoppa. Lycka till på festen. Jag har undrat varför det är så skämmigt att inte dricka på en fest. Folk borde ju jubla o beundra en när man avstår. Men icke, alla tycker de har rätt till en förklaring.. "du som aldrig säger nej.." "du har väl inga alkohol problem.. " varför bryr sig människor om jag väljer a-fritt? Vet inte hur många gånger jag skyllt på magen, för att slippa dricka. Själv tänker ja inte gå på vuxen-fester. Man känner sig nästan kränkt av folks tjat.
Ha d gott!

Det som oroar mig nu är att vi har studentfirande här på fredag. Vet att folk förväntar sig iaf lite alkohol och vi kommer servera en mindre mängd.
Hoppas på att kunna hålla mig???

Ha det så bra som möjligt du med Berra?

Dessa känslor.
Glädje. Ledsamhet. Lycka. Nedstämdhet. Hopp. Sorg. Nervositet. Ilska. Kärlek.
Jag blev riktigt full första gången som 15-åring. Minns inte om jag skrivit detta tidigare, men here goes:
Jag blev förälskad. Tagen med storm. Det var kärlek vid första ögonkastet och allt det där som hör till.
Fyllorna blev ett vanligt inslag i mitt liv och det var nog aldrig måttligt.
Happy hour (2 för 1) och det gällde att hälla i sig så mycket det bara gick när jag gick på krogen som 18-åring.
Jag kom ganska snabbt underfund att alkoholen var en bra boost för självförtroendet. Jag vågade göra saker som vanligtvis var skrämmande.
Jag märkte att alkoholen var en bra kompis när det kom till sorg eller känslan av utanförskap.
Detta skulle kunna bli spaltmeter, men nu hinner jag inte skriva så mycket under min rast, och ni kanske förstår grejen.
Alkoholen blev min bästa vän och stod vid min sida oavsett känsla, i alla lägen.
Nu försöker jag hantera allt detta utan min tidigare bästa vän, som jag idag vet är min absolut värsta fiende.
Det är inte lätt. Inte det minsta.
Jag försöker så gott jag bara kan att äta regelbundet, röra mig, sova och allt annat som normala människor gör för att underlätta för mig själv.
Jag omger mig av människor som jag tycker om och älskar.
Jag har valt bort självupptagna gamla ”vänner” som aldrig tillfört något och som tyvärr kommer fortsätta som alltid för alltid.
Egoistiskt? Kanske, men nu måste jag prioritera mitt eget tillfrisknande. Hur lång tid det nu kommer ta.

Jag börjar bli fysiskt trött. Alltså skrämmande trött. Så pass att när jag satt mig på en stol eller lagt mig på soffan så är det dramatiskt att ta mig upp.
Som värst är det dagen efter att jag tagit Antabus. Samma dag som jag tar dem blir jag kanske lite mossig, men dagen efter är ett helvete.

7 veckor. 49 dagar.

Nej sådana dagar är förkastliga. Men nog är det fantastiskt hur fort man glömmer allt det jobbiga... Ska försöka vara här inne lite mer en tid nu, för att bli påmind.

Att man alltid ska glömma hur bra man mår utan alkohol. Sov som en stock hela natten och känner mig klart skarpare. Motiverad denna gången!

.. att det tar ca 2 dygn innan kroppen gjort sig av med alkoholen. Förmodligen därför man känner sig bättre dag 3. Vi får ta dagen en i taget. Ha d så bra du kan!

Jag förstår dig, längtade som en galning i går & i dag längtar jag till dag 3.
Leva i nuet är inte lätt i våran sitts när det är det vi vill komma ifrån.

Hoppas och tror att du skriver dag 2 i morgon och jag dag 3, kram på dig?

Längtar t dag 2.
Lycka till! Vi hoppas och vill

Nu nykter i 16-17 tim... Löjligt visst, men så här dag 1 räknar man timmarna. Som jag skrivit tidigare så sökte jag hjälp i september, med hjälp av antabus höll ja mig helt nykter i 3 mån. Utan att tänka på att jag tagit antabus köpte jag 6 öl o drack, satt väntade på effekten av tablett jag tagit dan innan.. Inget hände!
Kände det som att jag förlorat en vän, antabus skulle ju funka i 14 dar enl läkare. Vågar inte äta varje dag, vet att jag måste prata med läkaren, men drar mig för att berätta om mina destruktiva övningar, men dom kanske har hört värre storys än min? Antabus kan visst påverka levern, så höja dosen är nog inte bra. Finns det annan effektiv medicin?

Det är ju en jäkla tur att det alltid kommer en ny dag 2 om man bara klarar dag 1?
Vägrar släppa hoppet om ett nyktert liv, och hur jag än vrider och vänder på det så är det jag som kör skutan...

Ångest och irritation är annars dagens status, men känner ändå tilltro till processen i dag på något vis, en dag i taget.. en lååååång dag i taget❤️?

Önskar alla en bra nykter måndag?