Senaste kommentarerna i forumet

Tack för att du vill berätta och för att du beskriver något som många kan känna igen sig i. Alkoholproblem kan verkligen se olika ut. För dig är det inte ett problem i vardagen samtidigt som alkohol ställer till det för dig eftersom att du blir personlighetsförändrad och handlingar kan få såväl långsiktiga som allvarliga konsekvenser. Jag gissar att det är skrämmande. Du är inte ensam. Alkohol påverkar oss olika. För en del går det inte att "lära" sig att dricka. Det är tufft och insiktsfullt av dig att lyfta detta.

Hoppas att du får många svar och att andras trådar blir hjälpsamma för dig.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

och mår så kass. Rastlös o ångest. Man får väl leva med det några dar. Hoppas på lång nykterhet nu.. Sådana här dagar vill man inte uppleva mer. Lycka till!

Jag känner ingen större oro inför denna dag. Att avstå alkoholen under en måndag är inga större problem. Det kanske sticker i ögonen på någon, men det är här jag befinner mig just nu i min resa. Problemen kommer nog att börja kring mitten av vecka, då kommer jag vilja köpa hem folköl. Till helgen har det blivit självklart med något från bolaget, det är ju helg! Turligt nog har jag ett par dagar på mig att utarbeta en strategi för dessa tillfällen, suget och känslorna. Jag tänker att jag ska försöka skriva en del, att de får bli en påminnelse så att autopiloten inte får chansen. Vanans makt är stor. Att ta medvetna beslut om allt dygnet runt är inte möjligt, inte för mig men jag kan ge mig själv chansen att ta medvetna beslut om alkoholkonsumtionen. Det är möjligt att andra delar får stå tillbaka medan jag arbetar med det här, och då får det bli så.

Även om jag inte är tillbaka på botten känns det lite tragiskt att behöva börja om, att vara tillbaka på entalen. Nåväl, dag två. Jag är redo!

... sedan drack jag som du beskriver, rätt sällan men alltid stora mängder. Tror det är vad man kan kalla riskbeteende. Sen har det gradvis förvärrats till ett beroende. Så att ta tag i problemet tidigt är nog jättebra. Lycka till!

.. att få den typen av läkemedel. Hade jag inte ringt o fått medicin, kanske hade jag kunnat skriva "dag 17" istället för 1 idag? Vill inte skylla på läkaren.. det var ju jag som ville ha. Men hon gjorde mig en björntjänst, när hon dessutom vet att jag dricker.

Ojdå!
Ja, lugnande ska nog hanteras med varsamhet för oss beroende.
Hoppas du tar dig ur måendet snabbt, kamrat!
Jag läser och känner med dig. Vet precis hur tungt det är.

För en vecka sedan fick jag lugnande av läkaren. Tror det var det som utlöste återfallet. Tydligen liknar medicinen A kemiskt. Jag vill varna alla för lugnande o sömnpiller. Inte bra för oss beroende-människor. Ett annat problem är ju att pillren gör det möjligt för oss att dricka utan bakfylla... Nu är det slut med piller och A. Ja kanske man skulle prova Glutamin som du säger. Finns visst recept medicin mot sug också, har inte provat.

Hoppas vi tar oss ur detta. Kul veta att nån läser. Försöker själv läsa o följa en del trådar. En del har jättemånga inlägg. Själv har jag varit inne här i perioder, mest som nynykter. Ska försöka vara mer konsekvent framöver. Vi får önska oss lycka till, o räta upp oss nu.

Vad var det som fick dig att falla tillbaka?
Var det ett sug eller en känsla? Vanans makt?
Jag är ganska restriktiv med allt utanför läkemedelsverkets rekommendationer, men jag körde för första gången i mitt liv ett öppet sinne när jag skulle sluta dricka.
Jag fann då många inlägg om L-Glutamin. Googlade och fann ganska intressanta texter om att just L-Glutamin i rekommenderad dos kunde hjälpa mot alkoholsuget.
Knallade till hälsokostbutiken, köpte en burk och drack det. Smakade inte direkt gott.
Två dagar, sen hade jag inte längre sug efter alkohol. Placebo eller ej, funkar det och hjälper oss att stå emot de första dagarna / veckorna så är det positivt.

Ny dag, nya möjligheter, Berra!

Blev 3 nyktra dagar, inte på raken. Men mådde så bra under dess dagar. Jag ska ta med mig det under den här veckan. Planera in roliga saker och hålla mig borta från giftet. Lättare sagt än gjort men satsar på en bättre vecka med fler fina dagar. Kram till alla er och hoppas ni får en bra start på den här veckan.❤️

Blev 3 nyktra dagar, inte på raken. Men mådde så bra under dess dagar. Jag ska ta med mig det under den här veckan. Planera in roliga saker och hålla mig borta från giftet. Lättare sagt än gjort men satsar på en bättre vecka med fler fina dagar. Kram till alla er och hoppas ni får en bra start på den här veckan.❤️

Hej berra., följt din resa här , jag känner igen mig i så mycket av det du skriver.jag är ochså 50+ med lång historia av alldeles för mycket A .hela livet eg.eller iaf sen tonåren .hade en nykter period på 4 månader när jag nästan höll på att tappa jobbet pga av A.men nu är man igång igen.ligger i soffan efter sömnlös natt och försöker hämta mig efter en veckas supande. Hoppas det går bättre för dig

Att du då och då postar ett inlägg och att du trots många år i nykterhet är inne och läser här visar på vikten av att utföra underhållsarbete för att hålla i längden.
När nykterheten blivit en livsstil och inte längre en daglig kamp är det så lätt att glömma hur det var, eller att börja tro att man är botad.
Jag var inte alkoholist under tjugo år (trodde jag). När jag reggade mig här för 1 1/2 år sedan, efter några rejäla vändor i de gamla spåren, var det värdefullt att läsa om andra som varit nyktra under decennier och den hårda vägen lärt sig att alkoholberoende aldrig läker ut. Hjärnan reparerar sig och nervsystemet kommer i balans, men spåren finns kvar redo att öppna sig.
Vare sig vi är långnyktra, nynyktra eller ännu inte nyktra - olika faser och olika varianter men samma sjukdom.
Tack för att du delar med dig

.. sorters skribenter här. Intressant läsning. Mycket om hälsokost o mirakelkurer, bra om det hjälper men nog inget för mig. En del säger sig inte ha problem, också bra förstås. Varit vaken sen 3..läst här rätt mycket. Bäst är ju inläggen där man känner igen sig. Man tror ju i sina mörkaste stunder att man är helt ensam, så befriande att inse att vi är många med/i problem. Ska försöka vila lite nu. Ha d bra alla.

till morgonkaffet? / mt

... att läsa här. Igenkännande och insikten att man inte är ensam. Brukar gå in här o läsa när jag mår som sämst. Att skriva blir ett sätt att slå ihjäl några minuter, dessutom lättar ångesten för stunden. Lycka till alla. Vi måste klara den här dagen. Känner att A inte är ett alternativ idag.

.. Var inne igår o skrev. Drack igår med. Nu slut. Sån ångest. Kl är 3 kan inte sova. Lovat mig själv vara nykter idag. Vad göra känns som en mardröm o värre blir det väl. Vet att det tar ett par dagar för detta gift att lämna kroppen. Vet också att det tar ungfär lika lång tid att bli människa som den tid man misskött sig. Så det blir en helvetes vecka nu. Tröstar mig med att skriva lite.

..på forumet.
En månads uppehåll från skrivandet är inte min grej, egentligen.
Följer er alla flera gånger om dagen, men saknar "di gamle" som Adde skulle ha skrivit.
Min långa tid i nykterhet kanske svider i er andras nynyktra tillvaro, jo jag har varit där, där ni är.
Men minnena börjar så sakteliga tunnas ut, men jag känner igen mig i era beskrivningar, allihop.

Att vara nykter ha fått sin självklarhet för mig, en rutin som blivit min vardag utan att man reflekterar på det längre.
Inte jag, och knappt de andra i min närhet, klart pappa ska ha sin alkoholfria öl till maten.
Nästan så att andra har börjat reflekterat över sin egna konsumtion, det är okey att ta en öl eller två en vardag, men inte nödvändigtvis berusa sig, kanske har det med åldern att göra på mina jämnåriga, vi har blivit äldre och klokare.
Barnen som är i sin tidiga vuxenåldern kommer naturligtvis fortsätta exprimentera sig fram, det gör alla i den åldern.
Men på något sätt så erkänner de sina misstag inför oss föräldrar, det är okey att pröva sig fram.
Men jag har varnat dem inför vanans makt, låt inte alkoholen få en rutin i era liv, utan att vara en moralpredikant.
Att låta alkoholen få vara ett sätt att fly verkligheten är ingen bra början, festa okey om det kommer oplanerat, men inte varje helg.
Och de tar sällan någon alkohol ihop med oss, men festar med sina kompisar.
De kommer inte att vara med oss traditionsenligt på midsommar för första gången, och det är okey med oss.
Traditioner får inte bli ett sätt att låsa sig, förändring är bra har ni hört mig tjata om förut.

Här hemma går allt sin gilla gång, solen och värmen har inte gått oss förbi.
Vi njuter men lider lite med grönskan, och precis som våra grannar tjuvvattnar vi våra trädgårdar trots risken för vattenbrist.
Ser trädgårdsslangen dragen till baksidan och lyckas man se någon stå med duschmunstycket i handen så smyger de snabbt i skymundan.
Jag har muckat med vädergudarna och har både vattnat gräsmattan samt tvättat bilen som är alldeles gul av pollen sedan en månad tillbaka, och se...där kom det några droppar från himlen.
Grabbens fönster hade svällt fast efter vintern och med risk för att spräcka glasen fick jag och svärsonen upp det med mindre blessyrer på fönsterkarmen, märkligt vi satte dit de för fem år sedan och den svällde på femte säsongen.
Vi har blivit väldigt uppbokade av andra och är lite gramse över att fester och kalas ska stå i vägen för oss att ta oss ut till stugan.
En AW på jobbet på fredag, men jag har tackat nej, vi tar hellre en morgonfika till skärgårdens fågelkvitter än sitter i bilen på väg ut vid samma tidpunkt.
Jag vet hur det brukar bli, de som ligger i gränslandet kommer att som vanligt dricka för mycket och göra bort sig med en efterhängsam ångest att ta sig till jobbet på måndag.
Hur vet jag det?, jo har själv varit där och det var inte speciellt kul för någon, de som är nyktra nog att se spektaklet tycker nog att det mesta bara är pinsamt att beskåda.
Jag bespara mig själv att få återuppleva det, det finns andra tillfällen som jag kanske uppskattar bättre att gå på.
Livet handlar om att prioritera, och nykterhet går före galenskap, inte längre så mycket om frestelsen utan av livserfarenhet.

Livet är lite enklare när man har kontrollen, inte på allt, men på det man kan kontrollera, alkoholen är en av dem.
Om man inte ger den chansen att fucka upp sitt liv så får den heller inget grepp.
Inte så mycket att säga nej till alkoholen, utan ja till allt det andra som man slipper ångra.
Med efterklokheten, vem ångrar en nykter gårdag?
Jämför det med helvetesångesten man har med en rejäl baksmälla.

Jag har insett att jag aldrig kan bli en normaldrickare, en fot i kvicksand och den andra på fast mark funkar inte.
Jag måste välja, och det har jag gjort....

Jag sjunker inte längre djupare ner, tvärsom jag kan trippa upp för nästa trappsteg, och nästa ...

Berra

Tyvärr så gick den åt pipsvängen, men nu kör jag igen. Söndag var nykter och det ska måndag bli också?

Jag har funderat kring mitt eget beroende och andras..Jag har oftast haft gott självförtroende, men framförallt bra självkänsla.Har som vuxen vågat vara mig själv och trivts med mig själv..Förstod inte varför jag blev beroende av alkohol..Tills jag läste om psykiskt och fysiskt beroende..Det fysiska beroendet får man när hjärnan blir tillvand alkohol tillräckligt många gånger och då krävs högre doser med tiden.(stämmer på mig, som kände mig beroende när jag var ca 45 år) Psykiskt beroende kan man få efter några eller många gångers fylla..Dvs dom som kickar på alkoholen och får en förbättring psykiskt..Det är en förklaring som jag tycker är logisk..Jag har en bror som blev beroende redan som 20-åring. Alkohol blev snabbt hans drog..Psykiskt beroende..

Att man måste sluta kanske kan fungera på ren vilja men den dagen du vill sluta och känner lugnet över att du kontrollerar situationen så tror jag det kommer kännas mycket behagligare!

Finns i din berättelse..

Kram

Dig skulle jag vilja känna närmare... Kan ana vissa sidor du har med värme..:-)

Tack för omtanken och de fina orden, det värmer i hjärtat! Jag hade tänkt uppdatera här när jag nått 50 dagar men det glömde jag bort totalt. Har varit fullt upp senaste tiden. Nu är dag 52 snart avslutad.
Jag vet att när jag började skriva på forumet år 2016 så var mitt mål att dricka mindre och kontrollerat, flertalet personer skrev då att det kommer minsann inte gå. Jag blev både arg och provocerad. "Jag kan visst, ni ska få se!". Nu har jag insett att dom hade rätt. Det går inte för mig att dricka måttligt, och jag mår ju så himla bra utan! Är så glad och tacksam för det. Jag har kämpat länge med mitt missbruk och har tidigare varit nykter i perioder men då har jag ändå tillåtit mig dricka typ 2 öl och det har funkat typ 9 av 10 gånger men den 10e gången så blir det för mycket och jag hamnar på ruta ett igen. Denna period (52 dagar) har jag inte druckit en droppe. Det finns hopp, även om vägen kantas av gupp.

Hemskt... Lider med dig...