Senaste kommentarerna i forumet

Och vi vet hur tufft det är, som JenniferZ skriver.
Vi kör i diket ibland då suget blir övermäktigt, ångesten ohanterbar eller radiostyrda impulser/gamla (o)vanor får oss att plötsligt sitta med första glas vinet, MEN vi försöker så gott vi kan.
Det är en jäkla kamp emellanåt, då finns forumet här som en stöttande och ickemoraliserande pelare❤️.
Kram!

Vilken fantastisk vårdag!

Har funderat mycket på ett samtal från gårdagens middag. Det handlade om ett gäng människor, bekanta, som jag festade loss med under gymnasiet och sedan träffat då och då under åren. Två av dessa personer har haft beundrandvärd framgång under det sista åren och nu kom det fram att båda slutat med alkohol ( och annat) och börjat fokusera på jobbet istället.

Jag sa inget men kände mig så stolt att kunna räkna mig till dem. Sen jag slutade dricka har allt på jobbet blivit roligare och jag dedikerar mig till 100 % för första gången på mkt länge. Innan har jag mest spenderat energi och hjärnceller till att fly och smyga och smussla. Jag ser resultat direkt.

Jag sluter mig gärna till de nyktras skara, känner det så starkt (har skrivit om det I tidigare inlägg ). Och det blir enklare om det där finns folk man ärligt kan se upp till.

?

Jag vill gärna ta 90 dagar!
Men. Tänker genast på alla tillfällen jag kommer att vilja göra undantag. Den där resan, festen med jobbet, semestern och alla glas rosé i solen.
Är jag där än mentalt? Klarar jag det? Eller blir det ännu ett misslyckande?
Jag börjar med en vit dag. Sen en till och en till.
Men om jag bryter det vill jag inte använda det som en ursäkt för att fortsätta dricka, utan bara hoppa tillbaka på en vit dag och en till och en till. Inte tänka att allt ”är förstört” och jag lika gärna bara kan halka in i mina gamla vanor.
Håller jag bara på med ursäkter nu?
För att ”få” dricka? :(

Nu har jag läst hela din tråd och känner igen mig SÅ mycket i allt. Är också en ”finvindrickare”, en chef och har alltid en anledning att dricka vin.
Kommer ihåg dig från förra gången jag var härinne för omkring ett halvår sedan.
Nu vill jag komma dit du är.
Dag 1.

Tack Benke:)

Hej igen Ellan! Fint att höra från dig. Ja denna gång är det väl så att jag insett att om jag ska ha en chans så behöver jag all hjälp jag kan få. Har tänkt på AA men bor på en liten ort och det känns riskabelt.. jobbigt nog med vårdcentralen.... fast det kanske vore bra jag vet inte....

Du anar inte vad stärkt jag blir av ditt inlägg! Det ger mig sådan hopp och förtröstan. Att inte vara rädd för det som händer med mig... Det ska jag ta med mig som ett mantra. Det känns ungefär som att befinna sig i fritt fall, eller förfall kanske... Det var väldigt bra handfasta råd om de bra och de dåliga dagarna. När man mår bra är det vettigt att tänka över hur man skulle kunna må ännu bättre och fatta de beslut som krävs för att röra sig framåt. Beslut fattade i ett läge av desperation och förtvivlan blir däremot lätt överilade... Det har jag lärt mig den hårda vägen :/

Jag ska läsa din tråd och begrunda!

Tack så mycket för ditt svar!
Nej, ingen har hört av sig till mig efteråt. Saken är att jag har en son, som jag har på halvtid (dricker aldrig när jag har honom) så killen på psykakuten sa åt mig att jag har ju barn. Så då tycker han inte att det är någon fara att jag ska ta livet av mig... Det hela var bara väldigt dåligt.

Jag har tagit beslutet, problemet är väl att hålla det. Att inte bli lockad att ta en en flaska vin och gå ut med vänner.
Har även bestämt mig att ringa min kontaktperson på öppenpsyk imorgon och be om hjälp. Förklara att det inte riktigt funkar med mitt mående just nu.
Tack igen för ditt svar!

Du ringde psykakuten med suicidrisk och de säger åt dig att ta ett bad??? Nu går väl ändå skam på torra land! Nog för att psykakuten inte impat på mig då jag varit dit med närstående... Lång väntetid, följt av samtal utan mål och mening med någon livstrött människa som vill bli av med en så fort som möjligt... Men de har iaf tagit emot oss, och den akuta krisen har vi väntat ut i väntrummet. Andra vårdinstanser har åtminståne informerats om kontakten och de har följt upp. Nu har det inte gått så lång tid mellan ditt rop på hjälp och nuläget, men har någon hört av sig till dig för att kolla läget?

Att leva livet helt fri från alkohol går mycket bra. Det finns många goda exempel på det här på forumet. För vissa är det en kamp på knivseggen att ta sig dit. För andra går det litet lättare. Om du bara dricker en gång i månaden är du inte vanedrickare iaf. Det borde gå lättare då, kan man tycka, och sedan läser man tråden om att vara periodisk missbrukare och inser att så enkel var inte ekvationen... Jag antar att du inte får reda på hur stora svårigheter du kommer att uppleva förrän du bestämt dig för att hålla dig nykter :) Jag önskar att du ska ta det beslutet. Suicidtankar är inte något att leka med...

din tråd Mirabelle.
Du är på många sätt i samma resa som jag ramlade ned i för några år sedan.
Jag förstod inte vad som hände och höll för allt jag bara orkade kvar i alla mina livlinor.
Jobbet,ansvaret relationerna till de som var beroende av mig osv.

Och när jag till slut inte orkade längre,började skära bort för att orka leva så föll jag ännu djupare.

Att släppa taget om det som en gång var livsnödvändigt och rätt för en är mycket svårt.
Och när man gör det så kommer tomheten ångesten och vanmakten till en som ett brev på posten.
Läs gärna min tråd som finns under anhörigsidan jaha och nudå.
Där ser jag själv när jag läser det gradvisa förfallet när jag egentligen trodde att jag höll på att bli friskare eftersom jag "gjorde rätt"

Så var inte rädd för det som sker med dig.
Du har börjat gå en nödvändig väg och mitt råd även om du inte bett om dom :-) Håll fast vid den och använd de bra dagarna för att ta de nya besluten som du vill ha.
De dåliga till att bara överleva och undvika beslut.

Jag ser att du också har handikappade barn,jag har en autistisk dotter och klarat allt och lite till de 30 år hon har levt.
Nu med mindre ansvar och plikter håller mitt gamla jag så sakteliga på att komma ifatt mig.
Jag börjar skönja vad som är jag och vad som är omgivningen men det har varit mycket svårt att skilja det åt.

Du verkar mycket klok och jag tror att det kommer att gå bra för dig.

Jag är ny här och vet hur det är. Kämpa på. En dag i taget.

Välkommen tillbaka och jag kommer ihåg dig. Nya tag nu... du är inte ensam om att falla och ibland tar det tid innan vi tar nya tag igen. Jag föll många gånger innan jag hittade min väg ut ur mörkret. Så du är långt ifrån ensam. Klokt av dig att inse att ensam inte är stark i detta och att du har tagit hjälp. En dag i taget fungerar för många och blir det för tufft så sök upp ett AA-möte. Där får du stöttning och möter människorsom är el har varit där du är nu.
Kämpa på!
Kram
Ellan

Nu sitter grannarna och dricker öl och grillar..... klumpen i magen växer.... vill inte och kommer inte dricka men det är tufft....

Jo det är i ansiktet som det syns skillnad först. Min frisör tyckte jag såg friskare ut häromdagen.
Tror att andra ser det först. Man glor ju på sig själv hela tiden och då ser man inte riktigt :-)
Kombinerat med träning tror jag man ser resultaten snabbare.
Kul att det går bra Jennifer!!

John

Var inte arg på dig själv. Du kommer igen. Samtalsstöd låter som en bra idé.
Och glöm inte att vi finns här. När suget kommer i eftermiddag/kväll: skriv ett inlägg. Jag kan hänga här hela kvällen om du vill. Vi kan prata/skriva istället för att dricka. Det finns många här som kommer svara dig och peppa.

För mig var de 3-4 första dagarna tuffast. Håll ut. Efter de dagarna kommer du känna fördel efter fördel. Slippa skamkänslorna. Det blir lättare även
Glöm inte att vi finns här. Och vi vet hur jäkla svårt det är, så slå inte på dig själv. Igår var igår och idag är idag.

Tack John!
Ja- jag har beställt L ?. Från Holistics. Äter även multivitaminer sen dag 2.
Har gått upp 4 kg på dessa 2 veckor dessutom! Lika mycket till och jag kommer se friskare ut.

Jag ska börja träna jätteförsiktigt. Jag hör till de som måste hejda sig. Jag går lätt all in. Bokar en plats på ett marathon som målbild.
Är rädd att jag kommer att bli deppig när jag inser i vilken förfärligt dålig form jag är....
Men att träna lugnt i början gör ju också att man slipper den mest helvetiska träningsvärken. Den som gör att man inte kan träna på 5 dagar. Bättre att ta det lugnt och få till träning i alla fall varannan dag.

Det stämmer att det går bra. Detta är inte första gången jag försöker sluta, dansare den 4:e eller 5:e. Men första gången jag ens klarar mig så här länge. Och första gången jag haft någon att prata med (er). Vilken skillnad.

Visst var det du som började kunna se skillnad i ditt ansikte? Det väntar jag fortfarande på- och ser fram emot!

Du verkar ha så mycket positivt i livet... så härligt att vara med i en grupp och framträda. Måste vara en endorfinkick som är bättre än någon känsla du kan få av alkohol. Du äger;)

Te var det jag drack när jag var nykterist tills jag var 18. Nätter med te och diskussioner om livet, killar, politik... Det hade jag också glömt;)

Vad bra gjort! Bra initiativ skall bli spännande att följa!

.. bio har jag faktiskt glömt bort efter alla år med småbarn. Jag har en vän jag promenerar med och en annan som jag ibland mediterar med... får utöka det till bio med någon. Just nu är jag som sagt mest med barnen (vilket inte är det sämsta;))

Den här gången har jag bestämt mig för att vara nykter 90 dagar och sedan utvärdera... Jag lovar inte att jag ska vara nykter resten av livet, bara de här 90 dagarna.. Och även om det just nu känns tråkigt utan vin så kanske det känns annorlunda efter 90 dagar? Och gör det inte det så kan det ju inte finnas något enda negativt argument för att vara nykter i 90 dagar? Jag har ju druckit mer eller mindre varje dag under tre år utan att må särskilt bra... så om jag nu har "tråkigt" i 90 dagar så är ingen större skada skedd;). Så resonerar jag. Följ med på resan och prova! Tre månader, vad är väl det av ett helt liv?;)

Kram <3

Tack alla! Verkligen tack! Fan vad bra det här forumet är. Så skönt att inte bli dömd. Och skönt att mötas av förståelse för vad den här hemska sjukdomen betyder. Jag ska använda mig av er så mycket jag kan och jag ska försöka ge er allt jag kan tillbaka även om jag bevisligen inte har så många svar att ge men jag kan lyssna iaf

Hej Jennifer!

Du som nyligen kom hit !! Du nämnde 3 veckor och nu höjer du målet. Fantastiskt, verkligen.
Det märks av det du skriver att avhållsamheten verkligen gör nytta för dig mentalt och för din kropp.
Att börja träna är väldigt bra och får fart på organen på ett bra sätt.
Tänk på att börja försiktigt, låg till mellanintensiv utan att höja pulsen för mycket.
En del skribenter skriver om L-Glutation. Detta är bra och gärna då i kombination med ett brett spectrum
av vitaminer. Glutationen gör att kroppen tillgodoser vitaminerna effektivt. Boostar kan man säga..
Om L-glutation sen gör att man sänker suget efter A så är det ju ännu bättre.
Min Glutation köper jag från Örtagubben, som även säljer via nätet. Märket : Holistic`s
Grattis till lyckad nykterhet Jennifer!

John

Tack Radar. Vackra ord för mig ?

Lycka till imorgon. Hoppas du får känna dej än mer stärkt i ditt beslut efter mötet.