Senaste kommentarerna i forumet

Vaknade imorse på jättebra humör och kände att hela dagen skulle gå som på räls. Men redan vid kl 1100 hör första polaren av sig som inte sovit på hela natten och festat järnet. Det är det här som är problemet med mitt umgänge, vi har råd att bränna flera tusen en vanlig onsdag för att sen köra vidare på torsdagen... 1-3 timmar sömn i polarens soffa, dusch och en middag sen är alla fit for fight igen. Dum som jag är så svarar jag och får höra hela resan. Bar, klubb, hotell, vidare till polare osv osv. Och som grädden på moset så skickar han en bild på en polare som nyss landat i Sverige efter 2 veckors arbete på båten. Men tur som jag hade så va dom jätte sliriga och det blev inget längre samtal. Men redan där så kände jag att det helt plötsligt ”va okej” att gå ut och dricka en öl. Brottandes med tanken i flera timmar tills den slutligen gav sig. Men här kommer nästa grej. Jag glömde min väska hos min vän i helgen. Och idag va sista dagen på jobbveckan och ville inte åka in till stan i helgen pga ja ni förstår. Så jag ville hämta den idag. Så jag åker från jobbet och så skulle min vän möta upp mig vid hans station. Men istället får jag ett meddelande från honom om att komma till Sveavägen för att hämta väskan. Och ni kan ju gissa vilka han hade åkt och mött upp. Så jag suckar, men jag behöver min väska annars kommer den aldrig komma hem. Så jag säger okej och hela resan dit är en kamp ”ja men en öl är väl okej”. Så kliver av på Sveavägen och ber han möta mig. Men full är han redan så jag skyndar mig in på baren. Ser dom och hälsar, förklarar att jag måste gå direkt för annars kommer jag inte komma hem förens på lördag och det funkar inte. Otroligt nog så säger dom att dom förstår och låter mig gå därifrån. Jag skyndar mig ut ur baren med jätte stor ångest. ”Va fan en öl, bara en öl, en öl en öl” ekar i mitt huvud. Jag tar upp mobilen och där ser jag mina döttrar. Bestämmer mig för att fortsätta gå och tar upp denna hemsida för att bara skriva massa skit så att jag inte hoppar av nästa station. I stundens skrivande så är jag framme vid min station och är nästan hemma. Kommer inte sluta skriva här förens jag sitter på bussen. För det enda jag vill just nu är att vända tillbaka. I mitt huvud så finns det inget konsekvent tänk just nu. Bara massa idiotiskt jävla påhitt. Måste påminna mig själv varje sekund om hur jag kommer må imorgon om jag går ut nu. Hur ledsna mina barn kommer bli när dom vaknar och pappa inte är hemma. Hur besviken min flickvän kommer vara. För det är just det här, när jag är nykter så glömmer jag bort hur dåligt livet blir efter man klivit på en ny resa. Nu äntligen är bussen här. Vill bara hem och sätta mig framför tv spelet så att jag blir så pass upptagen i sinnet att jag inte hinner reflektera över ikväll. Men det jobbiga är att oavsett hur sent det än blir så kommer inte dom att gå hem. Och den meningen kommer att eka i mitt huvud. Skriver mer imorgon.

John Erik: ja barndomen hänger ju efter en som ett spöke. Men man vill ju inte utsätts min egen familj för samma skit. Så då får man försöka ta sig i kragen.

Emma79: Jag önskar jag kunde sjukskriva mig. Är chef på mitt jobb så måste finnas tillgänglig. Ja jag försöker byta ut tanken ”fan jag missar allt det roliga och skeva måendet” mot ”vad skönt det kommer bli att kunna leka med barnen imorgon”. Alla bra sätt är bra förutom dom dåliga. Hur går allt för dig annars då?

Vinäger: ja det är det verkligen. Har gjort den här resan till och från sen 2 år tillbaka så har börjat lära mig hur man ska göra. Men det är lika svårt varje gång.

Förnuftiga samtal är jättebra..Det är ju krokodilhjärnan-beroendehjärnan som övertalar oss att dricka..Bara denna gång, ett litet glas, ingen som märker..Osv..Vi måste ta tag i rodret över våra liv..Säga ja till vårt eget nyktra och fina liv..Bort med det sunkiga och fula..Kram

Blir lite orolig för min cybervän Vinäger, men tänker att nu kan det analyseras- vad hände och varför? Har någon skada skett som sätter spår? Kan vissa tokiga grejer som händer kanske vara bra för att förstå en situation och ge nya verktyg för att gå vidare?

Och Mirabelle som jobbar och jobbar och är livrädd för en sjukskrivning... rädd för för mycket ledig tid att vara på, att tänka på? Att möta sig själv och kanske tvingas ta hand om sig själv. För i slutändan har man bara sig själv- för mycket jobb är inte hållbart, brakar man ihop så brakar man ihop och då är det både svårt och tidskrävande att ta sig tillbaka. Och som sagt- jobbstress ser sällan ut som man tror. Tar sig andra oväntade uttryck. Viktigt att stanna i tid.

Jag själv kunde inte sova inatt- gräl på jobbet gnagde, och att företaget gått sämre i år än tidigare. Idag skiner ju solen och jag tog tag i situationen med min anställda direkt- såg till att möta henne så mycket som möjligt, se henne och ge henne uppriktigt beröm för bra saker hon gjort. Sen fick jag bra besked från ekonomiavdelningen att det gått mycket bättre än alla trott och med en del ansträngningar kommer det att gå riktigt bra. Jag blev så jävla glad. Det bara bubblade och sprudlade!

Så jag tänkte: Detta borde firas med vin!

Inte just nu, men såna här grejer. Att jag får dricka om allt är bra och jag är glad. Så om jag kämpar på och blir av med all min ångest och annan skit så får jag dricka sen.

Herregud! Rättfärdigandet!

Här ska minsann inte drickas!anledningen att saker och ting går bra är ju för att jag INTE dricker.

Min entusiasm och energi och mitt fokus kommer från min nykterhet. Att kunna ”förlåta” min anställdas dåliga beteende och dessutom ge henne uppskattning går ju för att jag ( trots dålig sömn ) är utvilad med ett fräscht sinne. Jag har tålamod och är inte irriterad.

Så nej, här ska INTE firas något med något vin.

?

Det där med vv håller jag med om det var så det blev när jag skrev in mig i höstas.. sparade points till helgen... till vinet.. blev inte bra! Har med det i tanken nu...min stora rädsla är att jag kommer lägga mitt beroende på nåt annat nu...när rastlösheten kommer! Har oxå hänt förr... jobbet, träning, godis... faan kan aldrig göra nåt lagom!! Jag känner nu på min fjärde dag utan vin att jag har överskottsenergi, är inte ens trött på kvällen, natten.. två mornar har jag vaknat kl. 4.30 helpigg... jag måste göra schema, fixa vettiga rutiner för att klara detta?

idag. Imorgon tänker jag dricka vin ! Kanske.
Har upptäckt en ny sak..när jag är stressad får jag lock för ena örat och sus i det andra. Yttre stress gör mej noll och intet. Inre stress påverkar min kropp.
Helknäppt.

Man tror att 2,8 är så oskyldigt, men 10 stycken innehåller ungefär samma alkoholmängd som 1,5 flaskor vin, har jag för mig. Om det är en vana du har att dricka de mängderna så är det inte konstigt alls att det är problematiskt att bryta den. Jag antar att det tar sin rundliga tid att dricka dem också... så din kropp och knopp är nu vana vid en stadig tillförsel över tid.

Att allt som finns i huset är skitäckligt... Men jag tror baske mig att hade det funnits hemma hos mig i någon av mina mörkare stunder, så hade jag hällt i mig det. Så klen är jag. Men inte du :) Whoop whoop, du håller! Kram

Öl e ju äckligt eg spec 2,8:or

Fy va ja skäms

Jag dricker ca 10

Tusen tack för svar??

...har ett enormt sug. Det finns cognac whiskey gin öl cider champagne likör akvavit och en massa annat i huset. Funderar på om något skulle vara värt att hälla i sig. Nä. MEN hade det funnits vin så hade jag aldrig tvekat. åååååå vad detta är jobbigt !!!! fanskithelvete?

Fantastiskt ju! Jag har varit ned i VV ett antal gånger och det har fungerat kanon, ett tag. Tror jag är en allt eller inget människa. Jag kan gå in i saker till 110%, ett tag. Hoppas att du tar till dig råden du får hos VV och inte lägger points, eller vad det heter nu, på att kunna dricka några glas vin, vilket ju är tillåtet. Två dagar utan vin är en jättebra början tycker jag och att engagera sig i något annat, t ex VV. Jag själv går igång på scheman och regler att hålla mig till. Jag har gjort tjejklassikern två gånger och då läste jag på om allt, hur man skulle träna, utrustning (köpte allt nytt:(), tränade efter alla tips och det funkade, ett tag. Jag har insett att jag är en kickmänniska som går igång på utmaningar vilket ju kan vara bra men behöver kanske lite mer lagom i mitt liv. Vad är det fel med att bestämma sig för att ta en promenad varje dag i vilken takt som helst och egentligen utan mål. Bara känna att det är skönt att vara ute, göra något utan krav.

Det här blev ett väldigt långt inlägg. Hoppas du orkar läsa.

Den känslan är min främsta trigger. När känslan gäller barnens väl och ve... Då är det sju resor värre. Nu har du lugnat dig med alkohol. Utvärdera effekten. Förbättrades något? Vad och hur, i så fall? Finns det något annat sätt än alkohol att använda? Kram på vägen!

Jag var tillbaka till läkaren för att stämma av läget, kolla upp medicinering. Vi gick några ronder till om det här med sjukskrivning... Jag bara vet att jag skulle må mycket mycket sämre av det. I slutänden gick jag iaf med på något som kallas "förebyggande sjukskrivning" i samband med terapi-sessioner. Det går till som så att psykologen planerar behandlingen och sedan sjukskriver läkaren mig i samband med de besöken. Om jag har tid hos psykologen fredag kl 12:30 tex, så sjukskriver läkaren mig från lunch den dagen. Läkaren verkar inte lita på att jag verkligen prioriterar mitt eget tillfrisknande framför bemanningsbekymmer, lidande tredje part mm annars. På det här viset säkerställer hen att arbetsgivaren tvingas ta ett visst ansvar också. Onekligen en mycket smart människa detta... Den är det bäst att lyssna på.

Alkoholstatusen är iaf noll och inget. Nykter med eltandborstade tänder. Sån är jag :)

Suck, jag är under ytan igen.
Har ju inte varit så öppen med mitt liv här på forumet utan bara tagit emot allt positivt...och det är jätte fantastiskt.
Men jag är ju inte bara beroende utan också medberoende...
Har en vuxen son som mått dåligt och hållt på med självmedicinering i över 20 år.
Har hållit honom under armarna i alla år och antagligen varit en orsak till varför han blivit så hjälplös..
Orkar inte berätta mer just nu men det är så helt sjukt allting som har med missbruksvård att göra.
Idag fick han avslag på sin ansökan om att fortsätta med sitt stödboende och det gjorde att jag lugnat mig med alkohol....så typiskt....

Vilken otäck upplevelse! Men kanske leder den till något gott. Tur att ingen, inklusive dig själv, blev skadad. Livet är skört... Du har fått en andra chans! Rädslan är hälsosam och bra just nu, tror jag. Du blir tillräckligt omskakad för att byta bana innan katastrofen är ett faktum. Välkommen hit till forumet. Det är en bra hjälp på vägen :)

Oj vilken skrämmande händelse! Men du vänder på det här nu. Du är stort välkommen hit, här finns många kloka människor som precis som du har kommit till en punkt där det finns stora vinster med en förändring. Hoppas du hittar mycket inspiration här!

Ett tips är att du startar en egen tråd så det blir lättare att följa din resa. Det gör du genom att klicka högst upp till höger där det står "starta ny forumtråd". Ibland får man ha tålamod innan tråden kommer igång, men under tiden kan man läsa och skriva hos andra.

Starkt av dig att du är här och bestämt dig för en förändring!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej/ jag är alkoholist
Har haft en extremt stressig period med jobb barn och särboförhållande. Har även haft en tuff resa genom livet som kantats av konstigheter. I måndags tog allt slut. Körde in i ett räcke av trötthet plus alkohol i kroppen. På väg till min särbo.
Polis ambulans kom till plats och jag fick blåsa. Jag skadade ingen, och klara mig utan fysiska skador. Jag klara mig utan anmälan pga omständigheter och fina ambulansmän och poliser, som förhörde mig på ett otroligt proffsigt sätt. Det här blir min början till att bli nykter alkoholist. Har berättat för anhöriga och dem få vänner som står mig nära, min pojkvän är ledsen och uppriven. Så jag tror nog inte på en fortsättning där, vi älskar varann men detta tog han hårt. Dagar av ångest illamående och skuld har jag kämpat med. Jag bara föll ner i ett svart hål. En rädd å ledsen själ

Tack själv, jag känner igen det där med rädslan att sluta med alkoholen.
Jag är fortfarande rädd, men när jag tittar objektivt på hur mitt liv blivit så är jag mer rädd att fortsätta med alkoholen.

Vet att jag kommer få kämpa hårt, igår hade jag sådant grymt sug & kallsvettades hela tiden.

I dag är en bättre dag, lycka till?

Stort välkommen till forumet! Här finns många inspirerande människor som just nu arbetar på en förändring gällande alkohol och andra områden i livet.

Ett tips är att du startar en egen forum tråd. Klicka då högst upp till höger där det finns en länk som heter "Starta ny forumtråd". Då blir det lättare för läsare att följa och skriva just till dig. Ibland kan det ta tid innan trådarna kommer igång. Under tiden kan du läsa och skriva till andra i deras trådar.

Hoppas du kommer trivas!
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack JennyM. Värdefullt att veta. :-)

John