Senaste kommentarerna i forumet

@fooliehutten jag mår bättre nu. Tar dag för dag och tänker göra samma med nykterheten. Att varje morgon välja att vara nykter. Jag ska på ett AA-möte för första gången i mitt liv idag, känns både läskigt och spännande.

@Amanda L jag mår bättre nu. Tar dag för dag. Jag ska på ett AA-möte för första gången i mitt liv idag, känns både läskigt och spännande.

@Nikkan60 jag har man och barn, lever ett bra liv med ett jobb jag trivs med och allt sånt. Har inga problem att dricka hemma med min man, att bara ta ett glas vin och stanna där. Mitt problem är när jag dricker i sociala sammanhang, som exempelvis fester eller ute på krogen. Har inget stopp och får ofta blackouts/minnesluckor och extrem ångest dagen efter som håller i sig länge. Jag har bestämt mig för att välja att vara nykter och ta dag för dag. Ska på ett AA-möte idag, känns både läskigt och spännande på samma gång. Hur mår du nu?

@Nikkan60, om du vet att du tappar kontrollen efter några glas och drabbas av minnesförlust - vad är det som gör att du ändå väljer att ta dessa glas och riskera ny kontroll/minnesförlust? Du säger att du inte känner något sug de dagar du inte dricker men vad triggar ditt beslut att ta första glaset de dagar du dricker?

Jag vet att detta kan vara mycket svåra frågor, jag har själv frågat mig detsamma och har inget bra svar för min del mer än att det var någon slags slentrian och/eller att jag ville ha det för att slappna av. Ett glas blev till två och lätt en pava per kväll tills helt nyligen när jag bestämde att det får vara slut med detta. En del kan säkert lära sig dricka med måtta igen men jag ser detta som enklast att inte dricka någon A alls, där jag är just nu i alla fall.

Lycka till och fortsätt skriva!

Jag upptäckte denna sidan i söndags och har läst mycket av andras inlägg och svar. Det känns skönt att veta att jag inte är ensam om detta. Jag måste tänka efter före! Jag vet att jag inte är beroende, känner inget sug de dagar jag inte dricker. När jag dricker så dricker jag oftast med måtta. Det är de andra gångerna jag är rädd för. Det är från ena stunden till nästa så är minnet borta. Kan jag förmå mig själv att tex inte dricka mer än max 4 glas de gångerna/kvällarna? Eller låta ett glas vara en timme innan jag tar ett nytt? Tankarna snurrar....

@EbbaiHulu har saknat dig! Känn absolut inte dåligt samvete mot mig, jag om nån förstår! Vi gör det tillsammans & även om du fick ett återfall så är varenda nykter dag en vinst! Kanske kan återfallet ge dig insikt som får dig att agera annorlunda i framtiden. Sträck på dig istället så fortsätter vi kampen! Har du något möte med kommunen inplanerat?

Fortfarande alkoholfri. Jag vet det har knappt gått någon dag alls i september men jag föredrar att glädjas mig i förtid. Detta går ju jättebra 😄

@nuärdetnog28, en dag som Amanda L skriver. Ta ett steg i taget eller lagom stora bitar, för: ”Man kan ju äta en hel elefant bara man delar upp den. För stora ’portioner’ ökar risken för att det känns övermaga och du ger upp”
Du fixar det här! 🤠

Hej ettsistaglas och välkommen! Känner mig litet obekväm med att ge råd eftersom jag bara varit medlem ett par dagar och hittade forumet förra veckan. Hur som helst, det faktum att du gjort ett inlägg här om problemet du upplever är bevis för att du tagit detta viktiga steg - att söka hjälp från andra som varit eller är i liknande situation. Det finns en oerhörd förändringskraft i detta.

Kanske totalstopp är bra för dig, kanske finns det andra sätt att dra ner men för mig testar jag totalstopp och det har gått fint hittills. Förutsättningarna är helt individuella för vad som funkar och inte.

Varmt lycka till och hoppas få höra mer om din resa!

Söka HJÄLP skulle det naturligtvis stå

Hej. Jag har insett att jag har alkoholproblem och jag skulle väldigt gärna vilja söka barn. Men jag är också mamma, har två mindre barn, och är livrädd för att något ska dras igång med socialen.
Jag dricker aldrig mig full så jag inte kan ta hand om mina barn ordentligt och inget dåligt har hänt. Men ändå. Jag dricker för ofta och ibland för mycket (oftast på fester då barnen ju inte är med).
Vad fasiken gör man? Är så rädd. Jag har övervägt total nykterhet men har också levt ett liv tidigare då alkohol inte var ett problem, så min önskan är att kunna dricka, ja, måttligt.

Men det är det här suget, ett beroende antar jag? Inga fysiska abstinenssymtom men jag ”vill” ha de här 2-3 glas vin på kvällen. Och gärna en riktig fest ibland med vänner.

Vad ska jag göra? Känner mig helt maktlös .

@nuärdetnog28 Det kan ta några dagar till innan det lättar… Fokusera på ditt nya liv som Foliehutten skriver. Hur bra det kan bli! Och ta en dag i taget.♥️

@Vitvargen Låter som att du fick till ett bra samtal med chefen. Det är häftigt hur självkänslan stärks när man är nykter, hur du värdesatte dig själv, dina insatser och vad du vill framöver. Man får tillgång till sig själv, blir mer lyhörd till sig själv och det bottnar.

Starkt att du kom igång med träningen och att du tar det i lugn takt. Det gäller att även vara lyhörd för sin kropp😁. Låter också bra med att införa meditationen som också hjälper till med att vara lyhörd till sig själv.

Ha en fin dag!❤️

@Vitvargen Då kanske direkt-efter-jobbet passar dig bättre? Hur mycket jag än vill har jag aldrig fått till träning på morgonen innan jobbet. Men lunchträning och direkt efter jobbet funkar bra för mig. Jag vill inte träna för sent, när jag väl hamnat i tv-soffan kan bara sängen få upp mig. Bra jobbat! Fortsätt precis så!

Kram 🐘

@RasmusVillLeva Spännande reflektioner kring meningen med livet. När man inte fokuserar på att livet blir meningslöst utan alkohol så får istället andra tankar utrymme och plats som tex hur man vill att livet ska se ut och vad det ska innehålla. Jag bara körde på i mitt liv och glömde att stanna upp och se hur det såg ut egentligen och alkoholen hjälpte till med det. På ett vis stod jag visserligen still och stampade för jag kom heller inte framåt i tankarna som bedövats av alkohol.

När jag lade alkoholen på hyllan visste jag inte riktigt var jag stod i mitt liv och det blev en spännande upptäcktsresa i både min inre och yttre värld. Nykterheten gjorde så att jag kunde se allt klarare och jag stod inte längre still och stampade. Jag kunde bättre reflektera, vrida, vända, ifrågasätta och förstå, föra processer framåt. Nykterhetsprocessen är en process på de flesta livsområden och de går hand i hand. Det är en spännande resa om man nyfiket närmar sig och undersöker vad som finns där och vad det består av. Vad som är meningsfullt och värt och i vilken riktning man vill gå mot i sitt liv. Det gråa och tråkiga eller det rosa skimret blir något annat för livet får liksom fler nyanser, annan innebörd och betydelse.

Så det är en riktigt spännande och utvecklande resa i att möta sig själv, när alkoholen inte längre suddar ut en själv. Ha en fin resa!❤️

@RasmusVillLeva, tack för kloka ord och påhejning! Man behöver support verkligen och jag får väldigt mycket av den varan här!

Sömnen börjar ordna sig, dock märkt att jag inte bör ha alltför intressanta "godnattsagor" i telefonen utan det får bli något gammalt som jag är bekant med, intressanta krimhistorier, svensk historia etc. Men det funkar hyfsat. En halvtimmes "meditation" ska införas i morgon, gärna till det monotona ljudet av trolltrummor med alla sina subtila övertoner. Har inte kunnat göra detta på mycket länge (pga A?) men nu bör det fungera.

Till och med magen börjar ordna sig, du frågade om varför jag kör med surkål: helt enkelt för att mjölksyrefermenterade prylar har en tendens att återställa tarmfloran som ju tar stryk av bla alkohol och gör att tarmväggarna börjar läcka och ha sig. Surkål är en billig probiotika som dessutom innehåller en del kostfiber som är bra.

Idag har varit en ännu bättre dag än gårdagen, fortsatt absolut noll sug eller intresse av A och nu med en närmast euforisk känsla i kroppen som suttit i hela dagen. En kittlande känsla av vällust infinner sig titt som tätt. Jag känner mig stark och fräsch, lugn och samtidigt knivskarpt fokuserad i tanken. Hade det årliga utvecklingssamtalet med bossen, var väl förberedd och lade fram gångna årets erfarenheter och önskemål om hur det ska vara framöver med ett upphöjt lugn. Det blev ett mycket bra samtal där jag märkte att jag värdesätter mig själv, mina insatser och vad jag vill åstadkomma mycket tydligare än på länge.

Det jag inte lyckades med idag var att ta ett träningspass innan jobbet, däremot drog jag faktiskt ett pass på eftermiddagen innan jag lagade en riktigt go middag. Första riktiga träningspasset på många år, det blev litet crosstrainer först för att värma upp sedan en genomgång av överkroppen med hantlar och bänk. Kändes bra, jag tog det medvetet lugnt med vikterna nu i början vis av tidigare misslyckade träningsstarter.

Ha det bäst alla vi hörs!

Kramar!

Otroligt inspirerande att läsa om dina upplevelser @RasmusVillLeva! Känner igen mycket av det du skriver, inte minst ambivalensen mellan det man uppfattat som "normalt" och ett (förhoppningsvis inbillat) måste i sociala sammanhang, mot det faktum att A inte längre platsar i våra liv. Givetvis tänker man ju på alkohol en hel del så här i början (annars är man knappast här och läser och skriver) men det går rätt bra att fylla tankarna med andra saker och aktiviteter som du märkt. Kanonbra att du har fått äran att vara hundvakt en tid, detta kommer säkert att ge mersmak!

Ser fram emot fortsatta uppdateringar, ser oss som "Brothers in arms" i detta inledande slag och i det fortsatta kriget!

@Stinalotta Hoppas din helg varit bra! Själv var vi på dop i lördags och det var trevligt. Jag har hållit mig undan lite här ifrån ett par dagar, då jag fick ett återfall i onsdags och haft så jävla dåligt samvete och känner mig som tråden heter: värdelös. Självklart fanns det kvar alkohol på torsdagen så det kunde jag inte låta bli. Känns som jag svikit dig då vi skulle hålla oss en månad tillsammans.
Men bara hoppa upp i sadeln igen och försöka vara positiv :) Dag 4 idag...

@Amanda L Tack för dina ord! Det är ju helt sant det du skriver. Fick ett litet återfall förra veckan och kände direkt att det var något som triggade igång genast. Jag kommer nog behöva mer än 3 månader på mig och inte chansa.

@RasmusVillLeva

Hej och tack för stöd och insikter. Kul att du får lite komplimanger :) Sånt som kan ge en lite mer kraft att kämpa när det känns jobbigt. Jag jobbar ju bara med män och vi är inte så bra att ge varandra beröm och komplimanger kanske. Jag har inte heller vägt mig men det har blivit ett hål snävare på skärpet och jag kan reagera lite positivt ibland när jag som hastigast ser mig i spegeln.

Jag har en hel del kläder, säkert 20 st fina dyra märkesskjortor som jag inte kunnat använda på 7-8 år. Drömmen vore naturligtvis att bli så slank igen så jag kan använda dom. ha ha..

@Dan_Måne Stor igenkännigsfaktor i ditt inlägg, men först stort grattis till 40 dagar – grymt jobbat.

Känner verkligen igen mig i de där tidspunkterna som tidigare var checkpoints för när man började dricka eller då det var en rutin. Som en inre biologisk klocka som påminner. Jag tror du gör helt rätt i att avbryta tankarna och aktivera dig på något sätt. Att frysa fast och bara sitta där med tanken och/eller suget ska man nog verkligen undvika. Oftast stannar inte tanken så länge om man gör något annat. Promenad, vika tvätt, laga lite mat – allt annat är ju bättre än att sitta fast med tanken och riskera att den blir så stark att man kanske faller för den. Och sen är det en underbar känsla att vakna upp dagen efter och veta att man mår så bra tack vare att man var stark nog. Bygger självkänsla och självförtroende. Och för varje gång man lyckas motstå så är det ett enormt steg framåt. Klappa dig på axeln och belöna dig! ♥

Fräschare? Absolut, är bara på dag 18 och både känner mig och ser fräschare ut. Idag på kontoret var det till och med en kollega som kommenterade det. Mina ögon ”lever”, rödflammighet och problem med blemmor är nästan helt borta och den ständiga uttorkningen gör att jag både känne rmig och ser fräschare ut. Känner mig mer fast i huden och även om jag inte väger mig så tror jag att ett par kg redan ramlat av. Att själv dokumentera hur man känner sig och vad man själv ser kan vara ett litet tips.

Sen tror jag du gör kloki i, att likt mig själv, undvika situationer och sammankomster, där alkohol är en del av det hela. Missade själv medvetet en årlig grillfest för jag vet att det är ingen bra miljö för mig just här och nu. Kanske senare men inte nu. Och särskilt om du känner att du vacklar och har problem med tankar på A.

Tror du gör helt rätt! Stay straong! ♥

Idag när jag vaknade så slogs jag av att jag inte, som jag alltid brukar, direkt tänka på vilken dag utan A jag är på. Kom på det när jag satt och käkade frukost och tänkte både på det och att jag faktiskt inte, låt säga, den senaste veckan tänkt över A under dagarna alls egentligen. I vissa situationer kan jag tänka ”vid den här tiden brukade jag vara full och sitta hemma i soffan”, ”tidigare hade en drink hjälp mig att stressa av” eller ”när jag tidigare vaknade så var jag fylld av ångest, mådde fysiskt illa och kände inte igen personen jag såg framför mig i badrumsspegeln”. Mer sådana tankar. Inget sug.

Om jag tänker på hur det skulle smaka med alkohol nu så känner jag tvärtemot – usch, känner inte för det. Känslan av att få det där befriande ruset av ett par glas kan jag dock sakna på ett sätt men det är ju bara det att det aldrig stannat där på senare tid. Kan också sakna den sociala kontexten i att sitta på en uteservering – ta 2 glas med vänner och sedan ”faktiskt kunna gå hem” och förtsätta med kvällen och komma i säng i tid. Men alkoholen i sig – finns ingen attraktion till vare sig smak, ensamdrickandet eller känslorna/situationen som den försatte mig i.

Samtidigt som jag känner mig stark och beslutsam känner jag mig nog lite grå och tråkig. Dagarna går och det är liksom det. Även om jag belönar mig hela tiden med både stort och smått så är det inget rosa skimmer över livet direkt. Inte för att det var det med alkoholen som bästa vän heller men även livet livet som ”Mega-Svensson” känns inte heller jättelockande. Lite som att vara fångad mellan 2 olika världar. Missförstå mig rätt, tvivlar inte en sekund på mitt beslut eller vägen framåt, bara mina egna reflektioner om hur tankar och känslor kommer och går. Kanske ska jag dra upp lite större mål – både delmål och final verision?

Jag tror ovan inte egentligen är något som får mig att vackla men kanske en mental signal att fundera på de stora dragen i livet. Har exempelvis funderat på om mitt nuvarande jobb verkligen är det jag vill ha? Och om inte, vad hindrar mig egentligen från att ta steget till något nytt? Funderat på min sociala tillvaro och hur den, i den bästa av världrar skulle se ut, och vad som hindrar mig från att ta just de stegen? Vilka de stegen nu är. Funderat på vad som är livets mening och vad som genuint gör mig lycklig – kanske är det som ska spaltas upp och planeras för?

Har man i levt i alkoholens dimma utan vare sig större mening eller mål så är det skrämmande uppvaknande att inse den både brutala men vackra verkligheten och realiteten i det som är just mitt liv. Inget jag kanske oroar mig för rent generellt men känner att jag borde göra mer, finna min mening och mina mål. Oavsett med alkohol eller ej så är ju våra dagar i livet inte obegränsade.

Tillbaka till vardagen. Ikväll börjar 1 ½ vecka med hundvaktande. Ska bli riktigt kul och blir bra med ännu mer fasta tider/hållpunkter under dagen och att också få rå om ett annat liv och tänka på det – inte bara mitt eget. Och kanske mina småvalkar runt midjan kommer uppskatta denna tid med. 😂 För övrigt rullar allt på – dags- och veckoplaneringen fungerar toppen och även om inte livet är rosaskimrande så är det i alla fall 100 gånger ljusare sen jag gav A kicken ur mitt liv. Så även om det är grått och kan kännas lite ambivalent emellanåt så är det med fortsatt styrka och med siktet framåt som vardagen har sin gång.

Ha det fint alla! ♥

@Vitvargen Stort grattis till att ha anlänt till station ”vecka 2”. Det är mäktigt. För de som inte varit i vår situation tror jag inte riktigt kan första vad som ligger bakom. Det stora beslutet att kapa med A, att övervinna de första hemska tiden och att dag för dag, trots tvivel ibland, ändå ge sig fan på att det går. Att bygga självkänsla, hitta nya rutiner och skapa ett liv som både kommer göra det så mycket bättre och troligen berydligt längre än med en pava vin varenda kväll. Grymt!

Känner verkligen igen mig i det där med sovandet. Första nättern avar jag nästan rädd för att sova, visste om jag skullevakna igen. Ungeför så kändes det. Vaknade också oräkneligt antal många gånger i början vilket gjorde mig både trött och frustrerad. Men det börjar bli bättre även om jag börjar vakna tidigare och är mer trött om kvällarna. Men det tror jag också är en del av att kroppen återhämtar, återställer och kanske är mitt sömnbehov inte mer än 7h per natt. Hur ska jag veta? Kan inte minnas när jag hade något att jämföra med. 😂

Surkål låter ju intressant, men varför just surkål? Tycker det är gott med men nyfiken och det finns en särskild bakgrund till just detta val. 😂 Men jag tror kosten är A och O. Äter regelbundet och försöker äta så nyttigt jag kan. Sen har det blivit betydligt mer glass, godis och Cola Zero nu men jag tar hellre det än följderna av mitt tidigare liv. Låt gå för att jag ett tag blir lite sockerberoende – det är för en god sak. Men har redan börjat trappa ner och ska bli av med den trösten med. Tror också fysisk aktivitet är jättebra för förbättrad sömn, bara inte för nära sänggåendet. Ska bli bättre på det med.

Ser fram emot dina fortsatta rapportet, reflektioner och att följa din resa framåt. Stay strong!

Kram! ♥

@Vitvargen Tack för dina fina ord. Och kul att dela resan med ytterligare en själ för en viktig och femensam resa mot något fantastisk bra och vackert – ett underbart liv! 😊

Stort att någon säger förebild, är ändå bara på dag 18. Men det går framåt, absolut. Är oerhört beslutsam, envetten och rebellisk av min natur. För mig har forumet varit oerhört värdefulle och kanske något som jag inte klarat mig utan. Så mycket historier och erfarenheter att ta del av i andras öden men också alla fantastiska människor som finns här när som man behöver råd, stöd eller allmän peppning. Jag skulle också vilja säga planeringen – den har jag skrivit mycket om. Den skapar verkligen ramarna även om jag så klart kan ändra när det så behövs.
Sen tror jag man måste förstå att detta är ingen quick fix. Även om man kan ta sig ganka långt på bara några veckor. Men faran kommer ligger kvar länge och de fysiska besvären är för mig till viss del kvar som en bra påminnelse att jag inte alla är helt återhämtad eller återställd – sömnen, huvudvärk som kommer och går magen etc. Men jag listar hela tiden mina framgångar, skriver ned de fysiska och psykiska framstegen som jag båe kan se och känna. Att skriva är verkligen en urkraft oavsett om man väljer att göra det enbart här eller också för sig själv. Jag gör både och.

Såg att du startat din egen tråd som jag verkligen ska följa. Motiverande och spännande att följa någon med ungefär samma utgångspunkt och i samma tidspunkt i resan. Önskar dig verkligen all lycka i världen och du ska känna dig oerhört stolt över dina första steg mot ett bättre liv. Ju mer självkänsla vi bygger upp desto bättre kommer vi kunna hantera de kommande utmaningarna.

Kram! ♥

@vår2022 Att vara rebell är ju båd epå gott och ont. Om rebellen är alkoholdjävulen är det så klart en jäkla utmaning. 😂 Jag tänker på det mest i positiv kobtext även om det så klart alltid inte behöver vara så. För mig handlar det mycket om att ifrågasätta, våga pröva sådant som andra säger är omöjligt eller helt enkelt vara obstinat för att någon kommer med pekpinnar och säger sig veta sanningen. Gäller kanske inte så mycket A då andra har mycket mer erfarenheter och kunskap om livet utan och vägen tillbaka – tänker mer generellt. Just nu finns ingen röst inom mig alls som säger att ”ettglas kan du väl ta” eller ”man behöver inte vara så extrem” osv.

Så trpr du har det helt rätt. Tänker faktiskt inte alls på hur jag vill ha det längre fram. Inte när det gäller A i alla fall. Under tiden styrkan och makten återerövras så finns ingen anledning annat än att leva vidare med min dags- och veckoplanering som hjälper något oerhört. När och om den dagen kommer att jag skulle vilja testa att hitta någon form av normalt eller socalt drickande så har du ju helt rätt – riskanalys och en plan. Men känns oviktigt nu. Fokus ligger på här och nu.

Imorse när jag vaknade så kunde jag inte kommer ihåg vilken dag utan alkohol jag är på. Det och att jag under dagarna nu otroligt sällan ens tänker en tanke på A tror jag är ett gott tecken. När man inte längre behöver ”anstränga sig” för att leva ett vanligt liv så börjar det gå i rätt riktning. Att normalisera ens liv känns som en nyckel. Sliter fortfarande med lite huvudvärkt från och till, sömnen och magen – men vad gör väl det när jag vaknar upp varje morgon med en ny spännande och obakis dag att njuta av.

Och ikväll börjar hundvakteriet. Vilken omställning. 😂

Tack för alla goda råd och reflektioner @vår2022! Kram!