Senaste kommentarerna i forumet

Hej Rallan!

Grattis till 25.! Att motionera mellanintensivt minst en timme, så att man får upp pulsen.
Du får då fram kroppens eget morfin, endorfiner.
Detta ger den bästa avslappningen för mig. Styrketräning intill trötthet. När kroppen är helt slut
då infinner sig ett lugn. Annars funkar kvällste (3 påsar) på kvällen någorlunda.
Inte som vin men något att sippa på i alla fall.

Lycka till!

John

Hej Ron!

Har läst om din resa nu. Inte helt enkel sak som du gått igenom. Hoppas att du finner ro och lycka
i framtiden. Du är ju ung och har största delen av livet framför dig. Ta väl hand om den. Hitta rätt balans
mellan alla saker som är av vikt.Måttligt med A o.s.v. Med längre uppehåll mellan eller helt avstå, det där känner
man ju själv. Du fixar det..

Glad Påsk!

19 dagar! Vad härligt att höra att det går så bra.

Din fru... känner hon själv att hon mår dåligt? Det gör man ju ofta när man är stressad och irriterad. Tyvärr måste man ju komma fram till själv att man behöver hjälp genom samtal eller vad det nu kan vara. Knepig situation.

Resa bort själva kanske ( minns inte om ni har barn men har fått för mig det ) minisemester på ngt icke alkoholflödande ställe? Fokus på ngn aktivitet?

Lycka till och bra jobbat ?

... känner att begreppet “alkoholist “ är lite luddigt.

När jag drack blev jag provocerad av uttalanden som “Fòr att visa att du inte har problem med alkoholen, sluta i en månad”. För jag ville inte sluta i en månad, jag visste att jag kunde men jag ville inte- och uppenbarligen hade jag problem. Men det besvarar ju inte din fråga, en tanke bara...?

Just det...kom att tänka på detta när jag läste Pimpims inlägg ovan- försök att få I dig protein, jag fokuserade på ägg o baljväxter då jag inte äter kött annars har jag hört att kyckling och kalkon är väldigt bra. För att undvika kraftiga humördippar.

Jag var rätt låg de första nyktra veckorna. Bra att tänka att det är kemiska processer I hjärnan som gör att man känner på ett visst sätt, inte omständigheterna.

Emma

En utmaning verkligen!

Det är faktiskt bara att säga nej. Ha en annan dryck redo så att glaset redan är fullt. Fokusera på mat och samtal ( eller godisskålen ?).

Och titta in här om det blir jobbigt.

Kram.

Skönt att höra att du är tillbaka på hemmamark! Vilken prövning för dig!

Jag har snart inte tagit en droppe på tre veckor och det jag märker av så här långt är:
Fas 1 - hemsk huvudvärk och svettningar, extremt trött (ca 1 vecka), konstig sömn
Fas 2 - energi, piggare, sover hela nätter, extremt luktsinne, kroppen jäser av, piggare ögon, trevligare, dricker mycket vatten (vanan att ta tag i glaset och sätta till munnen) dock mer sötsugen nu.

Om jag skulle börja må sämre kommer jag få antidepressiv medicin, men då inte seretoninhöjande utan de som innehåller dopamin, Voxra. De brukar ge bättre effekt ??✨

Kram PimPim

Skönt att höra att du är tillbaka på hemmamark! Vilken prövning för dig!

Jag har snart inte tagit en droppe på tre veckor och det jag märker av så här långt är:
Fas 1 - hemsk huvudvärk och svettningar, extremt trött (ca 1 vecka), konstig sömn
Fas 2 - energi, piggare, sover hela nätter, extremt luktsinne, kroppen jäser av, piggare ögon, trevligare, dricker mycket vatten (vanan att ta tag i glaset och sätta till munnen) dock mer sötsugen nu.

Om jag skulle börja må sämre kommer jag få antidepressiv medicin, men då inte seretoninhöjande utan de som innehåller dopamin, Voxra. De brukar ge bättre effekt ??✨

Kram PimPim

Hej Emma!

Vad stark du är. Otroligt...Du kommer att lyckas när du är så beslutsam. Toppen! :-)
Önskar dig en Glad Påsk och lycka till med dagarna framöver.

Ha det fint!

John

Skärstorsdagsmorgon. Igår somnade jag nykter. Ett dygn vit är väl inget att ens prata om men för mig är varje dygn nu plötsligt superviktigt. Oftast brukar jag ju skära ner på glasen men glasen finns ändå kvar.. det funkar också , inga sätt är dåliga.. men nu är jag ute efter att BRYTA ett livsmönster, bryta den onda spiralen jag hamnat i som jag på allvar börjar bli riktigt orolig för.. jag vill se vad som händer i min kropp IOM totalt A stopp. Jag har i huvudet skrivit ner bara vad som hänt på detta dygnet.. det sporrar mig! Jag är pirrig rädd förväntansfull ångestfyllt svag stark orolig glad på samma gång.. jag hoppas jag fixar delmål ett. Att dricka om så bara en droppe nu skulle kännas så extremt fel.. inatt fick jag lyxen att sova så gott och lugnt .. länge sen sist.. ok men nu kör jag dag 2. Ska akta mig extremt för mina triggers .. DOM är luriga! Men jag är beredd! Jag hoppas ni får en underbar påsk fina vänner ❤️ TACK igen!!

God morgon Ron?
Det finns säkert ett kliniskt korrekt svar på dessa frågor och kroppen kan hantera ganska stora mängder alkohol utan att ta nämnvärd skada. En av anledningarna att just alkohol är så lurig tycker jag. Jag tycker nog ett alkoholberoende skapas när vi lägger mycket energi på att tänka på just alkohol och när man får en känsla av att fungera bättre och må bättre om man druckit. Och när man börjar välja bort saker i sitt liv som man normalt sett gillar att göra för att man hellre stannar hemma och dricker. När jag drack var det bara alkohol som kunde få mig att vara glad och lugn ”på riktigt”... Är man osäker är ett väldigt bra tips att ta en längre vit period, längre än en månad, och sedan utvärdera. Då kan man nog tydligt se hur stor del av ens liv alkoholen tar i besittning. En av (jag har iofs många) anledningarna till att jag väljer att vara helt nykter är att jag ORKAR inte med räknandet och dividerandet jag skulle vara tvungen att ägna mig åt om jag skulle försöka dricka lagom. Jag blir alldeles matt av att tänka på det, ska jag dricka ska jag inte, stoppa efter två tre glas skulle kräva så mycket mer kamp och energi av mig än om jag inte dricker alls. En fest skulle bli hemsk för jag skulle bara fokusera på att inte dricka mer. Därför vet jag att jag är alkoholberoende.
Nu kanske jag kom ifrån ämnet en smula och jag vill inte att du ska ta detta som någon kritik mot ditt sätt att hantera alkohol, jag tycker du gör det bra som är medveten och gör medvetna val för att ha kontroll över att ditt liv blir som DU vill. Vi är alla olika och gör på olika sätt och det har vi rätt till.
Alkohol är ett problem när det inkräktar på din frihet tänker jag.
Kram!

Mkt kroppsliga småkrämpor men känns som det är kopplat till stress/utmattning snarare än a. Har börjat eliminera stresstriggers och det går bra. Min största trigger är fortfarande min ofta stressade och tokspända fru tyvärr. Ska försöka göra vad jag kan för att hjälpa henne men tror hon behöver lite terapi eller annan hjälp oxå.

Bra att du är nykter nu, fint jobbat..Jag skrev och läste mycket på forumet..Kollade mycket dokumentärer om missbruk..Läste mycket böcker bl.a. om missbruk..Bytte ut vänner som jag drack med, mot vänner som hade sunda vanor..Dom finns alltid, men inga jag ville umgås med när jag drack..Jag yogade, gymnastiserade till musik som jag tycker om..Jag unnade mig godsaker..En stund i taget när det blev motigt..Tänka och läsa om vad alkoholism och beroendet handlar om..När vi vet varför vi dricker så är det lättare att sluta..Det verkar finnas både psykiskt och fysiskt beroende. Eller en blandning av båda..Dvs. Man dricker för att ändra sinnena..Eller att man dricker så mycket och så ofta att hjärnan till slut blir beroende..Den teorin gjorde att jag förstod mitt beroende, som inte drack mot ångest, eller för att bli någon annan..Kram

Tack för alla kommentarer här. Har tydligen inte tackat tidigare! Körde på i 100% som med allt i mitt liv. Hann inte se de andra bilisterna i trafiken typ. Men tack för synpunkter och stöd och allt!

Men det var ju ett bra tag sen jag skrev faktiskt. Förvånades själv då jag tänkte "jag måste leta upp tråden" och började leta i januari och december. hamnade i samma månad som jag slutade dricka!

Efter svackan ovan så blev det åter igen enkelt. Det som påverkar mig till 95% är just samhället, alla brev och allt negativt skit runt omkring en. Slipper jag det är jag till 95% safe då jag oftast inte känner något vidare sug. Men dagar då allt skiter sig tänker jag ofta "va fan spelar det för roll om jag är nykter". Med "sprit" slipper jag ju må och känna. Sen svänger det så fort ibland. Tänker att jag bara avskärmar mig och kör mitt race. Sen skiftar det och skiftar och skiftar...

hade en jävligt bra period under december om jag nu minns rätt. Dock avtog mötena med AA och jag har inte ens varit där sen början av januari. Så jag behöver springa iväg igen. Saknar gänget som fan. Så härliga människor. Enklare fokusera på dem än på allt negativt i övrigt nämligen. gav ofta mig styrka där även om jag ibland kände. varför sitter jag här när jag hellre vill ligga hemma och bara chilla. Skärpning på mig helt enkelt.

I början av januari hände det en sak som fått mig att kröka ner mig om det var för ett år sen. Nu knöt jag näven och hytte! Sluta pröva mig så förbannat hela tiden Gud. Det blev bättre och vips skadar jag mig i slutet av januari så jag inte kan hålla på med innebandy i samma utsträckning vilket påverkar hela livet. Nästa tunga jäkla smäll. Också en anledning att kröka! Men jag stod emot.

Reser mig och står stark och känner att det finns fan inget som ska välta mig. Har jag beslutat en sak så...! Går en tid och sen in i värsta depressionen. Över en och en halv månad helt nere. Jag fungerade inte som människa och förstod inte varför. varenda dag ville jag egentligen dricka. Men jag ska inte ta nya beslut i affekt eller i nedstämda perioder. Den dagen om jag igen dricker får det vara ett genomtänkt beslut i sådana fall. Ska fan inte falla bara för att! Men tiden gick så sakta, jag orkade inget och kände ingen motivation alls inför något. När jag äntligen tagit mig upp och umgås med folk igen (efter att helt blivit introvert och dragit mig tillbaka) så får jag nästa jäkla smäll. Dagen efter! Fatta alltså! Ekonomiska problem på gång. Jag som slitit som en gnu för att reda upp mitt liv helt. Vips vill någon ha över hundra jävla papp! Som jag inte är skyldig i grunden anser jag. Men tredskodom utan att jag visste det.

Kom igen! Jag orkar fan inte detta också. tankarna tillbaka om jag bara ska inse - jag ställer mig utanför samhället och sen jävlar kör vi det racet istället. Dont even try to fit in! Då kan det ju bara gå åt helvete liksom. Men är man redan utanför - va fan kan skita sig?

Jag har väl rest mig lite och jag har flera positiva projekt på gång men just nu är det bara så mycket. Vissa timmar orkar jag knappt hålla ihop. Känns meningslöst. Andra timmar har jag energi för att bli stadsminister till höst. Tankarna om att starta parti och kandidera i kommunvalet finns. Tankar om andra stora projekt finns. Jag vet att jag kan men ibland känner jag mig så liten i ensamheten. Var är mitt stöd? Jag vet svaret - Jesus. Men fan, jag springer ifrån honom så ofta. Han hinner inte med i mitt adhd-liknande tempo.

Det ska nog bli bra. Jag vet att allt löser sig - men mitt i stressen och stunden känns det som att inget kommer lösa sig alls!

Så nu har jag varit nykter i ett halvår när vi går in i nästa månad. Senast jag drack var den 1 oktober! Så det är fan starkt och jag siktar framåt. Men jag måste lugna ner tempot. Ta en sak i taget. Prioritera och ta det viktiga för mitt välmående på sikt. Men åter är det ensamheten som gör mig uppgiven ibland.

Ska försöka vara mer aktiv för min egen skull men prioriterar fel ibland och ibland måste jag satsa på andra projekt för eventuella inkomster etc!

Ja , Det är bara du själv som kan ändra på ditt Liv .. det var orden jag också sa till mig själv .. Jag var riktigt illa ute .. Här är jag nu .. 1,5 år senare .. Stark både på in o utsidan .. ?? Ge inte upp , Du fixar det .. Livet är värt att kämpa för ❣️

Tack för stöd och omtanke. Nä det är inte lätt. Mannen är min stora kärlek. Det är inte så att han kunnat tryckt ner mig, jag är stark, vet var jag har mina fötter och står stadigt på dem. Maken har förvisso försökt "sticka upp" och tro att är för mer för att han är akademiker vilket inte jag är. Det har aldrig bitit på mig. Jag vet vem jag är och är trygg i det. Det har stört honom naturligtvis.
Inte lätt för honom som varit den aktive utåtriktade, medan jag har varit den mera softade, att vara beroende av mig. Livet är inte enkelt. Kram och god natt.

Har ni inte ens varit på ett AA möte tycker jag ni ska gå dit och döm efter! Jag själv tror på en Gud men jag upplever då inte att AA i sig skulle tro speciellt mycket på en Gud. Det skiljer sig där precis som överallt i samhället. Det enda alla har gemensamt där är att vi inte vill dricka längre! Sen är det allt från "den fattiga uteliggaren" till den "rike direktören". Vad man läser etc är ju helt upp till dig själv att ta till dig eller inte. Själv så är det delningarna jag tycker är bra.

Var går gränsen mellan ett bruk och missbruk? Och när blir man alkoholist?

Tack Ron!

Bra med sällskap helt klart. Tur att vi har det..Det här löser vi, bara att kämpa på

Trevlig kväll

John

Du ska vara glad och stolt. Din beslutsamhet lönar sig :) Det går ju strålande! Ha en fin påsk nu, och keep up the good work. Kram

När man skriver med någon så här anonymt och har mycket gemensamt försöker man föreställa sig en bild av den man skriver med. Jag lever till skillnad från dig ensam, av olika anledningar. Eller, jag delar iofs lägenhet med en vän som är hemma 3-4 dagar i veckan. Vi kommer bra överens. Mitt dilemma, är att jag har lättare att vara nykter i min väns sällskap än när jag är själv hemma. Vad skönt att du liksom jag har stöttning av någon närstående i vår omgivning.

Hej Ron!

Jag är 50+. Vill inte säga exakt då jag inte vill att det ska kunna härledas ifall fel person läser detta. Hoppas du har överseende.
Stora mängder i ungefär 1,5 år. Det ökade succesivt p.g.a kringliggande faktorer av traumatisk karaktär. Man kan säga självmedicinering.
Tidigare drack jag mer än de 14 glas/vecka men inte så stora mängder som jag slarvigt vant kroppen med och höjt toleransnivåerna med
under sista tiden. Det var ju av den anledningen jag sökte mig till detta eminenta forum.
Mitt drickande har inte påverkat andra i min omgivning nämnvärt. Jag blir heller inte personlighetsförändrad. Kan ju vara att hustrun nämnt
alkohollukten. Dricker aldrig dagtid. Aldrig före 18 på kvällen och inte efter 24.00. Dricker inte bland vänner vid fel tidpunker och fel tillfällen.
Är inte öppen med detta till någon mer än min fru. Det är helt enkelt inte lämpligt av olika skäl. Många aspekter att ta hänsyn till i detta som jag inte kan gå in på. Jag kom till insikt när jag började må dåligt av A. Det negativa blev större än det positiva. Sen när jag började räkna glas så blev jag varse
om mitt slarv med A. Ska försöka styra till detta nu på ett bra sätt.

Bästa hälsn.

John
Min fru stöttar mig så det är bara bra ur den aspekten. Hon är ju rädd om mig och min hälsa.

Jag tror att han säkert ångrar sig. Normala människor brukar göra det och känna skuld när de inser att de har sårat någon... Det är nog frigörande för dig själv om du kan förlåta. Därmed inte sagt att du ska fortsätta leva som du gör. Det är beslut du måste fatta och utgå från dig själv och dina behov. Klart det är lättare att tänka på sig själv och gå vidare om livskamraten är rätt igenom ond, som hin håle själv. Så är det emellertid sällan. Han ångrar sitt utspel, och säkert mycket annat som sagts och gjorts under alla era år tillsammans. Frågan är vilken bärighet den ångern ska få i de beslut du fattar gällande ditt liv och din framtid. Det är en stor och svår fråga att tampas med. Kram

Njut av landet och lite ledigt Vännen❤️ Det förtjänar du. Kram

Stressfri och nykter, lapandes sol och värme... Riktig vila. Så härligt! Kram