Senaste kommentarerna i forumet

@majken_r Så är det absolut. Man har liksom andra glasögon på sig 🤓 Jag ser hela tiden folk som är i farozonen. På ett sätt som jag inte gjorde förut, för att då skulle jag vara tvungen att erkänna att jag också var i farozonen.

Bara med utgångspunkt från hyn och den flackande blicken kan jag peka ut minst tre kollegor på mitt jobb som dricker mer än de borde, och som är uppenbart bakis på jobbet. Minst tre kollegor.

Kram 🐘

@Annja 🙂
Måste få säga att jag nog har ett bättre väder än du idag så för mig blir det tvärtom en tur i naturen.

Kram

@Natalia 😊 🥰 Regnet och dimman fortsätter här så jag tar mig nog till gymmet istället för naturen i dag.
Ha en riktigt fin söndag 🌺

Jag är en nykter alkoholist som är nykter för min egen skull.
I ett antal år efter jag gick ut i nykterheten så definierade jag mig själv som en alkoholist.
Jag fick en kick att tänka annorlunda tack vare en medberoende som öppnade min hjärna för nya intryck på ett stormöte. (Har skrivit om det ett antal gånger !)
Jag hade ju själv slagit på mig i så många år för att jag inte klarade att sluta dricka utan bara tog återfall efter återfall efter.... Jag var ju en dålig person med obefintlig egen kraft att sluta, ett uselt skräp.
I min utveckling som satte igång efter att spriten försvann så blev jag mottaglig för helt nya intryck och jag började tycka om mig själv. Sakta men säkert...... Men jag var fortfarande en alkis.
Under behandlingen fick jag ju lära mig att alkoholismen (beroendet) är en sjukdom och det underlättade massor när jag fattade det. Helt plötslig förstod jag att mina konstiga handlingar under ruset var ett resultat av sjukdomen, jag kunde ju inte agera annorlunda när jag inte hade kunskapen.
Som vanligt kommer ju kunskapen till mig när jag är mogen för att ta emot den, ofta smygande och ibland som en blixt, men just det att jag ÄR en vanlig, normal, person som råkar ha en sjukdom slog till med en kraft större än vad jag tidigare upplevt.
Jag är en vanlig människa med tankar och vanor (en del inte så bra :D ) och jag är värd att älskas för den jag är, inte för sjukdomens skull, utan för att jag är jag.
Definitionen att jag ÄR en alkoholist är nu borta och nu är jag en vanlig person som har en av flera sjukdom och då bla beroende.

För övrigt gör sig åldern påmind och jag fastnade för ett citat från en av Astrid Lindgrens böcker där Pippi säger : "Ja tiden går och man börjar bli gammal, fram på höstkanten fyller jag tio år, och då har man väl sett sina bästa dar."
Hösten, dödens årstid, gör mig deppig men jag är iaf nykter !!!

Lev väl alla därute !!

@Nubörjarlivet22 tack så jättemycket. Förstår precis vad du menar, här kan man vara öppen och ändå vara anonym vilket jag tycker varit och är jätteskönt.
Önskar dig all lycka på den resa du börjar nu!

@Annja det var jag som verkade ha hamnat i fel tråd. Förlåt. Raderade mina långa meddelanden 🙂

Önskar en fin dag 🥰

@Andrahalvlek Din kommentar om Feldt och hans fru fick mig att tänka på att jag ser på en del människor omkring mig med lite annan blick. Där jag aldrig anat (velat se kanske) alkoholens påverkan så anar jag det nu. Och på en del tänker jag att hos dem finns noll svårighet med alkohol, eller risk, och de är inte så många. Nåja, en liten snurrig morgonreflektion😇 Önskar dig en fin söndag🍁

En av de bästa sakerna med nykterheten för mig har varit att lära känna mig själv och få syn på saker både positiva och negativa. Varför man gör som man gör, varför man tänker som man tänker. Första gången jag slutade befann jag mig i ett sammanhang där jag inte kom till min rätt jobbmässigt. Det i kombination med alkohol var verkligen ingen höjdare. Jag ältade, kände mig misslyckad, kände mig mindre värd och många av de här negativa känslorna förstärktes av alkoholen. Jag tror att jag hade haft mer driv, mer ork, större självsäkerhet om jag inte druckit. Samtidigt är det rätt förödande att befinna sig i miljöer där man inte trivs. Det är här mina älskade boxar kommer in i bilden. Att skilja på mig och andra. Det finns människor som försöker sätta sig på andra. Det går att se igenom det, men det är extremt svårt när man känner sig ledsen och nedstämd. Alla borde umgås enbart med personer som stärker dem. I familjer är det här extra svårt. Man kommer nära varandra och då kan man släppa ut sin frustration, projicera saker på andra. Man behöver därför jobba lite med självkänslan. När du skriver att du känner dig gammal, ful och tråkig, så är det en känsla du har. Sanningen ligger nån helt annanstans men ibland behöver man hjälp att se den. Eller hjälp att se sig själv med blidare ögon. Man ”blir till” i sitt sammanhang. Särskilt när man dricker är det svårt att se på sig själv med blida ögon. Men jag tror att det är nödvändigt. Jag tror att man måste tala om för sig själv att man är bra. Inte perfekt med ”good enough ” . Se sina tillgångar. Andra kommer ibland att tala om för dig att du inte är perfekt och det är ju sant. Men tillgångarna du har räcker rätt bra. Man blir inte gammal ful och tråkig för att man tror att andra tycker att man är det. Jag tror att man har ett ansvar att gilla sig själv. Ibland är det så svårt, så svårt, men man kan också börja hos sig själv och se andras fina egenskaper. Inte deras brister. Man kommer rätt långt så. Om andra har behov av att trycka ner dig måste man inte ta emot det i sin box. Där kan du släppa in stärkande tankar och känslor. Mr A är inte välkommen heller. Sen är det väl så att om man inte blir kvitt de nedstämda tankarna så kan man behöva hjälp med det. Men man behöver inte ge näring åt tankar som att man är dålig, mindre värd etc. Det stämmer aldrig. Vi gör alla så gott vi kan.

@Natalia Hej och kul att "höra" dig igen👍 försöker kolla hur jag hamnat i fel tråd men kan bara se att jag skrivit i min egen forumtråd😅
Ja jag tänder också ljus och kurar i soffan när kvällen kommer. Det är mysigt.
Du kämpar på och jag kan absolut förstå att du vill flytta från stöket runt dig. Dina grannar har vi ju hört om förut🙈 Varför inte göra slag i saken?
På min lilla ort är det endast A-traktorna med musik på hög volym som hörs ibland på kvällarna🙂
Önskar dig en fin och lugn lördagskväll🥰

Jag skrev mitt första inlägg här på forumet den 10/10 år 2019. Jag ville precis som så många andra här på forumet lära mig att dricka ”normalt”.

Jag hade läst en bok av Kjell-Olof Feldt, som påstod sig ha lärt sig detta. (Lite senare såg jag ett Malouprogram där han och hans fru var gäster. Hon var så tydligt kuvad och medberoende 😢 Han slog sig för bröstet, han hade lyckats. You wish tänkte jag när jag såg programmet.)

Jag försökte med mina max 4 glas på fredag och lördag. Max ett glas per timme. Jag kände ingenting. Inte ens det sköna ruset efter första glaset. Zip. Nada. Fullständigt meningslöst.

Inom bara några veckor ballade jag ur. Rejält. När jag inte var förberedd på att jag skulle hålla igen ballade det ur fullständigt. Det var som om jag omedvetet ville dricka ikapp. Mycket märkligt fenomen.

Så fortsatte det över jul och nyår tills jag den 9/2 år 2020, precis när covid-larmen började komma, beslöt mig för att prova att nolla. En månad, två, tre. Min målsättning var svävande, men rätt snabbt skaffade jag mig målet ”inom överskådlig framtid ska jag vara nykter”.

Det tillhör de bästa beslut jag har tagit i mitt liv. Jag ångrar bara en enda sak - och det är att jag inte gjorde detta tidigare.

Kämpa på alla nynyktra - och chilla vidare alla gamlingar 🤗 Jag vill önska er en fin allhelgonahelg! Tänd några ljus för våra kära i himlen 🕯

Kram 🐘

@Majaela
Vad bra att du kan sätt ord på dina känslor här, det är oftast därför vi dricker för att dämpa känslor och fly från dem. Som nykter och utan den ”falska kompisen” flyr man inte längre. Det är bra, för vi behöver ta itu med dem för att må bra. Genom att sätta ord på sina känslor och beskriva dem kan man se på dem ”utifrån”. Man kan få se dem i ett annat ljus och i ett annat perspektiv. Som påverkad blir känslorna ofta förvrängda och inte helt sanna. Att känna sig nere, är ett sätt för kroppen att signalera att något inte står rätt till, man får påslag av ångest och oro. Det är obehagligt men inte farligt. Man möter sig själv och sina känslor, de är äkta och inte alkoholdränkta. Att utforska, våga möta sig själv, sina tankar och känslor är rätt spännande med frågor som, vem är jag? vad känner jag och varför?. Om man inte är van kan det kännas lite läskigt och ångestfyllt. Att träffa en psykolog och bolla kan vara ett bra stöd för att lära känna sig själv bättre.

Det du beskriver kan jag känna igen mig i. Att lämna någon för att riskera att inte bli lämnad. Att tvivla på om man duger och är värd att älskas. För min del handlar det mycket om det jag varit med om som barn och som följt med i vuxenlivet. Nykterheten och psykologsamtal har hjälpt mig att nå mina riktiga, äkta känslor och jag har lärt känna mig själv på nytt igen. Idag är jag inte orolig för att bli lämnad och jag tvivlar inte på att jag är värd att älskas för den jag är. Min självkänsla är högre och jag känner mig stabil psykiskt, jag mår riktigt bra. Det beror till största delen på att jag inte längre dricker och är nykter och på att jag vågar möta mig själv. Jag tycker det är riktigt spännande!

Ha en fin lördag och fortsätt sätta ord på dina känslor. Det för dig framåt❤️

@Majaela hej och tack för inlägg hos mig🙂 Hösten påverkar en del också förstås. Normalt sett gillar jag hösten men i år har alla fina färger försvunnit av gråa dimmiga dagar. Jag läst på i din tråd också. Det är ett tag sen du skrev där men jag såg att ni renoverade ett sommarhus. Hur gick det? Vi köpte ett renoveringsobjekt i våras som vi hoppas vara färdiga med nästa sommar.
Ha en trevlig lördagskväll😊

En bra dag skulle det stå.
Stavar alltid som en kratta på mobilen 🙂

Tack för pepp @Annja ✨ Att be om hjälp sitter förfärligt långt in. Undrar varför det är så? Vi får akta oss för att ”känna för mycket”, tänker att det kan leda tillbaka till flaskan.. Promenerar mycket nu, ofta med ljudbok i öronen. Kollar mer på serier än någonsin i mitt liv. Min tes är att om hjärnan får vila lite från självrannsakelser så kanske den reparerar sig och därefter kan jag bearbeta det som är svårt i livet. Ursäkta rörigt inlägg men har inte druckit kaffe än😊 Efter kaffet ska hunden och jag ut i skogen. Ha en bra dag 🍂

Idag har jag uppnått 1.000 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Mäktigt många!

Jag har en app som heter Nomo som håller räkningen åt mig. Då och då kastar jag ett öga och när det närmar sig milstolpar som den här, och då måste jag bara putta upp min första tråd, som skildrar tiden 0-6 mån som nykter. Den är fylld med tips på böcker, poddar och Youtube-klipp som nynyktra kanske har användning för.

Till vardags hänger jag under fliken ”Det vidare livet”. Min tråd där heter ”Andra halvlek har inletts” och den skildrar tiden 7 mån nykter och framåt. Jag fortsätter hänga på forumet dagligen. (Förutom i våras då jag var sjuk.) Forumet är mitt AA. Här påminns jag om hur illa det var - och genom att hjälpa andra får jag själv viktig repetetion.

Jag vill ju att så många som möjligt ska få uppleva storheten i det nyktra livet. Hur befriande det känns att identifiera sig som en person som inte dricker alkohol. Vi tillhör de coola 😎 Vi som har fattat grejen. Som inte längre låter oss luras av alkoholromantiken och en cynisk alkoholbransch som vill förgifta oss - och vi ska dessutom betala dyra pengar för det.

Fortsatt trevlig allhelgonahelg kära forumvänner!

Kram 🐘

Som jag känner igen mig @Majaela, jag hade flera drömmar om att bli lämnad under en period. Tror det är allt undertryckt som ska bearbetas både i vaket och sovande tillstånd. Även det gick över, tappa inte hoppet.

Försök få lite lyckohormoner genom promenad som ger puls, jogga, styrketräna, cykla, simma, vad som helst.
Åldersnojan har du kanske också tryckt under, den kommer nog för de flesta förr eller senare. Har du pengar så gå till frisören, dra lite slingor och klipp dig, det kan kännas uppfräschande. En ansiktsbehandling och färga ögonbryn och fransar. Har du druckit som jag så har du en del pengar som du redan sparat ihop på att inte köpa A. Lägg dom på dig själv för att må bättre❤️

Hej,
Var inte för hård mot dig själv. Det du beskriver är väl vad man kallar kontrollförlust, också en typ av alkoholberoende även om man inte dricker så ofta. Att sluta dricka efter typ tre öl är väldigt svårt, då har man liksom redan bedövat den del av hjärnan som skulle hålla koll. Något jag tänker är att det är viktigt att ta tag i problemet, ta den hjälp du behöver, och inte tänka att det går över av sig själv. Sjukvården eller digital hjälp som detta forumet, testa vad som passar dig. Och mitt tips är att börja med tre vita månader för att rensa hjärnan och få lite perspektiv.

@Annja , det kanske är någonting i gravitationen el nåt, som gör att jag nu läser att många har kommit in i en svacka. Jag har själv öst ur mig en massa i min tråd om hur eländig jag känner mig.
Jag förstår därför hur du har det och jag hoppas att du liksom jag snart skall skriva här om hur underbart allt känns! 🥰
Jag har läst din tråd och det att du har förändrat mycket och gjort en fantastisk resa till var du är nu. Bra kämpat och kämpa på!
Kram

Hade en så konstig dröm inatt. Jag blev ratad av mitt ex ( konstigt nog ) för en av mina nuvarande vackra yngre kolleger .
Jag brukar inte bi ratad ( i alla fall i mina drömmar 😂) Anledningen till att jag faktiskt i verkligheten inte heller blivit ratad är nog för att jag har hunnit lämnat före den andre Jag har bara vågat släppa in andra om ett stort intresse funnits, så stort att jag känt mig säker på att jag inte skall bli sårad.
Kanske är det så att jag aldrig vågat släppa taget och älska någon själv på riktigt ? Att jag bara älskar att bli älskad?
Kanske kommer jag trots allt bli lämnad nu när jag inte är rolig längre. När jag bara är deprimerad och ledsen , tråkig har inte känner någon ork eller glädje för något .
Herregud vad mina tankar snurrar i huvudet . Skulle aldrig berätta detta för någon i verkliga livet.
Jag vaknade i alla fall med en ledsenhet i kroppen. Jag funderar om det kan vara så att jag genom alkohol förträngt att jag faktiskt blivit äldre . Jag är över 50 år nu och jag kommer aldrig att bli yngre.
Jag har aldrig haft åldersnoja tidigare, har känt mig yngre än mina siffror, men nu känns det som jag är 90+ och att livet är på väg att ta slut .
Det är kanske så som AH ( andra halvlek ) skrev någonstans, att det är mycket obearbetat som kommer upp efter hand .
🌸

@Allegra Hej och tack för svar🙂 Ja känslor och humör har blivit ett kaos och jag inser att jag förträngt mer tråkigheter i livet än jag anat. Jag jobbar vidare med mig själv, kanske skulle behövt hjälp med det men har alltid haft svårt för att be om hjälp. Såg att du öppnat en ny tråd och satsar på total nykterhet nu👍Bra beslut och det fixar du 🌺

@Himmelellerhelvette tack för dina kramar och pepp! ❤️
Det är ju inte så att jag önskar någon annan dåligt mående, men det hjälper ändå lite att se att andra också ibland kämpar i svackor och att jag inte är ensam.
Jag skall försöka se framåt och kämpa på. Trots att jag helst vill dra ett täcke över mig och aldrig mer förflytta mig ur sängen. Idag skall jag tvinga mig att ta mig utomhus och kanske t o m köra lite styrketräning. Jag har en konstig känsla av svaghet fysiskt när jag är så här down.
Kram tillbaka ❤️

Just do it, vänta inte på motivationen! Tänk på barnen som säkert märker att mamma kommer hem berusad och inte är sig själv.......................

Usch! Så ligger man här och ojar sig dagen efter igen....

...har läst igenom min egen tråd. Inser att det verkligen har gått upp och ner o fram och tillbaks för mig de senaste åren.

Även om jag inte lyckats hålla mig helnykter den sista tiden så tycker jag att jag har förändrat mina alkoholvanor lite grann. Jag dricker inte lika mycket hemma längre. I takt med att mitt barn blir äldre och mer iakttagande/frågasättande om vad jag dricker osv så har jag faktiskt dämpat mig och dricker väldigt lite eller oftast inget hemma på helgerna så som jag brukade göra innan. Däremot så har jag druckit desto mer under utekvällar/ konserter osv. Senast var igår....jag lovade mig själv att ta det lugnt...men gick det väl? Nej! Jag tappade nog räkningen efter nio öl eller nåt.... Jag tog mig hem i rimlig tid....men kunde jag ta mig till jobbet idag? Nej! Huvudvärken och tröttheten från helvetet och så lite kräkning på det. Hejja mig-eller inte. Så tråkigt att jag inte kan tygla mig....känns nästan som om jag dricker mer/hetsdricker nu när jag dricker mer sällan än förrut. Jag blir så trött på mig själv...varför slutar jag bara inte helt?

Börjar med en stor kram @Majaela❤️

Jag tror att det är ett mående du behöver gå igenom. Alla känslor ska vi ta oss igenom nyktra så det blir som att lära sig det pånytt. Men jag tror verkligen att det är något som stärker oss, varje ny nykter erfarenhet gör oss med tiden starkare och vi lär oss nya sätt att tackla allt.

När jag känner att det är riktigt jävla pissigt äter jag massor eller går och lägger mig. Det får funka för nu, sedan får det bli nästa steg att lära mig andra strategier senare, en sak i taget.

Jag har en stark tro på att vi kommer må så mycket bättre, sen, just nu har jag kämpat med att ha noll energi i fyra veckor (nästan hela tiden) men jag har hela tiden tänkt att, sen, sen kommer jag må så mycket bättre, det kommer vara värt det. Ibland får jag riktiga dippar och kan tänka att detta kommer aldrig gå över men jag tar mig igenom känslan och litar på hoppet. Jag ska bli stark och frisk! Är det något jag fått träna på är det tålamod, jävlar vad jag tränat på det!

Kram igen❤️

Tack @Allegra 🥰

Tack och detsamma @majken_r, stor kram tillbaka🥰