Senaste kommentarerna i forumet

Läs, skriv, dröm, titta på Netflix, laga nya recept, promenera, motionera, YOGA ❤️, starta något litet projekt, plantera om växter, så frön... det där var till mig men kanske funkar för dig också! Blir inspirerad av din kamp! Vart ska du på solsemester? Tänk vad härligt att promenera barfota I strandkanten ( nykter) ❤️!

...när man vaknar utsövd och full av energi ❣️

...när man vaknar utsövd och full av energi ❣️

Är ny här och läste just hela din tråd, ville så gärna att det skulle “sluta bra”, och det gjorde det! Vilken inspiration du är!
// Emma

Är ny här och läste just hela din tråd, ville så gärna att det skulle “sluta bra”, och det gjorde det! Vilken inspiration du är!
// Emma

Jag är hemma i mitt lilla bo, har varit det i en vecka pga sjukdom. Egentligen är jag aldrig så här sjuk, har inte tillåtit mig på evigheter pga barn och jobb.

Att inte kunna tillåta sig att vara sjuk , DET är ju sjukt, men så ser ju livet faktiskt ut.

Och här i mitt lilla bo kan jag klara mig utan alkohol. Och jag känner att jag mår så bra utan. Det där många skriver om att vakna upp fräsch – den känslan. Jag påstår att jag aldrig är bakis mer, och det kan väl på sätt och vis stämma, men det betyder ju inte att man vaknar upp och känner sig som en nyponros. Att leva och att överleva är ju vitt skilda ting.

Så fortsätter jag att gömma mig här frid och fröjd, men det kan jag ju inte, livet väntar där ute.

Hot mot min nykterhet:

Jobbresa till storstäder på kontinenten inom de närmsta veckorna. Jag går in i en roll, en annan persona. Som är totally fabulous. Jag uppgraderar garderoben för de här resorna, fixar frissan och när jag visualiserar mig i dem befinner jag mig alltid diskuterandes något intressant projekt i bar / restaurangmiljö – med en drink i handen. Denna persona föddes nog ungefär i samma veva som jag började dricka som 13 åring, har sedan kommit och gått. I tidiga 20-årsåldern höll många jag umgicks med på med droger och jag kände mig så duktig när jag “kom i samma tillstånd” genom ett par shots istället för att nosa i mig kokain från CD fodral i bilar på väg till någon klubb. Duktig alltså. Och fabulous.

Familjeresa längre fram i vår. Sydeuropeisk landsbygd, vingårdar, rivieran. Förra året drack jag inget under denna resa då jag trodde att vinet fick mig att må så fruktansvärt dåligt dagen efter. Det var en period på ett par månader då jag verkligen höll ner mitt drickande. Det visade sig sedan vara en livsmedelsintolerans som fick mig att må dåligt, så då drog drickandet igång igen. Och när jag tänker tillbaka på den vinlösa semestern tänker jag: “Vad mycket jag missade! “ . Fast jag hade det jättetrevligt och jättebra. Hjärnspöken.

Min man. Som inte ser problemet. Han är väldigt rationell men tänker också att det blir ett problem om man gör det till ett problem. Behöver någonting väldigt konkret typ: “Jag dricker och kräks. “Det funkar ju inte, då måste jag ju sluta dricka! Men jag dricker och är allmänt nedstämd, rastlös, har börjat få panikångestattacker, tar lugnande för att somna in några gånger i månaden för tankar baserade på stark dödsångest, uttråkad, skrattar sällan, extremt trött på morgnarna, orkar inte med hushållssysslor, ta tag i saker som att boka semester eller ställa barn i skolkö osv osv. Vet inte om det där står i direkt relation till alkoholen, det är säkert en massa skit som spelar in, men att försöka skadar ju inte. Så jag måste prata med honom om detta. Det blir ju tråkigt för honom att dricka finvin själv, det vet jag att han tycker.

Middagar med vänner. Tja, den problematiken är väl rätt vanlig. Att liksom tuna in i kvällen med ett par glas vin öppnar ju till massa intressanta diskussioner, och som jag skrev här ovan så har jag hållt på med det där nu i 25 år mer eller mindre. När jag var liten var jag blyg och vågade inte öppna käften, nu är jag inte det men måste tyvärr erkänna att jag förmodligen bara vill att gästerna ska gå hem så jag kan göra en kopp ört-te och läsa någon bra bok. Att umgås med folk som dricker när man själv inte gör det är oerhört påfrestande. Men kanske kan jag hitta nya sidor både hos mig själv och mina bekanta. Stor utmaning!

Att få ner det så här i punktform gör ju att det känns rätt enkelt. Det där är väl ingenting! : )

Dag 28!
Tack för era svar Miss Mary och Vinäger ???
Fredag idag. Vaknade inatt av världens huvudvärk, kändes som jag supit riktigt brutalt.. Och så feber på det. Ingen höjdare att vara sjuk men det kunde varit värre. Tagit ipren för en stund sedan så nu ska jag snart till affären och handla lite mat inför helgen.

Välkommen hit till forumet! Hoppas att skriva och läsa här kommer ge dig inspiration och styrka till den förändring som du vill göra.

Som du kanske ser så bytte jag namn på dig till NisseH. Jag blev osäker om ditt tidigare alias var ditt riktiga namn eller om det var en fingerad figur. Vi värnar om anonymiteten på forumet så jag tog det säkra före det osäkra. Men om jag förstörde ditt alias så säg till så ändrar vi tillbaka! :-)

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Mary Poppins:

Jag läste hela dina två trådar igårkväll. Så viktigt att skriva tror jag. Allt. Ocensurerat. Tillkortakommanden.

Något jag fastnade vid var relationen till barnen. Att kunna “njuta” av dem, ge sig in i deras lekar, leva i nuet med dem istället för att ha tankarna någon annanstans, och irritationen upp i halsen. Eller total apati, många gånger har jag bara suttit och scrollat på telefonen och väntat på att det ska bli läggdags. Fy fan när jag tänker på det nu. Kan inte sätta detta direkt i förhållande till alkoholen men denna vita vecka har gett mig så mycket mer energi. Jag skrattar mer. Har mer tålamod.

Vinäger:

Jag har fortfarande influensa så här finns inget att fira än. Och som du skrev – det blir nog inget vin. Har ingen lust att fläcka ner det jag skapat denna vecka. Kan låta dramatiskt, men när jag slutade röka för tio år sedan började det också med en sjukdom, och sedan “bara blev det så” att jag inte började igen ( tja det är väl den korta versionen...) Att bryta mönster. Det tackar jag denna influensa ( från helvetet dock ) för!

Sisyfos:
Vanedrickande ja...så sant. Vinet finns där jämt sedan hittar man på lite olika anledningar till att dricka upp det, det finns alltid någon bra ursäkt ( Vi är såå sydeuropeiska här hemma att vi har finmiddag med finvin på en MÅNDAG osv osv ) men mängden är konstant. Det är så många tankar som cirkulerar i huvudet, efter att ha läst allas personliga berättelser här de senaste dagarna, SKA jag SLUTA, dra ner? , ta en paus, hur reagerar jag om jag bestämmer för att sluta och så “ångrar” jag mig? Blir det en massa skuld då?

SÅ. Jag säger som så många andra här: IDAG är jag nykter, så får vi se sen hur det blir med resten av livet.

Ja det gick som det inte fick till slut. Men ett väldigt litet ett. Har kommit över det nu och är på lite bättre humör. Om jag ska må bra är A det sämsta valet av lösning. Jag har efter så många år inte lärt mig att resonera med mitt andra jag och vinna den diskussionen. Men jag kämpar vidare och läser min och andras trådar och får tips och råd för att kunna stå emot. Men man blir verkligen less på sig själv. Usch även om det inte gått överstyr så blir man så besviken på sig själv. Man vet ju att det inte ger nåt egentligen. Helt onödig utgift dessutom. Har slutat röka för ca 4 mån sen och det har gått bra, men om jag dricker så kommer det suget också tillbaka så då blir allt dubbelt så jobbigt. Det finns ju annat som är roligare än vara slav under en massa laster. Nu ska jag skaffa nya laster. En är träning men behöver nåt annat också. Det ska mina tankar upptas av nu.

Smart tycker jag att säga stopp redan nu. Bra jobbat!
Jag både började och fortsatte som du beskriver litegrann. Kanske inte vin till matlagningen så mycket, men till viss mat. Från sällan till dagligen, från öppet till smygande. Inte full öppet, men tröttare o tröttare, mådde sämre och sämre eftersom vinet sakta tog över. Tog över sömn och tankar. Då hade jag redan läst härinne då o då och konstaterat att andra drack SÅ mycket mer och att mina problem var små i jämförelse. Sen var forumet stängt under en lång period, kanske 1-2 år. Då eskalerade mitt drickande. Fortfarande väldigt obemärkt för familjen. Onödigt, tycker jag att du ska behöva ta den vägen. Så sluta nu med detta vanedrickande. Det är det som tar över till sist. Kör två vita månader kanske. Eller ännu längre och om du väljer att dricka igen så är det 9 standardglas som Max i veckan. De skriver högst 3 åt gången, men jag som har meckat fram och tillbaka med drickandet och haft de problem som jag har säger nog Max 2. Det räcker. Själv vet jag inte ännu om jag tog det för långt innan jag la av. Jag började använda a som medicin och som en vana. (Ovana) både öppet och i smyg. Det är svårt att helt lägga av med ett beteende man skaffat sig, särskilt om det är knutet till belöningssystemet. Så du gör helt rätt! Och du... på riktigt... på Lokal får man stora glas men 1,5 dl vin i dem. Hur små glas har du? I mina minsta går det säkert att klämma i 2 dl utan att det ser överfullt ut. Hu mycket som ryms i de största vill jag inte tänka på.

Det är alkoholen som är ett substitut för verkliga känslor, min vän. När jag valde att bli nykter för att rädda livet på mig själv var jag inställd på att leva resten av mitt liv utan de härliga känslorna alkoholen gav mig. Nu, ett nyktert halvår senare förvånas jag ständigt över hur dessa känslor ändå infinner sig. Det är svårt att tro, jag vet, men alkoholen skapar inget som inte redan finns. Däremot tar den bort förmågan att känna glädje och harmoni på naturlig väg.
Som jag ser det berövar alkoholen oss våra äkta känslor, den stjäl något värdefullt från oss.
Jag hällde i mig mängder med alkofri öl och det fungerade. Idag behöver jag det inte längre men dricker det vid festligare tillfällen för jag gillar inte läsk.
Vi med alkoholproblem har oftast även andra problem. Men en sak är iaf säker, utan alkohol i våra liv blir vi inte bara av med ett problem, en hel rad andra svårigheter brukar också försvinna när alkoholen är ute ur bilden.
Ta en stund i taget, ät ordentligt, försök att sova, rör på dig och ta inte det första glaset.
Alkohol ger oss inte något vi behöver, den tar det ifrån oss.
Stå på dig????‍♀️

Ska själv börja i april, och jag längtar så efter det. Har hittills gått i nån slags förberedande grupp som också gett mycket men att få gå in i riktig behandling känns så otroligt rätt just nu! Ska bli så spännande att få följa din resa i detta! Ta vara på tiden och ha ett superöppet sinne! All lycka och kraft till dig i detta! Vi är så värda detta!

men glad att du ser mej
.....känns mindre ensamt då?

..du är klok och handlar utifrån det..
sov gott trots bullig mage.

Ja beroendehjärnan funkar ju så att tar man bort ett beroende så är det lätt att ersätta det med något annat beroende som ger belöning. Visst alkohol bedövar känslor och tankar och får dopaminet att flöda i kroppen så man mår bra för stunden men i långa loppet är det ju inte bra varken för kroppen och det mentala för risken finns att man bygger upp en tolerans och att risken finns att man behöver dricka oftare och mer för att få samma kick som innan. Det är bra att du hittat tidsfördriv som skingrar dina tankar och som gör att du har fokus på annat. Är ensamheten det som är jobbigast för dig och som triggar dig att dricka? Jag är med en tänkare och grubblare och kan fördjupa mig i saker och ting och om livets mening och tanken på att en dag tar allt slut och tänker jag för mycket på det så lurar ångesten runt hörnet. Hur mår du ikväll?

Inte vara ledsen vännen... Det sker inget ödsleri med ord i din tråd ❤️ Det är lika givande för mig att få fundera, stöta och blöta och tugga fradga här inne hos dig! Besvikelsen över de närmstas brist på stöd kan jag förstå. Ibland blir det så, kanske pga att man är för nära och beroende av varandra för att våga se obehagliga sanningar i vitögat... Stora kramen till dig!

Vi har varit ute på middag för att fira en släkting. Drack ett glas rött. För att jag ville ha det. Det var inga problem att stoppa där. Men noterar att en liten röst i bakhuvudet viskar svordomar över att det inte är fredag, så man hade kunnat ta ett par glas till... Ruset önskas. Suck. Är nu bubblig i magen och sjukt sömnig ?

mark-service....typ det är det enda karlar märker ?
Banalt är summa summarum av mitt liv.
Totaly eclips of my heart.

Jag återkommer till detta forum ständigt...Det finns ingen annan plats där jag kan så totalt lämna ut med själv i mitt elände. Just nu är det riktigt skit.
..inte. värst med alkoholen utan med förtroendet för den jag lever med. Slog ut glas 5...fullt glas.......kokade te...gick upp...stängde dörren...å grät och gråter fortfarande. Jag tror jag går ! Vill bli respekterad fullt ut. Nu släpper jag mark-servicen.

Din sista mening efter frågan om när du ska fira med ett gott vin: "Eller ska jag det?" Självklart är det bara du som vet svaret på den frågan och bestämmer huruvida du kommer att göra det eller inte. Men jag tänker att eftersom du ens funderar över detta kanske det är bäst att fira tillfrisknandet med A-fritt bubbel, mineralvatten, Cola eller en kopp kaffe. I alla fall den här gången.

Välkommen hit! ♡ Tack för en målande beskrivning av hur en av alla sorters A-problematik kan se ut.

Det behöver vi, särskilt från nära och kära och när vi mår dåligt. Förstår att det är tufft att inte få... Kanske en kram, lite pepp, beröm...

Du får det av mig i alla fall. Tycker att du är en riktig kämpe, som stretar på trots att livet inte alltid går din väg. Nu håller vi! ♡ Kram

Miss Mary Poppins för din kommentar. Blev helt gråtig när jag läste att din historia var lite lik min. Vet inte varför jag känner så. Kanske att jag inte är ensam.

Lagade en superkomplicerad middag idag med en miljon ingredienser, njöt av stunden för mig själv ( utan tanke på vin ) och sedan med familjen ( inget vin ). Och jag känner mig stark!

vet inte varför...omsorg från andra...och ingen från de närmaste... självklara tycker jag...där hämtar man noll.....TACK .... för att du finns mitt i mitt elände och att du orkar ödsla ett ord i min tråd.
Just idag är det piss och bara slut.

Jag funderar mycket kring vad man ska ersätta A med? Vilket substitut finns det som ger samma känsla? Eller ska man bara inse att det finns inget substitut och livet helt enkelt får vara något tråkigare. Godis, choklad, socker, promenader, filmer och böcker kan inte ersätta den där känslan som A ger. Kvällarnas leda och tristess när man är ensam hemma. Vännerna har sitt. Jag har börjat lösa korsord, lägga pussel, kanske ska börja pärla halsband och pärlplattor som terapi. Allt för att lägga fokus på något och skingra tankarna för ett slag.