Senaste kommentarerna i forumet

Vad skönt att höra att du verkar vara på rätt väg. Tror också att det är bra att ta tag i grundproblemen. Kommer att sakna dig här, men tycker att du gör ett bra val. Orkar och vill du någon gång längre fram skriva något lovar jag att läsa. Önskar dig allt gott! ♡ Kram

här kommer ett uppmuntrande inlägg till dig! Jag har följt dig i minst sju år tror jag, och det är oerhört viktigt att du under alla år varit en stabil prick i ett blåsigt hav, du visar att det faktiskt går att förändra sig. Det var himla synd att vi inte kunde ses på träffen i Stockholm, men dels är det långt att resa för mig, men ska jag vara ärlig så var det som vanligt A som gjorde att man tappade energi och prioriteringen blev som alltid fel. Nu har jag inlett en antabusperiod och är äntlig ur den onda cirkeln. Bara efter en vecka mår jag så oerhört mycket bättre, såväl fysiskt som psykiskt. A är djävulens påfund.

jag ser att du skrev detta inlägg för ett tag sedan, du har fått svar på ett annat men inte detta. Så kan det vara ibland tyvärr, det är många som behöver skriva flera gånger då det vissa dagar är flera inlägg som är nya och ofta försvinner man in i mängden. Bra att du ändå fortsätter skriva och läsa här. Det hörs tydligt i det du berättar att du är en person som inte ger upp, du försöker på nya sätt när något inte fungerar. Bra. Du kommer att hitta en väg som passar dig när det gäller alkoholen och finna annat som kan hjälpa dig med sorgen över din son och att ta hand om dig.

Fint att du är här.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Du beskriver en känsla av meningslöshet samtidigt att du vill leva mer än någonsin. Vad glad jag blir att du tittar in här och skriver, det var ju ett tag sen du var inne. Nu när du kanske behöver stöd från oss här skriver du några rader. Vad tror du just nu att du behöver för att må lite mindre dåligt?
Berätta hur det går för dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

24 nyktra dagar är jag uppe i nu. Drack dock två öl i lördags, men det var inga problem. Känns så skönt att inte vakna upp med abstinens och ligga och må dåligt i minst 2 dygn, inkapabel att göra någonting alls..

Du har hittat stöd på lite olika sätt utanför forumet nu, en del i din läkning är att ta hand om dig, minska stressen och där ingår sociala-medier. Klokt att du lyssnar in vad det är som tar och vad som ger parallellt med det stöd du tar emot utifrån. Det är såklart trist för oss här på forumet att du lämnar oss, samtidigt finns forumet kvar och skulle du vilja titta in senare är du mer än välkommen när som helst.

Oavsett vad läkare säger angående alkoholberoende eller ej kommer du välja alkoholfrihet som din väg, bra att du känner in vad som är bäst för dig. Det vet du bättre än någon annan. Du är beslutsam.

All lycka till och ta hand om dig!

Varma hälsningar,

Rosette och vi andra rådgivare på forumet!

Idag har jag kontaktat olika psykologer och hoppas att de hör av sig så att jag kan boka tid. Jag har verkligen förstått att min osunda relation till alkohol bottnar i en ångest jag inte själv kan reda ut.

Som liten levde jag med alkoholiserade föräldrar, livet innebar våld och alkoholmissbruk varvat med ett väldigt sunt liv med vistelse i naturen och kloka värderingar. = förvirring!
Därefter eget missbruk från tidig ålder.
Låg självkänsla och val av fel man som misshandlade mig i flera år.

Nu- kommer allt ikapp igen! Jag försöker fly genom träning, ilska, alkohol, yoga... men jag inser att jag bara måste få bearbeta allt och gråta ut dessa floder jag tryckt ned.

Ja, det var en bra bok! Läste både den och även Per Holknekts självbiografi i vintras. Kan även rekommendera den andre boken :D

Måndag morgon. Inte druckit en droppe sedan i torsdags kväll. Sovit mycket bättre än jag hade kunnat tro och vaknar lugn och utvilad på morgonen. Hade helt glömt bort hur detta kändes. Min vän och sysselsättning som kräver koncentration är min hjälp! Har inte tid att fundera så mycket. Men det är på onsdag den stora utmaningen börjar. Då åker min vän bort på arbete i 5 nätter och jag kommer vara själv hemma. Det gäller att fundera ut en strategi.
Dag 4 idag! Jag är stolt!

kära 'gamla' forumvän? Fint att du är på banan.
Du har så rätt i att vi utveckling pågår genom hela livet. Visst väljer vi att se det som en möjlighet?! / mt

Har i helgen läst "Makt, mod och motstånd" av Benny Haag.
Den var fantastiskt inspirerande, han är verkligen övertygande i sin kamp mot alkoholen.
Han är så trovärdig eftersom han själv varit i missbruket och nu är nykter sedan 15 år.
Förebilder som stärker en är bra!
?????

att se att det går bra för er båda, Pi31415 och MondayM. Trevligt att möta några 'gamla' forumvänner i vimlet härinne!
Allt gott till er båda i livets upp- och nergångar! / mt

att det fortsätter att gå bra med nykterheten MondayM, och grattis till dina 500 dagar.

Javisst är de naturliga (nyktra) svängningarna med lite upp och lite ner betydligt bättre än de sjuka svängningarna som alkoholen orsakar.

Ja många av de som skrev mycket här inne för 1-1½ år sedan har minskat på skrivandet (som jag), eller slutat helt. Man kan hoppas att det är för att det går bra och att behovet av stöd och hjälp minskat eller upphört.

Nu fortsätter vi framåt i våra trygga och stabila nyktra liv MondayM. Kramar!

Även om det tog tid tror jag nog att jag är på ett bra spår. Vården har koll på mig Och har nu ytterligare hjälp med lätt medicin mot ångest och sömn och lite psykologtimmar inbokade. Enligt läkaren är det stress och utmattning som är mitt största problem vilket jag ju känner själv och jag behöver ändra grunderna till detta och inte fokusera på ”symtomen”. Har nu gjort en bra plan för mig själv som innefattar en del förändringar i livet men i lagom steg. Jag känner även att jag måste göra mig av med alla beroenden så jag kommer antagligen stänga av mina sociala-medier-konton, lämna detta forum (så tack alla som stöttat) och njuta av varenda sekund framöver.
Även om läkarna inte riktigt tror att jag är ”alkoholist-klassad” (vilket förvånade mig då jag bett om antabus tex). Jag har tydligen väldigt god fysik etc.) tänker jag inte chansa utan kommer fortsätta skapa en a-fri framtid. Kan ha varit dåliga läkare jag träffat

..precis just nu i detta ögonblick.
Varför vet jag inte? Imorgon kommer jag att kliva upp till mitt arbete som varje måndag. Jag kommer att utföra mitt arbete som vanligt. Imorgonkväll så kommer jag att fylla min kropp med alkohol precis som man tankar en bil då bränslenivån blir låg och det kommer att kännas lika meningslöst som nu.
Varför? Varför?
Gråter mycket när jag druckit. Inte det vet jag heller varför. Blir så känslig nu för tiden.
Förstår inte längre meningen med livet, har nog aldrig gjort det. Hur länge ska man behöva leta?
Var finns alla svar?
Vad är det här?
Vem är jag?
Vem är du?
Varför skriver jag ens här?
Varför?
Ändå har jag aldrig velat leva så mycket som nu!
Jag vill leva!

Miss Mary Poppis och Rabbitgirl, jag såg det först efter inlägget, tack till er också.
Och du Rabbitgirl hann att lägga ditt inlägg medan jag skrev mitt...

Berra

Jo så blev det, när sju dagar gått så fick jag krypa till korset och återgå till jobbet.
Jobbigt? , nejdå mina lärlingar på jobbet hade skött sig, inget som panikade med ett hjärtstopp direkt på morgonen.
Men 79 mail, suuuuck!
Första dagen gick åt att skriva romaner, ut på remiss, inköp och små snabba impulsiva korridormöten hann inte göra något fysiskt bara kontorsarbete.
När allt funkar och rullar på så kan mitt jobb vara riktigt stimulerande, men inte när man ska vara uppfinnarjocke, projektledare, problemlösare så att skallen håller på att sprängas, folk runt omkring mig har allt för lätt att stjälpa tunga lass på andra.
Vissa tar på sig medan andra är som en teflonpanna, inget fastnar utan fräser runt som en smörklick i en het stekpanna, när det har slutat väsnas så flyter det bara runt och inget hände, fortsätter hettan på så börjar det till slut att ryka innan det tar hus i helsike och tänder till.
Liknelsen är ibland slående vid matlagning.
Men har 10 år kvar i yrkeslivet till dess att jag kan se fram emot pensionen, veti17 om jag kommer att palla tills dess.
Hjulen snurrar allt snabbare och allt det jag fick lära mig om yrkeslivet som ung är precis helt som bortblåst, det finns ingen yrkesheder kvar.
Allt handlar om makt och pengar, personlig vendetta, översitteri, pakter och nedbrytning, att vara snäll betyder att din snällhet missbrukas.
Jag hänger med men håller en förhållandevis låg profil, jag tar ingens parti utan frilansar som neutral.
Visst fräser jag åt de elakaste men gör det diskret ändå, lämnar ingen öppning så att jag såras.
Men nog om jobb nu, det är inget som är roligt, bara ett nödvändigt ont,

I lördags gick jag på liksökning, ja det kan låta hemskt men det är ju vad det var...skallgång.
Gick med missing people och trampade runt i snön och minusgrader och letade efter en person som varit bort länge.
Skallgången gick i skogen precis där vi bodde förut under 10 år, så jag kände till området väl, de bad oss att hålla koll på trädtopparna också.
Så det behöver inte betyda att något brott har begåtts.
Det känns lite märkligt egentligen, vilken utveckling vi har nått idag, några få personer hjälper till att leta efter försvunna personer i skogen.
Man lyfter inte ens på ögonbrynen längre, och att leta efter kroppar tillhör en del av vårat levnadsmönster.
Det var intressant att möta nya personer, kanske likasinnade och nyfikna, och...nej vi hittade ingenting.
Senare på eftermiddagen firade vi min 86 åriga mamma, och hon bor en bit därifrån, då såg jag de gulvästade missing people folket passera förbi utanför hennes fönster.
På något sätt kändes det konstigt att dessa båda sammanföll, jag hade varit med på båda men det var helt åtskilda händelser, och jag gillade inte att de höll på att falla in i varandra, tänk om det var en kommande grej som skulle hända, att vi i framtiden skulle behöva leta efter min mamma?

Annars har vi tagit det lugnt idag, jag ville att vi skulle ta ut sparken på den upplogade sträckan på sjöisen med barnen och hundarna, och lapa årets första solstrålar, frugan ville att vi skulle städa....
Gissa vem som fick sin vilja igenom?
Kan väl säga så här, de enda solstrålarna som träffade mitt nylle idag, de var de två som hann att chocka min vinterbleka hy när jag slängde soporna i soptunnan, men det luktar gott inomhus i alla fall.
Ikväll testade vi ett nytt matrecept, klappa en köttbit med kryddor ned i en gjutjärnsgryta och skjuss in i ugnen i tre timmar.
Resultatet påminde mer om pulled pork, men det var ändå jättegott, såsen gjorde susen.
Och allt detta sköljdes ned med en flaska... Zingo Tropical som vi delade på allihopa.
Passade det till?, nja det är det väl ändå få drycker som gör, viktigast är väl ändå att man har svalt maten innan man tar drycken i munnen.
Och då spelar det inte så stor roll om det blir en smakexplosion av sött, beskt eller något annat, drycken är ju till för att skölja rent i munnen och svälja ner maten lite lättare ner i magsäcken.
Folk får vara som de vill, vatten funkar också bra i min mening, men det är inget fel om drycken smakar något också.
Och smaken är olika från en gång till en annan, ibland är man sugen på något helt annorlunda, så länge den inte ger mig ångest.

Nu blev det fart på herr Bonde på teven vilken påkallar min uppmärksamhet, föga har den påverkat min kära hustru i soffan härintill.
Har lyssnat på hennes snusande enda sedan jag började kvällens inlägg på forumet, ändå var det hon som insisterade på att vi skulle se den.
Nu har ingen gjort det men det samlade oss tillsammans för en gemensam sak, men sällan blir det som man har tänkt sig.

Spelar egentligen inte så stor roll, så länge jag får vara med de jag älskar mest, och på ett medvetet sätt.
Inte påverkad, och inte under en längtan om att bli det, utan bara rätt och slätt....närvarande.

Tack Santorini och Mulletanten för hälsningen, det triggade ett nytt inlägg från mig.

Berra

du skriver ofta om de vilda festerna och bekanta/kollegor/kompisar som dricker.
Jag känner igen mig väldigt väl i detta som du skrev om din fru och två glas vin. Det kan min man göra och han har verkligen inga problem med att hantera detta, han känner inte heller något behov att dricka när vi är ensamma, han tycker inte att det är kul att ta en öl när jag bestämde mig att sluta.
Däremot har jag inga problem med bekanta som dricker. För mig var det en pinsam upplevelse att upptäcka att det var jag som drack mest på alla fester och det var nog jag som gjorde att andra drack mer eller för mycket. För att idag, när jag är nykter, förstår jag också att de flesta mina bekanta kan dricka måttligt. Var jag den ända fulla och pinsamma? Förmodligen. Kunde jag maskera detta på något sätt? Kanske ibland. Pinsamt. Verkligen. Att kräkas när ingen annan kräks. Att jag slutade gav mig också möjlighet att börja umgås mer och på ett annat sätt. Umgås med dem som jag kanske eliminerade från umgängeskrets förut pga att det fanns för lite vin när vi träffades. Nu kan jag träffa dem.
Det är en frihet och en gåva att kunna välja sin umgängeskrets och de som man trivs med och har bara lust att diskutera, berätta, fråga och lyssna på. Jag väljer bara de personerna som ger mig energi och inspirerar mig. Och de som blir för fulla, gör inte det :)
Lycka till med dina val, livet är för kort för att slösa bort energi på onödiga saker :)

helnyktra dagar/kvällar/nätter.

Det här går ju bra. Kanske resten av mina livsdagar
kommer vara såhär, lite upp och ner men mest upp. För så är livet....

I brist på alkoholens rus, så funderar jag vidare på livet.
Ändå.

Nykterhetens rus berusar mig mest numera.
Vi har separerat, jag och Mr Daniels, och nyktert är en del av vardagen.
Inga konstigheter liksom. Det bara är ganska soft.

Känner inte så många härinne längre men jag "för in mina datum" så jag kan blicka tillbaks.

Well done Monday. Well done...

Nya tag. Jag är förvånad över att det inte ens gav mig nåt att dricka. Jag hade nog abstinens för jag var så orolig i kroppen och ville bara hälla skiten i mig. Ingen skulle tro att jag som är "så himla reko" har det här problemet med a. Jag mådde så bra utan. Sömnen, huden, humöret, allt. Så kom den där oron i kroppen. Jag ville bara dämpa den känslan. Blev stupfull eftersom jag hällde i mig vinet utan att hinna känna efter. Obehagligt. Sorgligt.
Men som sagt. Nya tag!! Ser fram emot en nykter vecka. Nästa gång är jag mer beredd på den där oron i kroppen.

Ibland funderar jag varför vi alltid tar den enklaste lösningen så fort vi mår på något vis. Varför ska vi alltid ta till "nappen"? Min urgamla mor säger...om inte människan dricker ihjäl sig så äter hon ihjäl sig....detta eviga behov av att alltid stoppa ngt i munnen...silvertejp är bra !
Jag ska ha tråkigt och myrkryp i kroppen och försöka uthärda det utan att äta och utan att dricka mängder av vin.

Tänker jag att man lär känna sig själv genom hela livet, så känns det nu. Nya vinklar, nya oupptäckta krypin o det är nog utan alkohol som man på riktigt kan lära känna sig själv.
Det finns många tillfällen som jag är sugen på vin och dricker jag inte vin så kommer jag fram till att göra något annat och det blir bra. Dricker jag vin blir det en hjärnvila men ingen utveckling o ingen förändring.
Den här helgen var bra o utvecklande.
God söndagskväll!

Men jag har verkligen bestämt mig nu, nu ska A bort ur mitt liv. Jag hoppas att jag kan få ert stöd här, för det lär behövas.
De kommande dagarna kommer att bli tuffa, men på något sätt ska det gå. Det får bli många promenader, kanske något biblobesök, museum, och annat för att skingra tankarna... har dessutom två påbörjade pussel att avsluta.,
Jag har iaf rensat bort allt A hemifrån, en början

Sängen...så skönt. Tyst stilla. Är på hotell igen. Ett bra ställe utan minibar tack o lov. Hatar minibarer. Innehållet triggar men är så fnuttigt tilltaget att det är löjligt...man blir bara arg eftersom det inte dämpar mitt enorma begär. MEN denna hade jag tur. Tji minibar. Ingen sorg dock. Lägger mej nykter och vaknar nykter?

Jag läser alltid dina inlägg då jag tittar in på forum.