Senaste kommentarerna i forumet

Du är beredd att verkligen satsa för att få en förändring av dina alkoholvanor. Du letar efter olika former av hjälp och ett sätt är att du hittat hit och börjat skriva lite. Angående din fråga om Nämndemansgården kanske det finns någon här som kan svara, om inte kanske det går att kontakta dem så du får svar om det fortfarande är intressant.
Hoppas forumet blir hjälpsamt för dig, fortsätt gärna och berätta hur det går för dig och fråga saker.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Stark igenkänning! Vi får grotta vidare i den frågan till veckan.

Hoppas att du får en härlig och glad julfest nu. Skickar peppande tankar och finns här när du vill uppdatera om läget.

klart det är en varg. Jag vill att det ska vara en varg. Det är mycket häftigare att bo i vargtrakter än i ett område med lösspringande hundar. Om jag får barnbarn någon gång kommer jag att vara den coolaste farfadern; tänk bara vilka historier jag kommer att kunna hitta på, hrm, förlåt, ha upplevt ska det vara. Och hur kan man prata om vargavinter om man inte har just vargar smygande runt knutarna? Nej, i mitt sinne är det allt en varg, så det så!

Va bra och modigt att du tar steget att skriva och berätta hur det varit för dig länge och fortfarande är. Du vet inte vad du ska ta dig åt som du beskriver och ett steg du gör är att berätta för oss hur du har det. Det ger oss här chansen att ge dig stöd.
Du har varit inne på sjukhus för alkoholförgiftning flera gånger sedan du var 14 år och alkoholen har haft en plats för att döva ångest på kort sikt. Samtidigt märker du nu att du mår bara sämre, du kan ha tankar på att ta livet av dig. Du vill ha en förändring och har vänt dig hit som ett steg på vägen mot det. Klokt av dig. Starkt att berätta såhär, säkert fler som kan känna igen sig och kanske också vågar ta modet att skriva och berätta som du gör.

När det gäller depression, tankar om att inte vilja leva, funderar jag på, vad har du för stöd runt dig? Finns något, du nämner du bor ensam i en storstad och de du umgås med är relaterat till dessa festtillfällen. Du mår verkligen inte bra just nu, du kommer kunna må annorlunda och det finns hjälp för dig. Ibland är det lite svårt att tänka det själv, eller att veta vart man kan vända sig.

Jag klistrar in lite från vår faktaflik under "akut stöd " och rubriken självmordstankar här nedan till att börja med:

Det kan vara så att när du läser det här så befinner du dig i en situation som känns övermäktig att hantera. Kanske upplever du intensiva negativa tankar och känslor. Det kan vara såväl yttre som inre påfrestningar som väcker ångest och känslor som hopplöshet och vanmakt. Det är smärtsamt att stå ut med. Särskilt om du känt så under en längre tid.

Tankar på att avsluta sitt liv kan i stunder kännas befriande då det verkar vara det enda alternativet för att förändra sin situation. Det kan vara skillnad på ”Jag vill inte leva så här längre” och ”Jag vill dö”. Tankar och känslor skiftar över tid.

Att du läser detta är ett bra steg då det ger dig en chans att titta på din situation utifrån ytterligare perspektiv. Att vara ångestfylld och nedstämd kan vara del av ett sjukdomstillstånd, exempelvis depression som går att behandla, ofta med mycket god effekt. Det finns ett flertal behandlingar och en del personer kan behöva prova sig fram för hitta det som fungerar för just dem.

Alkohol påverkar oss på många och ibland oberäkneliga sätt. Självmordstankar kan förstärkas av alkohol. En följd av detta är att personer skadar sig själva på sätt de inte skulle göra om de var nyktra. Om du är påverkad av alkohol just nu vill vi be dig avvakta beslut som innebär att du på något sätt skadar dig själv.

Att använda forumet kan vara ett sätt att förmedla och tydliggöra dina tankar och känslor. Andra användare kan vara ett stöd. Samtidigt kan det också vara så att du inte får respons på dina inlägg. En vanlig rekommendation då man mår mycket dåligt är att dela sina tankar med andra. Om du inte har någon anhörig eller vän som du kan vända dig till just nu finns det andra människor som kan ge dig stöd. Vi hoppas att något av nedan förslag på kontakt kan kännas rimligt för dig.

Vill du prata med någon direkt kan du ringa 112 och be att få prata med jourhavande präst alla dagar mellan kl. 21:00-06:00.
Kl. 13-22 kan du ringa Nationella hjälplinjen 020-22 00 60, de har öppet alla dagar. /www.1177.se/hjalplinjen/
Ett annat alternativ är att maila eller chatta med självmordslinjen. Du hittar dem på mind.se/var-hjalp/sjalvmordsupplysningen/"

Hoppas detta inte blev för långt nu, ta till dig det du vill och tycker är hjälpsamt. Fortsätt skriv och läs här och berätta hur det går för dig.

Varma hälsningar,
Rosette

Läser: "Det finns sju hundraser som har samma storlek på avtrycket som varg, det är alltså inte storleken som avgör, utan rörelsemönster och steglängden. I rörelsemönstret lägger man också in gångarten, större hundar galopperar ofta, vargen travar och skrittar (Gång) . Hunden har ständig doftundersökning på gång, lämnar gångriktning för undersökning, återgår sedan i gångriktningen."

Gunda: Jag vet inte om det stämmer, men jag har hört sägas att hjärnan inte fattar ordet "INTE". Den tolkar allt som uppmaningar och sätter alltså ordet "inte" inom parantes. Dvs "Jag skall inte ta första glaset" blr "jag ska ta...."

Något jag insett nu när jag dricker betydligt mindre är ju hur mycket man går miste om när man dricker. Man gör ju absolut inget vettigt när man är påverkad och för mig går tiden såååå fort när jag är full. Hade det varit jag som åkt iväg på resa så skulle jag verkligen ta vara på tiden utomlands och njuta av den nyktra stunden. Man kan ju göra så mycket mer saker som nykter, man spenderar inte heller timmar och dagar på att vara bakis och ha ångest. Så mitt tips blir verkligen att ta vara på tiden, gå inte miste om fina upplevelser på grund av alkoholen som bara får oss att må dåligt. Stor kram!

Måste säga att jag verkligen uppskattar dina dagliga reflektioner. :-)

Jag flyttade också för ett par år sedan. Då var jag väldigt nynykter, men jag beslutade mig för att jag skulle aldrig vara full i mitt nya hus. Det har jag hållit. Jag valde att dricka på semestern i somras - men då var vi på resa... Det har också varit ett beslut som hjälpt mig att stå emot när det varit jobbigt. Det hjälpte mig tex när jag kom hem igen i somras och kom ihåg mitt löfte. Inte kunde jag då fortsätta att dricka. Då skulle jag ju "smutsa" ner mitt nya hem. Bilden av att jag skulle snubbla omkring bland rummen hjälpte mig att stå emot.

Ha en fin dag - med eller utan vargar... hua...

Svartvit att du har skjutit upp dina 55 mot 100 är ju helt kanon.
jag hejar verkligen på dig, ett steg i taget för dig fram emot dina 10 kram
kram

Välkommen igen då, i nystarten. Vad härligt att du kämpar på, mot 100 dgr. Ta en dag i taget, så traskar det på och dag för dag blir det bättre o lättare.

Vist ska det bli härligt att åka iväg och slippa så mycket måsten som finns här hemma, lika att få komma ner till värmen då slipper jag en del av min värk.
Men jag vet att prövningarna kommer och det blir inte lätt.
När man är i bilen så vill man ju njuta av ledigheten, och i vanliga fall är det ju att vinet kommer fram, det liksom hör till.
Men den här gången får bli en vändpunkt, jag känner att jag har en liten ångestkänsla när jag tänker på att om jag inte kan hålla mig.
Alkoholen är ju inte längre något som ger en känsla av frihet och ro, nu är den förknippad med ångest och dåligt samvete.
Varför ska alkoholen ha ett sådant grepp om oss, vad är det egentligen att sträva efter?
Varför ska man inte kunna se fram emot att få sitt och prata med goda vänner över en kopp kaffe, istället för ett glas vin?
Nu tänker jag skriva mina farhågor så mycket jag kan här, jag tror att för mig är det ett bra sätt att bearbeta och det jag känner kan bli ett problem
för mig.
Tipsa gärna och hjälp mig att få en fin syn på min semester och inte hela tiden ha en ångestkänsla i kroppen.
Det är nog första gången sen jag slutade dricka som jag verkligen kan känna fysiskt den ångesten som sitter över bröstet, krampen som jag får över hjärtat.
Jag måste börja visualisera "Jag sträcker INTE ut handen efter det FÖRSTA GLASET!"

Hej du, jag bor också i vargtrakter, det jag gör för att veta att ulven inte får känslan för att äta upp mina hundar när jag är ute och går, är att jag aldrig släpper dem lös, sen har jag alltid med mig något som låter jätte mycket, t.ex. en sån där tuta som de har på fotbolls och hockey matcher, för ljud gör att de blir skraj och lämnar hundarna och mig i fred.

Låter som du har det helt kanon annars i din stuga, som nu också har en stor fin ljuskrona, bordet lät verkligen vara nått extra häftigt.
Du kommer alldeles säkert att få din oas där som du vill ha.
Ha en skön dag

Hej,
Har läst din tråd och imponeras av din kamp som för all del gått upp och ner och nu upp igen. Glad att se att du är stark nu trots att det är tufft.

Du skrev något jag verkligen ska ta till mig, då jag ofta dövar mina spöke, smärta och problem med vindimman. Så tack för dina ord nedan!!! Bästa inspirationen jag kunde få idag.

'Dock börjar min hjärna ta sig an problem på ett annorlunda sätt på senaste tiden. Jag börjar mer och mer "värdesätta" problem, dvs att hjärnan är ju faktiskt gjord för att bearbeta problem och känslor, det sker ju i princip helt automatiskt. Och om jag då låter hjärnan göra det, istället för att bara skrika att jag är trött på alla problem, så tynar dom i allvar. Efter ett tag så kommer det tom ett leende på mina läppar samtidigt som hjärnan tar upp ett uråldrigt problem och försöker älta det.'

Att du var så stark, var stolt och klappa dig på axeln. Du fixar det, snart är de två första veckorna över och du kommer in i andra andningen.
Vist kommer suget att finnas kvar då också, men det blir ändå en förändring.
Varje dag är en vinst.
Kram vännen hejar på dig.

Vad stolt du ska vara över att ha klarat en sån tuff utmaning! Gör mig både glad och inspirerad. Heja dig!
Stor kram

Vår förmiddagspromenad ledde oss in på en skogsväg, en väldigt lerig sådan. Vi var väl någon kilometer hemifrån när jag såg det; ett mycket tydligt tassavtryck i leran, det var så tydligt att det såg ut som något ur en lärobok. Jag tog ett foto och skickade till en god vän som är passionerad jägare och han bekräftade: nog var det varg allt. Lite cool tycker jag, visst börjar alla barndomens skrönor om stora stygga vargen poppa upp, men i realiteten är det knappast någon fara; jag får väl se till att hålla hunden lite närmre mig när vi är ute i mörkret, han är ju ett potentiellt bytesdjur. Annars lär spår vara det enda jag kommer att få se av vargarna häromkring.

När jag flyttade till den Stora Staden för drygt fyra år sedan köpte jag en riktigt häftig takkrona. I den lägenheten hade jag fyra meters takhöjd, stuckaturer och kakelugnar. Hur fint som helst och takkronan prydde verkligen sin plats. När jag sedan flyttade till mitt förra ställe var takhöjden inte särskilt imponerande och lägenheten var hypermodern, så takkronan hamnade i lådor i förrådet. Nu har jag takhöjden igen, om än inte riktigt lika påtaglig, så jag rotade fram dom där lådorna och satte upp den. Inte i vardagsrummet, som man skulle kunna tro, utan i köket. Mitt köksbord är gigantiskt och gjort av bordläggningen från ett gammalt segelfartyg som sjönk utanför Kanadas kust omkring år 1770. Därovan passar det perfekt med en stor ljuspjäs, den dominerar faktiskt inte alls i jämförelse med bordet.

Mina förberedelser verkar ha betalat sig bra, jag har ingen önskan att dricka, inga sug har dykt upp. Visst, jag vet ju att de kommer, men med lite arbete tror jag faktiskt att jag kommer att kunna skapa en nykter oas åt mig själv här uppe. Jag har varit på rehab två gånger i mitt liv, båda gångerna har jag trivs som fisken i vattnet. Det är något med ett behandlingshem som gör att jag kan lägga alla tankar på drickande åt sidan och bara vara. Jag får en inre ro som jag inte har upplevt någon annan stans, jag har faktiskt även under mina nyktra perioder övervägt att tillbringa semestern på behandlingshem, bara för att det är så skönt. Det är något sådant jag vill försöka skapa här, ett ställe där jag kan fokusera på att leva i stället för att springa i cirklar i en kontinuerligt ökande hastighet tills jag kraschar. Så jag tar det med ro här uppe, låter allt ta sin tid och försöker njuta av stunden.

Ha en nykter fredag allihop!

Har som du tänkt mycket över vanan, att detta är ett inlärt beteende. Vi måste tycker vi, vi måste ha!
Att lära in en ny vana tar 21-28 dagar sägs det. Riktigt så enkelt är det nog inte att lära av med alkoholen men det kanske säger något om tiden som måste gå för att bryta vanans makt? Att dressera om sig själv så det inte vattnas i munnen när klockan slår 15.30...
Hoppas du haft en skön natt!

82 dagar...

Det var nära idag igen. Kroppen är öm efter antagligen för mycket träning den sista tiden... Och då kommer tankar om en paus från det hälsosamma livet.

Jag lyckades tänka på minnen om sömnlösa nätter med ångest, hur mycket pengar jag gör av med.

Men vit dag. Klart jag blev lite sugen när arbetskollegorna beställde in öl o vin. Men jag höll mig till vatten o är glad över bra beslut så jag kan somna nöjd. En dag i taget och snart två veckor!

programmerade som hundarna till pavlos klocka.
Mönstret vi har, ger sig till känna vid vissa tidpunkter det är lika för mig. Det är när mannen gått och lagt sig, då tog jag fram flaskan och smög, dit vill jag aldrig mer.
Du fixar kvällen och i morgon har du en dag till att skriva till ditt tillfrisknande.
Heja dig! Heja mig också :-) Vi kan och vi vill!

och gropar i vägen, det känner jag till. Här får man vara försiktig så man inte står på öronen, trotts att man är nykter.
Härligt att höra om huset och att hunden trivs där så han vägrar åka med och handla.
Ha en skön kväll

Vad skönt att du nu kommit på plats i ditt o hundens nya hem. Borde bli lite ljusare snart, och värme, och vår, sommar....:-))

Berätta om dina dagar där borta så känns det som om vi var med där ;) Kan vara skönt för oss som blir kvar i vintriga Sverige. Vi har också husbil men jobben gör ju att det blir resor på ledigheterna. Allt har sin tid. Jag har mycket tankar om a. En tanke är att om jag som aktiv a-missbrukare fick välja på 2 glas.. Ett med ren alkohol och ett glas med fantastiskt god a-fri juice. Så hade jag alltid tagit a-glaset. Inte för att det är gott utan för att jag vill åt ruset. Den personen med a-beroende som säger att den dricker för att det är så gott är jag tveksam till. Kram och ha det fint...

Min plan är att dricka varsamt och försiktigt och inte bli berusad. Håller mig till rödvin då det är lättare att dricka med måtta tkr jag. Det är ju inte kul att va fullast på festen... Som sagt lite vinna och försvinna, om jag lyckas med detta tkr jag att jag har utvecklats med mitt alkoholintag så de vore en seger för mig :).
Vad skönt, det är alltid bättre att ta kontakt även om det känns tungt. Jättebra gjort av dig att agera och svara tillbaka!
Jag har även ett "flyktbeteende" där jag försöker undvika alla jobbiga situationer, vilket leder till att man sårar människor och går miste om möjligheter. Detta är verkligen något jag försöker jobba med men tror detta är kommer ifrån min uppväxt. Igenkänning?

Kvittar om jag är på jobbet, på väg hem eller redan hemma, glad, ledsen, arg eller trött, klockan 15-16.00 kommer tankarna på vin och tar över det mesta av min hjärnverksamhet ett par timmar. Ska jag stanna på vägen/ åka till systemet, en liten flaska, ett glas ....bla bla bla. :-(
Givetvis för att det var någon gång mellan 15.00 och 17.00 jag tog första glaset. Otroligt vad tjatig ens hjärna kan bli...

Men kan hjärnan lära sig det mönstret bör det ju också gå att lära om, eller hur?

Jaja, ikväll ska jag stå ut. En minut i taget får det bli..

Kram till er alla