Senaste kommentarerna i forumet

Jag har också en nykter Onsdag. En dag i taget tar vi detta!

Jag höll mig borta från alkohol helt en månad 2013 då jag och en vän hade en utmaning gällande träning och kost. Jag mådde toppen och sov väldigt bra, men jag minns att det sociala blev lidande. Mat och vin är involverat i det mesta jag gör socialt. Minns att jag gick på AW och drack Ramlösa och att det var trevligt i början men att jag direkt började känna mig utanför när folk gick in på ca tredje ölen och började glida in i en annan värld. Min senaste fylla nu var 20/10 och jag märker redan nu hur ångesten lättar åtminstone liiite. Så skönt att gå till jobbet på måndagen utan att ha en fylleångest över axlarna.
Jag tror att du gör helt rätt. Att man behöver lära om att man lurat hjärnan att helg är lika med vin. Unna dig extra härliga frukostar och köp dig själv en liten present istället för en vindunk. Du kommer må toppen på måndag morgon :)

men jag antar att den kommer att vänja sig. Igår natt gick det bra dock. Får också sug på kvällarna, men man måste bryta vanorna.

Pi; tusen tack för dina alldeles underbara ord. Det blev varmt som i en bakugn strax innan hällekakegräddning i bröstet på mig. Jag tänker på vilket fint stöd du är på forumet - hur du andas klokskap och vetskap och lugn erfarenhet. Jättekram!

Adde; ja, jag är inne på samma linje som du. Att dricka kontrollerat, jo då, det kanske man kan gå i land med. Men till vilket pris? Och för hur lång period? Jag ser det som att man leker rysk roulette. Rätt som det är går kulan av, rätt in i hjärnvindlingarna, och det går lika lite att säga om utfallet som om man skulle drabbats av en stroke.

Det är skönt att insupa livet utan förstärkare.

Pusspuss!

Inga tankar på alkohol.

Vilken historia beccabus, du är verkligen stark som berättar och tog dig ur det.
Starkt att också hoppa över vinet, det är verkligen ett tillfälle att åka dit annat med alkohol.
Jag tror också att det gäller att ta en dag i taget och starkt överväga alla beslut som leder till alkoholintag. Jag ska också försöka vara utan alkohol denna helgen, kommer inte bli lätt men ja tänker ju längre man är utan desto piggare blir man och då är de lättare att säga nej?
Jag hoppas det iaf :)
Jag hade också en period när jag glömde massa, gick på fel tåg etc... detta visade sig ist vara en stor järnbrist som gjorde att ja fick för lite syre i blodet. Nu boostar jag upp det men jag trodde att höll på att bli knäpp.
Kämpa på!

Mår inte så bra men mkt pga andra saker tror jag. Fått milda ångestdämpande... hjälper! Imorgon börjar dag 4.

Jag förstår precis vad du menar. Det är sjukt mkt krav på ens axlar, men de beror nog lite på hur man ser de också, kanske kan man skaka av sig lite? Man vill ju gärna vara med och va en kul person att hänga med och dricka vin, och vips så har man lyckats häva i sig 3 glas för man känner en viss osäkerhet vad alla ska tycka om en etc. och vinet gör en mer avslappnad.
En helg utan vin skulle minst sagt kännas avskalad. Har du haft uppehåll någon gång från alkohol, eller försökt sluta dricka?
Jag ska försöka vara utan vinet denna helgen för första ggn på måååånga år, ser inte fram emot det men hoppas att jag kan känna mig tillräckligt stark att stå emot!

Känner mig ledsen, en jättestor ledsnad som absolut hör ihop med att jag drack igår. Är rädd över mitt eget beteende, tycker jag ser sliten o trött ut, jagad o liksom ständigt plågad. Och jag är ju det. Mitt alkoholbeteende måste ju upphöra! Jag får yrkesmässigt ofta höra att jag är klok, en vägledande, handledande o förnuftig person. Får ofta de svårare uppdragen då man har tilltro till min förmåga. Men mitt inre skriker något annat. Känner mig rädd o liten inför min motståndare alkoholen. Tänker på kapitulation igen, måste tillbaka till det ordet och tillståndet. Att erkänna att alkoholen är starkare än vad jag själv är. Att jag behöver stöd att bryta samtidigt som jag vet att det hänger på mig själv. Ingen kan ju göra detta åt mig. Det är jag själv o bara jag som måste bryta, som inte ska ta det där första glaset eftersom kontrollen inte finns.
Ledsen känner jag mig. Och rädd. Jag har allt att vinna på att sluta dricka, intellektuellt vet jag det. Jag har allt att förlora och håller på att förstöra allt om jag fortsätter dricka. Valet är uppenbart enkelt. Men varför är det då så svårt? Den invanda inlärda inprogrammerade förbannade beteendet. Den snabba fixen - en klunk och oron, ångesten, tvivlet skingras med ens...sitter på pendeln hem, kan ju inte direkt börja grina nu men det är exakt vad jag har lust att göra. Förbannar mig själv som hamnat i detta läge. Förbannar alkoholen, att den alls finns! Förbannar min svaghet.
Längtar bara till en sak - samtal hos alkoholterapeuten imorgon. Tacksam att jag ändå beslutade mig förra veckan att söka hjälp. Ett klokt beslut mitt i allt.

Bra jobbat! Kram och kämpa på ❤️

Tack! Känns bra ????

Så väl jag känner min gubbe. Visste redan innan han kom hem att han skulle till bolaget, ja redan innan han ringde och frågade om vi behövde handla hem något. Därför avslutade jag samtalet snabbt men glatt - så han inte skulle hinna fråga . Så kommer han hem, med varsin öl. Tackade nej. Ska jag paja hela min nykterhet pga EN öl. Nej tack!!! Blir så trött och besviken. Men stolt över mig själv att jag håller i. Åtta dagar! Kram

Skönt att du kom dig loss från den relationen. Det låter som allt annat än kärlek.
Snyggt också hur du hanterade gårdagen. Du växer ju för var dag i dina val nu :)

Räknar inte mitt återfall på mässan. Jag räknar från 23 augusti.
So far, helt OK. Ingen eufori, igen vråldepp. Lite tristare, oerhört mycket skönare. Längatr efter att dricka. Men går på AA och äter antabus.

att NU får det fan i mig vara slut, så finns inget hopp. Antabus gick att lura, Naproxen likaså. Enbart därför att lusten att dricka och vara "normal" är starkare än viljan att må bra. Vissa kan sluta supa enbart med hjälp av AA och behöver ingen medicin medans andra med all hjälp i världen inkl medicin bara tänker på hur de ska kunna lura alla till att kunna dricka iaf. Vem är du? Jag vet.

Din situation med honom var tuff, han är inte värd dig och skönt att du kommit ur det.
Skönt att du har arbetskamrater som stöttade dig och hjälpte dig i den svåra situationen.
Du är verkligen kanonduktig som kunde gå hem utan att ha druckit. Din jobb situation gör verkligen
inte det lätt för dig. Alltid ha alkohol i räckhåll, måste vara fruktansvärt tufft.
Skönt att du har din psykolog att gå till, hoppas du tar upp kontakten igen och får det stödet.
Kram och var stolt över dig, du fixade det!

Vilka skillnader känner du i kropp och själ nu?

Hur har du det, tänker på dig!

4 veckor är kanonbra, du är duktig och stark.
Som du säger en dag i taget och snart har en månad till gått.
Kram och ha en bra dag!

Så sant att vi ska göra nått vettigt av tiden, att ta vara på sina egna förutsättningar i kampen mot A.
Vara rädda om oss och ta hand om oss.
Ha en skön dag.

Blev tung, nu var det inte hunden som höll mig vaken, utan jag själv. Somnade vid 3 tiden, efter att vridit mig runt och det bara gick inte att sova.
Tankarna snurrar och självklart för att jag inte hade a kroppen, en kropp som är van att somna i dimma, som måste sova utan den, har svårt att slappna av. Jag klarade gårdagen och natten utan A så skönt fast det var jobbigt. Jag ska ha en till vit dag, det har jag beslutat. Men jag är ödmjuk, känner att jag ska inte skriva att jag absolut inte ska, för jag vet att tar A över och jag inte är beredd så är jag där igen. På dagarna blir jag inte sugen utan det är kvällarna då mannen gått och lagt sig som är svårast och jag är skör, det är då jag måste ha en strategi för att inte dricka. En ny dag och nya möjligheter har vi framför oss.
En dag i taget.

55 dagar, det låter både mycket och lite. Jag brukar ofta ha så dåligt tålamod och inte orka hålla på med grejer för att de tar sån tid, men tiden passerar ju ändå så varför inte passa på och göra något vettigt under tiden?! Tror detta kommer bli bra, jag har alla förutsättningar för det. Ha en härlig dag allihopa! :)

Jag känner att vi måste vara mer ödmjuk både åt oss själva och vår sjukdom. Vi är nog besegrade av A-djävulen och behöver ta hjälp utifrån och vara snälla mot oss. Skapar vi skuld och skam så gör det nog att vi inte bryter mönstret utan vi fortsätter i samma bana för att döva känslor.
Var snäll mot dig och vad skönt att du ska till alkoholterapeuten där du kan få hjälpen och lika be mannen ta bort all sprit från hemmet. Det är nog det enda raka.
Jag klarade mig i går, men är helt medveten om att det kan brytas när som helst då A-djävulen tar över mig.
Ha en bra dag och jag tänker på dig.
kram

Spekulerar bara nu, men tror du att det måste bottna i dåligt självförtroende? Jag har tänkt mycket på detta och för mig bottnar det nog i höga krav och dålig självkänsla.
Jag jobbar mycket, har alltid höga krav på mig själv i jobbet och dessutom vill jag vara härlig att umgås med och verkligen njuuuta av de lugna stunderna. Då blir det så där. Press att ha kul blir till hets att dricka mer, press att ha mysiga stunder blir direkt till vin och choklad, vin och film, vin och badkar, vin och matlagning. Det hör liksom till numera och allt utan vin blir fattigt.

Kanske blev väldigt osammanhängande detta. Spånar iväg här på morgonen.

slog över inatt på 4 veckor.
4 veckor utan alkohol.

En milstolpe är avklarad
och jag tar sikte på nästa.

4 veckor till men en dag i taget.
Känner mig otroligt stark just nu
och hoppas att denna känsla
stannar....

En dag till och jag ska göra så gott jag kan...

Kramar till alla fina kämpar!