Senaste kommentarerna i forumet

Vi slutar tillsammans här och nu, jag har fått mer än nog nu av att jag varje helg ska besegras av A djävulen, hur förbannat svårt kan det vara??
Väldigt svårt tydligen, men det ska gå.

Jag delar ditt problem och har också känt att jag skämt ut mig inför allt och alla.
Ska följa din tråd så får vi peppa varann. Kram!

Ja jag tyckte såklart synd om henne, det gjorde jag men just då så räddade det mig kanske.

Tror om man öppnar sig så kan man se de små tecknen som styr oss.
Som visar oss vägen.
Har fler sådan händelser som jag har tolkat som en makt som styr mig för att ta mig i rätt riktning.

Vem vet? Kanske mina avlidna anhöriga som är mina mäktiga skyddsänglar och hjälper mig när jag behöver?
Så vill jag tro att det är..

Varm kram i snöslasket ;)

... som du skrev i min tråd. Vilken tur att den där damen satte sig brevid dig. Sen är det ju tragiskt också naturligtvis, för hennes skull.
Märkligt, nyss ringde sambons barn. Dom har strömavbrott och huset är kallt så nu kommer dom hit och sover över. Får se hur länge det blir, vi har problem med nästan 20 cm blötsnö... Passar väldigt bra just nu!
Är så ledsen för dina förluster. Alkoholen är grym, trasar och förstör ? Ibland blir jag så arg att den ens ska få finnas!
Kram!

gick bra. Vi har haft gäster och ingen av dem har problem med att dricka kontrollerat. Jag har druckit mest förstås men lyckats hålla det på en nivå så att jag inte har blivit full. Jag vet inte riktigt hur det känns att reflektera över mitt drickande på det här sättet. Det borde inte vara så att jag tycker att jag har lyckats med drickandet - jag vill ju att det ska vara självklart att jag inte blir full. Det blir som rysk roulette liksom. Ibland funkar det - ibland inte. När jag blivit full, varit elak och inte minns allt som hänt brukar jag försöka låtsas som att det inte finns. Det är inget som min man kan acceptera och det ska han väl inte göra heller men det händer att jag tycker att han är för petig och ogin. Jag antar att det beror på att jag vill försvara mitt dåliga förhållande till alkohol och få fortsätta med mitt missbruk ifred.

Jag skulle inte heller klara att ha alkohol hemma.

Krogen är inte några problem att folk dricker runt mig, eller på middagar.
När jag hamnar i en period när jag tar dåliga beslut för mig själv så
vill jag vara ensam och dricka.

Så - ensam hemma+alkohol+MissMonday=mycket dålig kombination.

Ni är galet starka som klarar av det! :)

Idag är en sån typisk dag då min hjärna spökar.
Ensam hemma, rastlös, otaggad.
Skulle till mitt centrum för att handla mat och tankarna kom ju såklart till att ta några öl på krogen.

Slog bort tankarna direkt. Vet att det inte funkar.
Öldemonen - Monday 0-1.
I Score!

Jag sätter mig på en bänk inne i centrumet för att vänta på bussen.
Det pangar ner en dam brevid mig och slänger en tom ölburk precis där jag sitter.
Hon var välklädd och såg hyfsat ok ut.

Det som händer är att hon rapar högt och tydligt med öppen mun så det ekade och
den gamla öl stanken skickade en äcklig odör ut över där jag satt.
Jag blev kräkfärdig så jag hulkade och mitt öl sug försvann jävlig fort ska jag säga,

Just i den sekunden försvann min demon och min makt tog över.
Makten sa: You go Monday girl -------> This direction!

Just idag tackar jag den makten som visade mig vägen.....

Tycker du är väldigt stark som kan ha alkohol hemma om du är beroende. För min del var det nog omöjligt, i början i alla fall. Försökte jag vara utan och det fanns hemma så drack jag upp det förr eller senare. Gjorde massor av försök att inte dricka alls eller bara dricka vissa mängder. Ibland gick det bra men oftast slutade det med att jag drack när jag inte skulle. Den sista tiden drack jag till och med dom vuxna barnens alkohol som dom hade hemma. Köpte sen igen i förhoppningen att dom inget märkt. Bra att din familj stöttar dig. Jag har både stora och mindre barn. Och vi alla har blivit påverkade av min och sambons osunda alkoholdrickande. Hoppas det går bra för dig, det är när man slutar försöka som det är kört. Kram...

Hej Gunda, hoppas du har en skön söndagseftermiddag. Nu väntar oss en vecka till och vi kan trä nya vita dagar som pärlor i ett långt halsband till oss själva. Det är inte smärtfritt men alternativet är betydligt värre.
Kram till dig från mig

Drack tydligen bort alla glada celler som fanns. Känner mej så tom!

Festen var jättetrevlig och jag drack inte SÅ mycket. Vin till maten och några drinkar som bjöds.... men bara för han är besviken känns allt helt plötsligt fult och smutsigt.
Suck!

Vet inte riktigt varför men nu sitter det där fladdrande obehaget kring hjärtat igen, känns uthärdligt men olustigt. Jag vet ju numera att det är ångest och ofarligt men det är just den där känslan jag "medicinerat bort" med alkohol. En klunk o den skingras med ens.
Har gjort mig upptagen idag, en diger göralista. Och jag strävar på. Men en viktigt reflektion om ännu en risksituation, en trigger till att dricka.
Men jag bakar o fyller näsan med doft av nybakat och försöker fokusera på det som är för mina händer just nu.
Hoppas ni har det bra, forumvänner!

Nu pratar du. Ja, som i "now you're talking". Nästan så att jag gått och väntat på just den här känsloyttringen från din sida. Nu börjar du, låter det som, bli riktigt jäkla less på riktigt. Den här lite akademiska beskrivningen av dryckesmönstret träder i bakgrunden och fram kommer en person som tycker sig vara helt dum i huvudet - och är spyless på det. Perfekt.

För vet du, Sisyfos? Klart du är helt dum i huvudet! Det är ju så vi blir! Och jag blir så glad när du tycker att "men skit också, att jag ska måsta bli så här igen" för nu är du ännu mer på väg. Du har varit på rätt väg hela tiden och nu ... nu har du bättre koll på rikoschetteringen och då kan man sluta famla runt i ännu högre grad. Jag förstår om du inte tycker att det här är ett tillfälle att säga grattis, men oj, vad jag tycker det. Grattis på dig, kära du!

Vi har olika sätt att dricka. Vissa av oss dricker ofta och förhållandevis lite. Föredrar att vara i den eviga salongsberusningen. Vissa av oss är mer av periodare och dunkar huvudet rätt ner i alkoholbetongen så vi domnar av. Olika - men samma. Det jag reflekterar över är att det kanske tar längre tid att så att säga komma till skott om man är mer av den förstnämnda drinkaren? Jag var ju så att jag satte i mig vansinniga mängder och det gärna flera dagar på raken, så pass att jag till slut var spyless och ville därifrån.

Det här är bra, Sisyfos. Du är på väg.

Efter min mamma dog spelade jag ofta en låt som påminde väldigt mycket om hennes väsen. Jag ger den till dig nu, fast på ett helt annat sätt. Lika men olika.

Men innan dess; en jättekram från mig till dig.

https://www.youtube.com/watch?v=6E2hYDIFDIU

Blir ju orolig när jag inte vet var du håller hus, ju.

Ja, visst är det lite barnsligt att externalisera besluten på det sätt du beskriver, till mannen, till ev medicinering, men att växa upp måste få ta sin tid. Att reflektera som du ju gör är ett sätt att växa. Säger jag utifrån egen erfarenhet.
D

Var på fest i går. Hade med mig alkoholfritt men glömde flaskan i bilen. Kom in o hann inte ens säga hej så var jag serverad en drink med sockrad kant. Jag tackade nej o sa att jag skulle köra. Värden sa: -en mun kan du ta o skåla!!!!
Sedan dröjde det 15 min innan alla hade kommit o där stod jag..... smuttandes på en kanongod drink. Den tog slut o min alkoholfria flaska glömdes bort.
Nu sitter jag här lite halvbakis efter en kul fest. Min man är inte sur men besviken eftersom jag hade sagt att jag skulle köra A fritt.
Känner mej besviken på mej själv men faktiskt lite sur på min man. För 2 veckor sedan var jag nykter i 13 dagar, inte en gång fick jag beröm av honom men nu är han SÅ besviken?!

Jo han har väl rätt, känner mig bara som en gnällig unge.

Har som ni förstår inte börjat med antabus. Korkad som jag är....
Men har i alla fall börjat med naltrexon (stavning?)
Vill dumt nog inte stänga dörren helt men vill kunna ta nått glas. Jag skall ge det ett försök innan jag "tvingar" i mig antabus.

Kram från en som känner sig som en barnunge.

Som tycker att jag är dum när jag läser igenom det jag har skrivit. Säger till mig själv, ta din jävla antabus så är ju allt ok?!?! Skall det vara så jävla svårt?????

Tydligen.....

Har haft en lång sovmorgon. Sovit som en stock, sömnen så mycket bättre utan alkohol. Ingen ångest och inga skräckfyllda tankar kring det som känns i kroppen. Nej bara djup tung sömn.
Ska vara hemma idag, en sån där städa o tvättadag ni vet. Men det känns rätt ok.
Igår träffade jag en av vännerna jag ringde i tisdags för att berätta om mitt alkoholbeteende. Jag fick en kram så full av omtanke att jag blev alldeles varm. Han är äldre än jag och inte alls den omkramande typen så det kändes så stort. Hans far var periodare och med detta ser han alla tecken. Dem han sett hos mig. Kände mig trygg efter den där kramen.
Jag har öppnat dörren två ggr där spriten står men stängt igen.
Läste nån här inne som tipsar att när suget kommer gå hela vägen och tänk - första klunken som leder till andra och sen är kontrollen borta som leder till fylla som leder till ångest, bakfylla, illamående, huvudvärk, rädsla, ånger, skuld, skam, ångest ångest ångest....
Det har hjälpt mig två ggr, samma gånger jag gluttat med dörren till spriten.
Sisyfos - tack att du slår följe på nytt, same same but different. Nu gör vi det igen! En dag i taget!
Gunda - tack för omtanke. Nu fortsätter vi med nästa vecka och så skönt att inte behöva göra detta ensam, eller hur?!

Nu kör vi en vit dag! Och som sagt en dag i taget. Jag mår så mycket bättre nu när jag drack endast en dag denna vecka, förut var det lite mer kan man lugnt säga.

Vi tar stöd av varandra och slutar. Och håller taget om forumet.
Känner så igen mig i allt du skriver. Allt från dum i huvudet, försöka men tappa kontrollen genom smygsupandet och önska förändring på nytt.
Så nu tar vi nya tag. För mig är forumet en livlina, hoppas du kan känna detsamma Sisyfos!
Kramar från mig

Att du tittar in hos mig gör mig lite glad forumhjälten ???? .

Vitt ute, vitt inne... Yes!!

Nu tar vi en vit dag och jag vill ha en vit vecka. Jag tänker sträva efter det.
Kram

Är så otroligt skönt. Det ger ett lugn och ro känsla. Så härligt att du kommer att få din brasa också.
Jag har också tänkt på det att man skulle kunna hjälpa dem som har det svårt. Så jag brukar åka till en Ria grupp och
lämna kläder, köpa deras kalender och på så sätt hjälpa till lite.
Men att gå till nästa steg att ta hem någon, nej jag skulle nog inte orka med det.
Men vist är det hemskt att så många människor inte har tak över huvudet när det är vinter.
Tragiskt.

Din helg blev bra. Tänker på dig.
kram

Är lite tom och orkeslös i dag. Mannen och jag har haft en bra helg, men helt A fritt blev det inte, ändå inga stora mängder och ingen baksmälla.
Nu är det en nykter kväll och en nykter vecka framför mig.
Men en dag i taget.

Vi tar varandra i hand nu och hjälps åt! Samma bakgrund, samma beteende. Men jag tror på oss! Kramar!