Hej
Det är ett par månader sedan jag var aktiv.... o värre har det blivit! Då mamma o pappa har gått bort med ett par månades mellanrum har drickandet lindrat o hjälpt. Jag började gå till samtal o började med tabletter o tyckte jag drog ner drickandet till nått glas fre o lörd. Sedan skulle jag utomlands o jag drog ner på tabletterna, mest för jag är så jävla flygrädd o ville bli lite berusad av nått glas vin.... Bara där ökade drickandet igen

Nu de sista 4-5 veckorna har jag haft tarmvred o åkt in o ut till akuten varje vecka, inga tabletter hjälpte så jag slutade med A tabletterna. Smärtan har jag lindrat med starka tabletter o vin.... Oro för op (gjort 4 st var av två med svåra komplikationer ) har gjort att jag druckit mer o mer. De planerade in op för 3 veckor sedan, vindrickandet ökade för varje vecka. Op blev inställd även om jag låg med dropp o lugnande o skulle rulla in. Tidsbrist. Ny op tid två veckor senare..... Jag har pendlat mellan akuten o systemet varannan dag. De ville inte akutop då jag är gastric bypas op o de behöver special kirurger.
Nu är jag nyopererad men kan ju faaaaan inte sluta dricka. Sitter här nu bakis o måste till jobbet. Längtar tills em då barnen är borta o mannen skall komma sent, då hinner jag få i mej en flaska vin.....

Detta är helt patetiskt! Vill men orkar inte sluta! Till o med ljög för samtals tanten att fortfarande ligger inne o kan inte komma till henne i morgon.....
Suck!

Lena72

Var på fest i går. Hade med mig alkoholfritt men glömde flaskan i bilen. Kom in o hann inte ens säga hej så var jag serverad en drink med sockrad kant. Jag tackade nej o sa att jag skulle köra. Värden sa: -en mun kan du ta o skåla!!!!
Sedan dröjde det 15 min innan alla hade kommit o där stod jag..... smuttandes på en kanongod drink. Den tog slut o min alkoholfria flaska glömdes bort.
Nu sitter jag här lite halvbakis efter en kul fest. Min man är inte sur men besviken eftersom jag hade sagt att jag skulle köra A fritt.
Känner mej besviken på mej själv men faktiskt lite sur på min man. För 2 veckor sedan var jag nykter i 13 dagar, inte en gång fick jag beröm av honom men nu är han SÅ besviken?!

Jo han har väl rätt, känner mig bara som en gnällig unge.

Har som ni förstår inte börjat med antabus. Korkad som jag är....
Men har i alla fall börjat med naltrexon (stavning?)
Vill dumt nog inte stänga dörren helt men vill kunna ta nått glas. Jag skall ge det ett försök innan jag "tvingar" i mig antabus.

Kram från en som känner sig som en barnunge.

Som tycker att jag är dum när jag läser igenom det jag har skrivit. Säger till mig själv, ta din jävla antabus så är ju allt ok?!?! Skall det vara så jävla svårt?????

Tydligen.....

Ja, visst är det lite barnsligt att externalisera besluten på det sätt du beskriver, till mannen, till ev medicinering, men att växa upp måste få ta sin tid. Att reflektera som du ju gör är ett sätt att växa. Säger jag utifrån egen erfarenhet.
D

Lena72

Drack tydligen bort alla glada celler som fanns. Känner mej så tom!

Festen var jättetrevlig och jag drack inte SÅ mycket. Vin till maten och några drinkar som bjöds.... men bara för han är besviken känns allt helt plötsligt fult och smutsigt.
Suck!

Lena72

Har pratat med min man länge..... så skönt! Jag berättade om att jag får höra hur jobbig/dum jag är då jag har druckit men att jag får för lite beröm då jag inte har druckit. Han förklarade o det var ett känslomässigt jobbigt men nyttigt samtal. Nu känner jag mej inte så tom längre eller som en sur barnunge.....

Kram

Gunda

Att du fick ett samtal med honom. Jag tror att då vi blottat oss för dem vi älskar så behöver vi deras stöd och kärlek. Jag vet ju inte vad som hänt mellan er, men det jag vet är att vi är så sårbara i detta beslut att sluta dricka.
Vi behöver allt stöd vi kan få.
Tänker på dig, kram

Lena72

Igår kväll efter min mans samtal hade vi jätte mysigt! Familje middag o jag löste för barnen sedan Falk filmen. Jättemysigt!

Idag ringde min A tant och undrade hur det har gått. Jag berättade om festen i lördags och vårt samtal. Hon undrade varför jag inte äter antabus som vi hade pratat om?! Jag sa att jag inte riktigt var riktigt där utan kämpar på med naltrexon (eller vad de heter) och att jag kämpar på. Hon blev besviken o sa att jag hade ju sagt att det är 0 som skulle gälla!
Hon undrade om barnen hade velat att jag skulle välja 0 eller fortsätta att dricka?!
Hon frågade hur barnen mådde.
Jag sa att jag har försökt sköta det snyggt, men att självklart tror jag att alla barn nog tycker att det är mer eller mindre trevligt när föräldrar dricker.
Hon svarade att jag inte kunde svara för dem! -"Den som sparkar någon på benet kan inte svara hur det kändes för den som fick ont....."

Klart hon har rätt men känner mej så nere o ledsen!
Vill bara hälla i mig en flaska vin.....

och då sparkar jag ju dem igen?!

Känns så jobbigt! Barnen är ju en öm punkt alltid o ännu mer när JAG, deras MAMMA väljer vin framför dem.
Känner mej spyfärdig..... tårarna rinner.

Det är nu jag skall känna "aldrig dricka mer", varför känner jag inte så??????

Gunda

Jag kan ju tycka att hon är lite väl hård på dig, du har ju tagit kontakt och vill sluta, så du har ju den intensionen. Att ge skuld är ju aldrig bra, vet inte hur jag skulle reagera om någon sa så där åt mig. Att barnen är viktiga och de flesta föräldrar vill väll att barnen ska ha det bra.
Försök att vara snäll mot dig, vi får ta En dag i taget!
Kram

Lena72

Nu känner jag mig inte så ledsen, mer arg!
Är i allafall nykter o har färgat dotterns hår o tagit hand om en krasslig man.
Kram

Skönt att det känns bättre. Ta hand om dig själv också i detta! Lyxa till det med ett bad eller nåt annat som gör dig lugn och glad (utan alkohol). Kanske behövde hon inte gå på så hårt, men jag kan inte låta bli att tycka att det är fantastiskt att hon ringer upp. Skulle troligtvis bli skitirriterad själv, men ändå. Kanske precis vad jag skulle behöva. Lycka till!

Gunda

Att du kunde vara utan A trotts att du hade en sån dag i går.
Nu är det bara att bita ihop för oss så kör vi.
Kram

Lena72

Lite extra energi idag! Känns som denna dagen blir vit. För mig hjälper det att inte ha förbud. Får men VILL INTE! Mitt beslut min seger....

(Funkar inte det får det bli antabus)

Lena72

Idag var jag hemma hos min vän. Hon bjöd på en härlig sallad o hade lagt vitt vin på kylning. Jag tackade nej o hon undrade varför. Jag förklarade att jag inte vill dricka på vardagar i november då det hade blivit lite mycket eftersom vi har haft premiär i dagarna 3 och snart kommer december med sin glögg.
Hon förstod fast såg lite fundersam ut. Vatten, sallad, te o bulle! Kanontrevlig!

När jag stod vi bussen nu kl 21, rotade jag i väskan efter mina vantar o hittade en liten 250 cl tetrapack vin!!!!! Som jag glömt då jag köpte för att smygdricka ifrån!!!!!
Herregud! Tänk om min man hade hittat den?!
Tänkte en sekund att den hinner jag självklart dricka upp innan jag kommer hem.
HÄLDE UT DEN I SOPPÅSEN! På busshållplatsen!
JAG hälde ut vin! Fattar ni?!

Sitter nu på bussen stolt som en (tupp) höna! ;)

1-0 till mej! Yeeeeees

Gunda

Ja du får verkligen sträcka på dig, du har i dag tackat nej till vin två gånger!!
Det är inte illa. Var stolt och glad. En dag i taget!
Kram

Lena72

Oj vilket dåligt skämt?! Hi hi
Vilken seriefigur som har vunnit! Ja detta är inte en politisk sida.....
Idag har dagen gått fort och nu är det helt plötsligt kväll. En dag utan nästa inga tankar på A alls, SÅ ovanligt!
Kram på er, nu en kopp the.