skrev MondayMorning i Vill förändra mitt liv.

Bor du till så att du kan söka hjälp?
(om du inte redan gjort det)

Varma kramar och tankar....


skrev MondayMorning i Vill förändra mitt liv.

Jag har aldrig varit måttlig.
Har alltid sen ung ålder haft partyfyllor med minnesluckor och elände.

Åkte på en LOB 2012 och var nykter i hela 2 år.
Tills jag tog två öl på en AW
Sen ett och ett halvt år tillbaks som periodare med extrema fyllor ung. var 3:de vecka.
Dessa skov håller i sig i 6-7-8 dagar med ren sprit.

Jag har inte problemet med att ha sug i vardagen utan
att jag dricker kopiöst när det smäller till.
Samma sjukdom fast med olika symptom.

Ny nykter i 22 dagar.

Kämpa på, det blir bättre!


skrev Gunda i Vill förändra mitt liv.

Kan inte sova, men har slagit ihjäl några timmar med deckare, nått som i alla fall kan fängsla mig ett par timmar. Tung i kroppen och däst. Ja Skamsen jag har ätit, alldeles för mycket nästan, går och plockar hela tiden. Dricker vatten och kaffe om vart annat. Det är nog rastlösheten som gör att jag plockar och äter hela tiden. Det får vara så i några dagar, de värsta dagarna sen stabilisera det sig igen hoppas jag.
MondeyMorning jag började för 2 år sedan innan dess var jag en måttlighets drickare, sen hände nått, egentligen vet jag inte vad som var den utlösande faktorn, kommer nog på det så småningom om varför jag började dricka varje dag. Tänk vad pengar som gått åt till detta helvete, säkert en hel utlandsresa har flutit genom halsen.
Jag förbannar mig själv att jag lät det gå så längt.
Jag har fallit, men jag ger inte upp, jag är otroligt beslutsam att jag ska klara det här.
Tack för att ni finns!


skrev Ettnamn i Någon som känner igen sig?

Ja det finns både i släkten och har även haft problem med depressioner sedan jag var ett barn. Tack för fina ord! Får fortsätta på helt enkelt, det får ta den tid det tar!


skrev Sundare i Sanningen

...jag följde dig under mitt förra alias AlmaAmanda, jag är här igen nu men nu gör jag detta på riktigt. Glad att det gått så bra för dig.
Stor kram!


skrev IzabellaPS i Att ta det första steget

Du har rätt, det är så lätt att vara hård mot sig själv. Varje glas man inte tar är också viktigt att komma ihåg. Nu har jag precis gått sju kilometer - skönt.


skrev Sundare i Abstinens

Du tar tag i detta nu, sen får vi se vad proverna visar. Vården finns där för dig.


skrev Sundare i Vill förändra mitt liv.

Jag känner igen vilsenheten mellan dina rader. Att rastlöst inte veta var man ska börja med allt som finns att ta tag i. Och bara vilja fly.
Ta du o sov en stund men ät ordentligt. hörs senare! Kram


skrev Sundare i Vi är inte bara alkoholister

Fick mig några nya ord till livs igår.
Tillfriskna. Inte nyktra till.
Kapitulera. Inte ge vika men erkänna att striden är mig övermäktig. Att erkänna att jag förlorat kontrollen.
Beroendeperson. Inte alkoholist.
Har inte bestämt mig för vad jag tycker om det ordet. Har man diabetes säger man att man är diabetiker. Finns allergiker, astmatiker, alkoholister. Jag brottas mycket med sjukdomsbegreppet. Men jag tycker det känns bra att säga att jag precis börjat tillfriskna.
Ha en fin dag


skrev MondayMorning i Vill förändra mitt liv.

Vi sitter i samma guppande båt men vi flyter ihop och det är det viktigaste!

Åh jag önskar att jag hade stoppat redan i unga år.
Då hade jag sluppit detta skit.
Men det gjorde jag inte.

Jag kan bara vara ödmjuk inför detta faktum.
Och leva mitt härifrån, ta en dag i taget och
hela tiden påminna mig om vad jag är.

En människa med alkoholproblem.


skrev MondayMorning i Vi är inte bara alkoholister

Därav har jag lite svårt för AA-möten.
Jag tycker man bara ser mig som alkoholist
och det tar bort min mänsklighet på nått skumt sätt...

Hej Jag heter Monday. Jag är alkoholist.
Hej Jag heter Monday. Jag är också människa.

:)


skrev Ikaros i Vi är inte bara alkoholister

Håller fullständigt med dig. Vi är männniskor som råkar ha en sjukdom som benämns alkoholism. Ingen säger ju att jag är cancer. Mycket viktig tanke du tar upp. Vi måste sluta döma oss själva
Ikaros


skrev Gunda i Vill förändra mitt liv.

för ditt svar och för att du kämpar med mig, vi kämpar med varandra.
Ja jag tror också att sorgen är bra att känna, att sätta saker i rätt perspektiv. Min sorg är nog mest för att jag har tillåtit mig att gå så här långt. Att jag inte stoppade i tid.
Ångesten kommer säkert under dagen också, är nog rätt beredd på det. Att nått inte är bra i livet är ju helt säkert, då man tar till vinet för att förhöja tillvaron. En kortvarig förnöjsamhet träder in och man glömmer tristessen.
Jag kommer att klara denna dag, jag är helt besluten om det. Hade jag inte hittat hit så hade jag nog inte varit så medveten om mina beslut inte om mitt mående heller, var nog lättstyrd av och tanklös. Lät känslorna styra och svarade på dem omedelbart.
Medveten att detta är galenskap mitt förhållande till A och att kunna, våga känna och bemästra impulserna.
Jag sover nog en stund.


skrev MondayMorning i Vill förändra mitt liv.

Jag tror att just denna sorg vi känner är bra.
Det är en sorg som får oss att reflektera och ta nya bra beslut.

Ångest är ett tecken på att något inte är bra i våra liv och att vi behöver förändring.

Hoppas du klarar dig igenom dagen och sov bort ett par timmar
Ta bort alla krav och bry dig om dig själv idag.

Just idag kämpar vi!


skrev Levande i Sanningen

Nu blåser det och regnar isbitar ifrån sidan, november är en tråkig månad i mitt tycke.
Livet rullar på och dagarna går, jag är tystare mest för att jag just nu inte har så mycket att säga.
Följer er och hoppas ni hjältar finner era vägar och gör kloka val som hjälper er.
Kram på er


skrev Gunda i Vill förändra mitt liv.

Nu kommer tristessen och jag känner sorg, sorg över att jag är i den sitts jag är. Har ett huvud som är som i tryck, ont och känns som att jag sitter i en burk. Är orkeslös vill inget alls just nu. Skulle kunna göra massor gå ut och gå, städa tvätta m.m men nä det lockar inte.
Vill bara lägga mig och sova bort den här dagen. Ja är glad att jag är ensam, mannen jobbar och jag kan vara själv i mitt själömkande.
Abstinens det förstår jag ju att det är, får stå ut och förhoppningsvis är det bättre i morgon. Darrningen i kroppen som jag hade på morgonen är borta det är en bra sak i alla fall.
Jag tänker inte dricka i dag, jag är helt besluten om det, jag vet att jag kommer att klara det.
En dag i taget!


skrev IzabellaPS i Att ta det första steget

Är på semester med familjen denna veckan - då dricks det vin varje dag vilket är asjobbigt. Igår drack jag två glas. Det hemska är att jag inte vill men gör det ändå. Sen känner jag att det är svårt att säga nej, fast det kanske bara är en ursäkt.

Tack för svaren! Jag är helt överväldigad och så tacksam över att ni tar er tid att skriva - både tips och erfarenheter! Jag förstår verkligen vilken betydelse detta kommer att ha.

Jag har inte bestämt hur jag skall göra idag än. Jag har börjat få ett hat emot alkohol och känner mer och mer att jag vill undvika miljöer där det står i centrum. Nu skall jag gå ut på en långpromenad så får vi se hur dagen utvecklar sig!

Tack för stödet ??


skrev Gunda i Att ta det första steget

Välkommen säger jag också, jag har varit här i ca 2 veckor och känner att jag fått massor med hjälp redan.
I dag är det min andra nyktra dag och jag är helt besluten att ha flera nyktra dagar i sträck.
Mitt motto är "En dag i taget och inte ta det första glaset"


skrev bazinga i Försöker hitta hjälp/vägar mot missbruk.

Okej. Ny vecka ny instans kontaktad. Ringt ett till nummer och ska få en tid med nästa instans bokad. Bara vänta och se vad som sägs på det mötet. Nu återstår det att se vad personen jag möter kommer förmedla. Tyvärr tar det ofta lite tid innan mötet sker (inte fått datum ännu) men ska försöka komma ihåg att uppdatera denna tråd framöver.

Det lite intressanta som ringer i huvudet är att en effekt av antabus är svår till extrem hjärtklappning och många skräms såpass mycket av den att dom slutar dricka. Jag drack en gång efter drygt en månad på antabus och hjärtklappningen som skedde var i styrkan av den jag haft flera gånger i veckan i hela mitt liv. Återigen ringer det som psyk sa i luren allt är normalt. Det känns inte som normalt för mig längre och jag vill ha svar nu!


skrev Gunda i Vill förändra mitt liv.

Då är det min andra morgon utan baksmälla på länge, lite darrig och huvudvärk har jag, men inget värre. Får hoppas att inte det blir allt för jobbigt med abstinensen i dag, förstår nog att den är på g. Men jag ska klara det här dygnet också. Ingen alkohol detta dygnet.
Har lite svårt att tänka att jag ska vara utan fredagsvinet, det kommer att bli en kamp. Men jag vill ha vita veckor nu, så att kroppen avgiftas.
Jag har ju inte egentligen tänkt att jag ska sluta helt utan jag vill minska ner mitt användande till att inte dricka ensam och i smyg.
En dag i taget!


skrev Gunda i Tredje gången gillt

God morgon och så skönt att du är här och att du har börjat ditt jobb för att återta ditt liv. Du ska vara stolt över dig, att du har vågat göra det jag och många fler inte vågar, att kapitulera. Vi fortsätter att stötta och hjälpa varandra här, sen har du hjälpen både från din familj och terapeuten, det är jätte bra och skönt förstår jag.
Du har gjort att även jag är på rätt väg, stödet vi gav varandra och att ha någon att prata med har gett mig styrkan också. Det här är min andra morgon som jag inte är bakis på länge. Jag kommer inte att vara bakis i morgon bitti heller, jag är helt fokuserad, även om jag känner att jag har abstinens, som ger mig huvudvärk, men ändå inte värre än så än i alla fall.
En stor kopp kaffe och en macka hjälper lite.
Ha en bra dag, vi hörs kanske under dagen också.
kram och styrka till dig.


skrev heueh i Ny här

att sluta röka, i alla fall. I morse, när jag vaknade, mådde jag riktigt bra. Det kändes som om förkylningen var på väg att ge sig, näsan rann inte och jag hostade inte särskilt mycket. Så bryggde jag en kopp kaffe och tog min första cigarrett och där var det igen; hostandet, snytandet, andfåddheten. Jag var andfådd under hela morgonpromenaden, bara av att gå rakt fram på plan mark. Tydligare signal än så lär jag inte få. Jag vill egentligen inte sluta, jag har varit fascinerad av rökning ända sedan jag var barn. Jag minns att jag, som ung, fantiserade om att ha någon konstig sjukdom som gjorde att jag var tvungen att röka för att överleva. Jag vet inte varför, kanske tog mina föräldrar nappen ifrån mig för tidigt.

Jag har två paket kvar, dom kommer jag självklart att göra slut på, min snålhet hindrar mig från att bara slänga dom. Och så finns förstås den där förhoppningen att jag blir frisk igen innan dom är tomma, så att jag kan fortsätta som vanligt tills nästa gång jag blir sjuk. Men, jag har slutat förut, jag vet att det går. Jag skriver här nu för att påminna mig själv om hur det känns att sitta vid datorn och bli andfådd bara av att knappa på tangenterna. Vi får väl se hur det går, det kunde ju vara kul att bli en av de där före detta rökarna som hatar dom som fortfarande röker, som propagerar för att rökning ska vara förbjuden alltid, överallt. Som rynkar på näsan när dom ser en stå vid en askkopp och som fäller halvtysta kommentarer om hur snuskiga rökare är. Avundsjuk, helt enkelt. Jag tror nog man kan sluta röka, men jag tror inte man någonsin kan sluta vara rökare. Ungefär som med alkoholen alltså.

Hunden bajsade inte igår morse, det oroade mig. Som hundägare är det där viktigt för mig, jag håller koll på hans vanor och blir nervös om han frångår dem. Om han t.ex. inte äter sin dagliga ranson så försöker jag truga i honom mat. Jag vet inte varför egentligen, han är ju som alla andra, han äter när han är hungrig och bajsar när han blir nödig. Jag tror inte någon hund, någonsin, någonstans, som har mat i skålen har svultit ihjäl. Ändå hänger jag över honom som en hönsmamma. Knäppskalle.

Ha en skön dag allihop!


skrev RaniLee i Att ta det första steget

Där kan du få gå på enskilda samtal och få Naltrexon som hjälper mot alkoholsugetsuget. Samtalen har hjälpt mig jättemycket att se helheten i min situation och att välja att leva nykter. Det är inte lätt och ibland faller jag men reser mig igen. På ett år är jag nu inne på min tredje nyktra period (min konsumtion låg på 2-3 flaskor vin/v). Sammanlagt ca 20 veckor utan alkohol av årets 52 veckor. Det jag vill säga är att återfall inte behöver betyda ett misslyckande, utan kan vara en del av resan. Utan stöd från beroendemottagningen hade det varit svårare. Naltrexon hjälper mig jättemycket och om jag tar ett glas vin, dricker jag kanske inte ens upp det. Tabletten gör att det inte smakar gott och belöningssystemes svarar inte.
Första gången jag ringde till beroendemottagningan var jag rädd och skämdes, men det är det bästa jag gjort. Tänker såhär idag. En del får diabetes, allergier och jag fick till slut en intollerans/känslighet mot alkohol. Jag har utvecklat en sjukdom som jag behöver medicinera mot och inte utsätta mig för.
Jag brukar köpa mig en burk Nocco (med eller utan coffein) och hälla i ett vinglas, jättegott. Jag mår bra och vaknar pigg nästa dag. Kanske inte helt nyttigt men ett a fritt alternativ.

Välkommen hit till bästa forumet!