Senaste kommentarerna i forumet

Snart inne på 1 månad utan A och nu tror jag äntligen kroppen börjar anpassa sig också, är inte lika mycket sjuk och får sova bättre på nätterna. Har varit skönt att ha alla barnen i veckan och hoppas att min drivkraft är lika stark nästa vecka då jag kommer vara helt själv på väldigt länge. Känns lite gruvsamt men ska försöka göra upp en plan på saker jag ska göra efter jobbet och på helgen. Jag behöver rutiner, utan dem är jag rädd att jag trillar dit igen.

Hoppas ni alla får en skön helg! Kram

Är du fortfarande på den nyktra vägen eller har det kommit bakslag?
Hoppas att få läsa mer ifrån dig här!
C

Jepp då har det gått 8 månader och jag skriver inte så ofta här längre men läser en hel del. Har inget att skriva om helt enkelt känns det som.
Intressant är att kroppen har återhämtat sig en hel del och jag känner mig stark och hel rent fysiskt. Håller igång med lite vardagsmotion och en del golf och känner att jag är smidigare, starkare och mer uthållig än på länge - känns bra!
Funderade en del på att a blev en vana för mig, likt att borsta tänderna eller att ta en kaffe på maten. Någonstans tidigt försvann själva "njutningen" för mig, det där lilla extra t.ex. med ett gott vin. Sista åren blev det mest dåliga bieffekter av a och "njutningen" uteblev. Så jäkla lurad man är helt enkelt. A kostar mycket pengar, tar på hälsan, utseendet, livslusten, orken, det sociala etc etc. och jag fick egentligen ingenting tillbaka.
Undrar om "njutningen" hade kommit tillbaka om jag igen börjat konsumera? Hypotetisk fråga dock då jag inte har några som helst funderingar på det i nuläget.
Ja, inget nytt egentligen att dela med mig av denna gången :)
Lycka till allihop där ute och kom ihåg: Vi har bara ett liv (vad vi vet..)!
C

Varmt välkommen till forum! Du trivs inte med dina alkoholvanor och vill förändra dem. Du har börjat skriva här, vad klokt att prova någonting nytt för att komma vidare! Ofta är det hjälpsamt att starta en egen tråd, då får du dina inlägg samlade, och det är också lättare för andra att följa dig.

Hoppas du kommer att trivas här och att du hittar det stöd du behöver!

Karin,
Alkoholhjälpen.

Heja heja!! Snart är det en månad för dig. Inte illa!

Tack Lapptösen, hoppas det går åt rätt håll för dig?

Är inne i långledighet från jobbet och nu är det helg, känner mig inte helt stark. Kan bero på att jag inte sysselsätter mig så mycket, trivs bäst i soffhörnet å trycker i mig snask....huga! Även om sockret är ett dåligt alternativ så får det vara så ett tag ( om det kan vara ett substitut mot BiB)
18 nyktra dagar, kan inte påstå att jag mår som en prinsessa och allt är frid och fröjd, men jag är tacksam att slippa vakna som ett vrak! Påminner mig rätt ofta om mitt senaste race, då jag var dum och gjorde så mycket dumt som jag fortfarande skäms över, det är nog det som får mig att hålla mig på mattan för jag är rädd och vill absolut inte utsätta någon annan eller "mig själv" för tokerier igen.
Ha en fin helg alla kämpare?

Hur ska du spendera helgen Fredde?

utom dom dåliga, brukade min far säga. Fäder ska ju lämna visdomsord till sina söner, min far lämnade mest frågetecken. Hursomhelst, i den situation du var spelar det ingen större roll hur du uppnådde ditt mål, det viktiga är att du gjorde det. Kloka strategier får man tänka ut i lugn och ro, när paniken slår till tar man till alla medel som står till buds.
Grattis till en lyckad resa!

Jaha då är ångesten på plats, känner mej dum, ångrar mej..... Hur är man funtad? Varför går man på det? Varför lyssnar jag på A djävulen? Känner mej ledsen o trött....

Så ännu ett test avklarad, var det lätt nej det var förfärligt.
Avundsjuk på alla som kan ta sig ett glas, dricka gott till middagen och må bra.
Men lider med några som var med som inte lyckades hålla ihop fasaden.
Vad rädda mig denna gången, jo rädslan att jag skulle flippa ut bara det höll mig nykter.
Ingen vilja eller något annat utan bara rädsla över att spöket skulle få tag i min hjärna och att jag skulle tömma baren och göra bort mig.
Väl hemma har spöket sagt att det är bäst du prövar hemma så vi vet vad du tål, köp hem vin och pröva mal rösten i huvudet.
Att det skall vara så jäkla svårt att bli av med dessa tankar.
Men höll mig nykter även om det var rädsla och inte vilja denna gången.
Önskar er en fin fredag

Vilka kloka ord heueh! Tror att det stämmer in på många, att vi inte hittar sätt att varva ner på förutom med alkoholen. Jag kom också ihåg att när jag var som mest stressad när jag var yngre så kunde jag bara gå ut i skogen och sätta mig på en sten någon timme och sen mådde jag bättre. Vad är det som gör att vi måste prestera på topp, vi kräver för mycket av oss själva kanske? Men varför är det ett beteende som är svårt att förändra även när man vet vad man gör för att lugna ner sin själv? Nu blev det lite djupt såhär på fredagsmorgonen, men dina inlägg inspirerar mig och gillar verkligen att läsa dem.

Ha en bra dag!

Just så tror jag det är, men svårigheten är att hitta något som funkar lika bra som alkohol.
Tror att ro i själen är en väg, få iväg allt det där som ligger och trycker, ändra sitt liv så det passar den nya människan som växer fram.
Önskar dig och hunden en fin fredag

om det är själen som är trött. Jag har funderat en hel del på det där uttrycket. Det verkar som om många av oss här inne har just det problemet. Vi sover, men är ändå trötta. Vi verkar vara den sorts människa som alltid har något på gång, som alltid kräver av oss själva att vi presterar på topp, hela tiden. Vi ställer höga krav på oss själva, så höga att vi har små chanser att någonsin nå upp. Och om vi någon gång skulle göra det, så höjer vi genast ribban. Vi ger aldrig vår själ tid att varva ner, att reflektera eller återhämta sig.

Men hur låter man då själen vila? Alkohol, i rimliga mängder och med rimliga tidsintervall, gör just det. Hjärnan får en chans att gå på tomgång ett tag, vi kan lägga oss utan att tankarna rusar runt i huvudet som en stressad hare. Det kanske är därför vi har hamnat i ett missbruk, normala människor kan varva ner en fredag kväll och sedan tar det hela veckan att gå upp i varv igen, medans vi har gasen i botten i samma ögonblick som vi hoppar ur sängen. Missbruket har stängt den dörren för oss, den som låter oss varva ner, i stället har vi full gas men ingen växel i, vi kommer ingenstans.

När jag var ung, på lp-skivornas tid, kunde jag släcka ner i mitt rum, ta på hörlurar och sväva bort till tonerna av Procol Harum eller Deep Purple. Senare i livet kunde jag sätta mig på motorcykeln och bara köra, utan mål eller syfte. På något sätt försvann de där möjligheterna, musiken har blivit ett bakgrundsbrus, trafiken har blivit för farlig. Jag har läst om de där kapslarna, där man ligger och flyter i saltvatten i totalt mörker och lyssnar på vitt brus. Det kanske vore något? Jag hoppas också en del på mitt nya boende, jag har alltid funnit det rogivande att bara sitta och lyssna på naturen. Under alla omständigheter måste jag hitta något, något som ger mig en stunds lugn mitt i livshetsen.

Dom säger att hundar har kort minne. I helsike heller. Jag har handskar på mig när vi går ut numer, det har ju blivit kallt. När vi närmade oss huset på vägen tillbaka i morse, så började hunden nafsa efter min handske. Förra vintern brukade han få bära in min ena handske och få en liten godisbit när han lade den innanför dörren. Det hade jag helt glömt bort, men inte han, inte.

Ha en skön fredag allihop!

'Jag nykter' även om vi inte kanske är i helt samma sits just nu så förstår jag dig! Känner också att alkoholen är en vän, men det är inte sant. Den förtränger bara allting som vi egentligen är. Stolt över dig! En dag i taget.

Fenix, tack men känns löjligt att inte ens klara en vecka. Bra jobbat av dig i alla fall! Förra gången klarade jag två veckor och sen gav jag upp av någon anledning, men nu ska jag tänka att det är mer som ett val, för min hälsa. Hur roligt är det att gå igenom livet okontrollerat och med en massa ångest?! Fyfan.

Styrka kommer inte från att vinna. Din kamp utvecklar din styrka. När du går igenom svårigheter och beslutar att inte inte ge upp, det är styrka:)

26 vita dagar

Glad att du delade med dig och vad modig du var som gick dit!

Det låter bra och jag håller med dig Fenix. Hade inte trott att det skulle spela så stor roll som det faktiskt gjorde att gå till AA. Fast om man tänker efter -jag känner ingen som (mig veterligen) har mitt problem. Även fast jag berättat (nästan) allt för min sambo och hon är hur förstående som helst, så kommer hon aldrig att kunna förstå fullt ut. Det är också därför jag skonar hennes små öron från de värsta sakerna, ser ingen anledning till att hon ska behöva höra det. På AA däremot sitter alla i precis samma båt. Och det stärker att spegla sig i andras öden och sortera sina tankar. Att förstå och påminnas om att man är en av de med problem. Då känns det helt plötsligt mer greppbart, fienden har visat sig.

Du sa det -nu åker vi vidare!

Fortsätter veckan med träning och läser en del. Lektion två i KBT måste jag nog läsa två gånger. Och så fortsätter jag att reflektera över vad beroende egentligen är. Jag har inte riktigt förstått varken kemin eller teorin men har beställt en trave böcker som jag kommer läsa framöver. Hösten har äntligen kommit och jag är bjuden på middag i morgon. Ska bli njutningsfyllt, gott och jag tänker inte glömma att begränsa mina glas.

Hej.
Jag har nu druckit i 2år, min mamma fick cancer och då dövade jag de med ett glas vin som blev fler o fler sen gick även min pappa bort precis efter mamma, då dövade jag de. Nu har jag insett att jag dricker på tok för mycket och det har ju även resulterat i 20kg mera! Jag har som en önskan att lyckas att inte dricka på 1mån till att börja med, sen har jag insett att man kan inte leva ( jag tar ett glas till maten på en fredag) men bara allt dåligt samvete över att ( fan nu drack jag ju 6dagar denna vecka oxå) samtidigt som jag jobbar hårt och tränar! Lever ju inte en lögn för mig själv och känner bara, hur ska jag ta mig ur detta!!! Jag vill inte vara 36år och vara beroende!

Dag 61-1 torsdag, fokus på att träna och sköta kosten nu. Kom ihåg varför jag är här öht.

Så känner jag. Som om jag har förlorat en vän. En dålig vän, som söndrar mig, men det va ändå nån form av vän..den sa aldrig nej, fanns alltid där.
Undrar vem jag är utan den?

Så känner jag. Som om jag har förlorat en vän. En dålig vän, som söndrar mig, men det va ändå nån form av vän..den sa aldrig nej, fanns alltid där.
Undrar vem jag är utan den?

styrkekramar till dig Jag nykter! Du är förmodligen en riktigt bra person utan spriten, felet är att vi någon gång i tiden inte trodde det fullt ut och fick en falsk vän på köpet. Snöflingan, jag är på dag 3 och mår utmärkt, vi fortsätter resan. Grattis till dag 8 trots snubblandet.

Nu ligger jag här. På avgiftning, i en säng, ensam, full av skam o tankar. Det är över nu. Jag kan inte dricka längre. Jag måste sluta. Jag har avslöjat allt om min äckliga sjukdom. 32 år och alkoholist. Det va inte riktigt här jag trodde att jag skulle vara. Dags 2 av mitt nya liv har börjat. Vem är jag uran spriten? Utan vinet? Jag tänker, på allt, på alla jag känner....