Senaste kommentarerna i forumet

Känns bra att du är på gång. Du grejar det här!

Alkoholabstinens kan vara ett livshotande tillstånd! Det är inget att leka med.

Taget från 1177:
När du slutar dricka kan du känna av abstinenssymtom. Du kan bli orolig, skakig, illamående, svettig och få svårt att sova. Abstinensbesvär brukar gå över på någon vecka.

Om du har svårt att klara av abstinensbesvären kan du få hjälp. Det finns lugnande läkemedel som innehåller så kallade bensodiazepiner. De kan mildra besvären och förebygga allvarlig abstinens. Om du behöver mediciner får du träffa en läkare eller sjuksköterska. De kan hjälpa dig under den tid abstinensen pågår.

Om du har druckit stora mängder under lång tid kan abstinensbesvären bli allvarligare. Du kan få kramper och bli medvetslls. Kramperna kan förebyggas med bensodiazepiner. Sannolikt klarar du att sköta tabletterna hemma om du verkligen vill det.
Stor kram & lycka till!!

Varför är du så orolig för att dina nära får reda på det? Det kommer kännas bra om de får reda på det då kan de hjälpa. De tre första dagarna efter är värst och efter ca en vecka är alkoholen ur kroppen. Jag skulle dock gå och lämna leverprover. Kontakt aa det är en stor hjälp.

7 dar. Yes yes yes. Typ ingen söndagsångest heller slog det mig plötsligt. Värt att notera för framtiden.

Är det man behöver ha med sig till ett AA möte. Framförallt då man kommer som ny. Vet att en del har svårt med att hitta en högre makt och att gud näms i texterna. Dock som du upplever honom! Jag kan bara prata för mig själv och för den gruppen jag deltar i såklart. Där är inte någon speciellt religös och absolut inte i närheten av att vara en sekt. Vi är alla mycket tacksamma för att vi har en grupp och kan bedriva regelbundna möten. De har hjälpt mig att inse det grundläggande i total ärlighet med mitt beroende och ärlighet mot mina nära o kära. Såklart passar nog inte AA för alla men jag skulle tipsa alla som vill och är nyfikna att ge det chansen med ett öppet sinne. AA och tolvstegs har ju ändå bevisligen hjälp väldigt, väldigt många män och kvinnor till ett bättre liv.

21 dagar har passerat i total nykterhet.
Jag mår bra men blir så seg till och från, känns som sirap i kroppen och hjärnan.
Skulle verkligen vilja ta en iskall!! Men det går ju inte när man är nykterist. Om jag inte vore det skulle jag ta en omedelbart.
Hoppas att suget inte ökar för nu är det hanterbart!?!?
Jag har handlat magnesiumtabletter och B12, hoppas de hjälper mot krypningarna
På natten och kvällen.
Även om jag sover dåligt så skulle jag inte byta mitt sinnestillstånd mot en grogg för att få sova.
Sömntabletter är också uteslutet, varm mjölk vill jag inte ens tänka på?

Jag ville inte bli inlagd utan fick lugnande tabletter så jag har inte känt något alls av skakningar mm
Jo när jag försökte själv. De har tystnadsplikt på beroende akuter. De sa till mej att det kan bli riktigt farligt att bara sluta själv.
Tabletterna gör en "torr utan alkohol" minskning. Annars borde man trappa ner.... Men det är ju det vi oftast inte klarar.
Sök hjälp! De sa också att dag 3-7 är farligast, varför vet jag inte.....

Lite jobbigt just nu. Står ensam o lagar mat. Ingen hemma.... Vad brukade jag göra då? Smyga i mej två snabba glas sedan smutta på det som serverades till maten (som syntes) sedan sista när jag plockade bort o städade efter middagen. Söndag är lördag för mej eftersom jag jobbar i butik. Ledig i morgon!
Suget är starkt nu!!!!!!

Tack för era kommentarer! Tack! Kändes verkligen skönt att se att någon kommenterat just nu!

Minut för minut!

Även om det är för tidigt att ropa hej efter en vecka vågar jag påstå att något hänt i huvudet och tror jag kommer landa i något gott. Ett tips som verkligen fastnade var aeromagnus konkreta och raka råd att börja med antabus så man slapp tänka. Sporrade mig verkligen att vilja klara det själv! Ikväll blir det hård träningsrunda enligt träningstantens tips sen tidigt i säng för en till vit vecka...

Jag har gått på kbt , dock inte för alkoholproblem . Men antar att det är sådan terapi du kommer få. Man rotar lite i barndom , men sedan hur man reagerar och fungerar i stort. Sedan får man träna på att använda sig av olika verktyg i alla möjliga o omöjliga sammanhang, som ställer till svårigheter för en. Jag lärde känna mig själv ordentligt och kan se och använda vissa hjälpmedel i det dagliga livet sas. Allt detta stöts o blöts hos terapeuten. Man får en del läxor oxå, allt för att notera hur man reagerar o agerar. Dock lägger man inte största vikten vid bardomsupplevelser o relationer osv, även om man går igenom även detta eftersom det hänger ihop och man får förståelse för hur man reagerar o agerar i nutid. Men hur det blir framåt är det som tonvikten läggs på. Och det är dyrt, svindyrt. Jag betalade ur egen ficka i ett par år. Så grattis o lycka till.

Jullan, jag ska kila ner till hälsohandeln och köpa på mig lite.
Hoppas det funkar

Grattis och bra kämpat:-)

Jaha, känns som 3 år sen, men det är bara 3 veckor sen jag söp för sista gången. Slog min man och rymde fr honom på stan och var allmänt dum i huvet.
Idag är jag stolt, äter antabus och tycker att det känns bra. Men jag sörjer. Sörjer att jag inte kan dricka. Känns så jävla tungt. Jag längtar efter att bli full. Inte för full, utan full. I solen, med en cigg och kompisar.

Om du inte vill ta några mediciner så finns det ju en massa annan hjälp. Samtals stöd och liknande. Jag går själv hos en alkoholterapeut och det hjälper mig. Det kan vara svårt att klara att sluta dricka på egen hand, var inte rädd för att söka hjälp!
Det finns säkert något som passar dig.

Fast visst är hon värd lite girlanger oxå!
Kan aldrig skada?

det känns fint att någon tycker att jag är en bra förebild, själv har jag ju en tendens att fokusera på det negativa men jag jobbar på det.
Inatt drömde jag mycket. I en av drömmarna var det fest och en flaska Jägermeister skickades runt. När den kom till mig tackade jag nej! Tänkte klart och tydligt "jag dricker ju inte alkohol". Känner mig riktigt nöjd och glad idag att jag till och med i drömmarnas värld avstår från alkohol!

...skulle det stå.?

Vad bra du gör det! Kloka tankar och beundransvärt agerande! Go girlanger! ?

En inläggning sker i samråd med dig! Du tvingas inte till det. Personalen kan föreslå och rekommendera det - men du bestämmer. De gånger jag har varit inlagd har jag bara kapitulerat och varit "glad" att det blivit så.

Det är lite olika. Jag själv har varit inlagd 2 ggr, 3-4 dagar. Då hade jag druckit stora mängder under 1-2 veckor. (typ 3 liter vin varje dag o kryddat med en del insomningstabletter). Andra varianter är att man får ett schema med lugnande benzopiller o medel för att sova som man tar utan att bli inlagd.

Jag själv har "turen" att bo i Stockholm, där beroendeakuten är öppen dygnet runt. Det bör väl även i andra städer finnas liknande möjligheter? ! Jag kände både skam och skuld när jag behövde hjälp. Detta var dock bara mina egna känslor, personalen på avdelningen var bara rakt igenom proffsiga och empatiska. Jag har även, en gång, trappat ner själv med hjälp av Sobril som jag fått av allmänläkare. Detta funkade bra för mig, men inget jag vill rekommendera. Man bör nog i första hand kontakta en beroendemottagning.

Jag hoppas att du tar steget. Det är obehagligt och motståndet kan vara oerhört, men de kan faktiskt hjälpa! Dock har jag full förståelse för dina våndor vad gäller arbete och närstående. I ett längre perspektiv så vill de båda säkert att du skall må bra, oavsett vägen dit för din del. Om du väljer att inte ta hjälp så stålsätt dig. De närmaste dagarna kommer att vara, antagligen, för jävliga. Men det BLIR BÄTTRE! Kämpa på!!!

Är själv på dag 7 och mår redan 7kt mycket bättre! Ta en dag i taget så blir det plötsligt ett gång i rad. Hejar på dig och bra för dig att veta att man redan efter en vecka känner stor skillnad kanske?

Jag tog en antabus i fredags, hur länge sitter den i? Hur ofta skall man ta dem?

Sovit jättegott men drömt mycket! Men har lite ont i huvudet och känns som jag inte kommer vakna idag. Vi som skall på familjedag med ponnyridning och bus.
Vill känna mej pigg o fräsch.... Kommer väl!

Dag 1 idag

Jag begränsade glasen till tre i går men det var ett glas för mycket. Vaknade i morse och var bakis vilket gick över ganska snabbt. Inte så bra. Jag har blivit allt mer känslig och min gräns är nog 1,5 glas i dag. Och en gång i veckan räcker gott! Det är väl både ålder och minskat intag som spelar in när alkoholtoleransen minskar.
Känner mig både nöjd och lite missnöjd men fortsätter på min resa och snart är sovrummet riktigt fint.

Hur gick det i helgen?