Senaste kommentarerna i forumet

Mina barn kommenterade aldrig rakt ut men jag såg ju att jag sårade dem ett antal gånger.
Jag drog iväg på behandling en tidig måndagsmorgon utan att tala om det för dem och första gången vi pratade öppet om min sjukdom var när de var på besök på behandlingshemmet på besöksdagen. Jag visade med spänning och glädje runt på Gården och pratade mycket om planschen med de 12 stegen och att jag skulle jobba med/i dem. Grabben kommenterade : Gu' va' du kommer att tjata om det :-)

Dottern gjorde en ungdomsvecka innan mina efterbehandlingar tog slut och det var en pånyttfödelse för henne att se att hon inte var ensam. Vi hade en gemensam hemresa och jag har aldrig någonsin hört henne prata så mycket i ett streck om sina upplevelser under veckan <3 Grabben vill inte göra en vecka där och har i viss mån fått lida för det senare i livet.

Jag är nykter idag för min egen skull men jag är enormt glad för att jag fått mina barn att inse att sjukdomen är till viss del ärftlig, en del beror på uppväxten, och framförallt grabben är riktigt försiktigt och verkligen måttlig när han nån gång dricker. Dottern dricker knappast alls. Båda är medvetna om att sjukdomen kan hoppa över en generation så de är vaksamma.
Dottern är mer sensibel när hon stöter på folk som är påverkade av något, precis som jag är.

Följ gärna tex Maskrosbarn på fb och på deras hemsida. Det finns fler organisationer.

@Lexie Vilket bra beslut du fattat, att du slutar dricka och tar hjälp och stöd🙌🏼 Mina barn är i lite blandade åldrar från 12 uppåt vuxna. De har aldrig kommenterat mitt drickande, tycker tvärtom jag dricker lite.. Men jag vet och skäms inuti. Druckit ensam på kvällar för ofta. Min energi och ork har påverkats. Vet att de märker det, fast de kanske inte kan sätta fingret på det. Nu tänker jag inte dricka mer, och har druckit sällan en längre period. Den energin och att vara närvarande tänker jag fortsätta ge dem och mig. Heja dig!!💪🏼

@Allegra Ett tips som kan funka är just att tänka: ”Jag får dricka, men först ska jag stå på händer”. Eller springa tre varv runt huset, eller ta en macka och ett glas mjölk, eller… Hitta på vad du vill, bara du ger dig själv lite respit så du inte hugger som en kobra på impulsen. Suget går alltid över efter en stund - börja inte förhandla med dig själv!

Kram 🐘

@cthd Du är så klok ❤️ Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör. Och den där diskussionen med barnen får man både åldersanpassa och ta i småbitar. Inte göra för stor grej av det, utan mer säga saker i förbifarten.

Och man måste även vara beredd på att de en dag vill berätta exakt hur illa de for av vårt drickande. För självklart far de illa. Min pappa var alkis och jag vet hur lyhörd jag blev - för minsta nyansskillnad i hans röst, ljudet av korken som skruvades av flaskan, ljudet av en ölburk som öppnades. Ens tentakler blir nästan överhettade.

Kram 🐘

@Mattan God morgon! Jag läser att många aktiverar sig med promenader eller springtur när suget sätter in.
Känns lite svårt när det inträffar när jag ska laga mat åt familjen 😂
Men - ett snack med maken om allvaret och att han tar fler middagar….

Utmanande med en sambo som också har problem med A. Pratar ni om det?
Så svårt det där när man har saker inbokade som brukar innebära A… hur tänker du hantera helgen? Alkoholfritt?
Jag har en aw inbokad sen innan sommaren idag…. Med en kollega som behöver stöd. Vill inte avboka och just nu känns det som att jag inte kommer ha problem att välja alkoholfritt..

Heja oss och ha en fin onsdag 🙌☀️

@vår2022 @Matti77
Tack för uppmuntrande ord - just nu känns det bra, lättare. Så jag kör vidare.
Ha en fin onsdag 💐

@Lexie
En av de stora anledningarna jag tog tag i mitt drickande var en diskussion men min 15-åriga dotter. Tillsammans med sina klasskamrater hade de hyrt en lägenhet där de ville fira nyår. Jag hade tidigare i december när frågan kom upp sagt 'javisst' eftersom jag trodde absolut inte att de skulle lyckas hitta något ledigt för den kvällen (bor på turistort i alperna). Men som sagt, det gjorde de och då kom diskussionen upp angående sprit på festen. För även om de bara är 15, insåg både sambon och jag att självklart skulle det finnas alkohol. Hon var ärlig med oss, än så länge har hon inte druckit, men hon sa att om det fanns sprit på festen så skulle hon nog smaka. Det gjorde mig livrädd. Hur skulle jag, som drack vin varje kväll, ibland med fördrink mm, tala om för henne att 'det är inte bra att dricka'? Jag kände mig så falsk. Så jag beslutade att jag skulle förändra mitt drickande från den 1/01-22.
I slutändan gick hon inte på festen utan var hemma med sin bästa kompis som kom på besök från annan ort i 3 dagar.

Vi har aldrig pratat om mitt drickande. Men i våras när jag hade klarat av några månader, så slängde jag in i en mening att 'jag jobbar med mig själv och har slutat dricka'. Hon bara nickade. Men senare gjorde hon en kommentar till sin pappa och sa 'du kan väl göra som mamma och sluta dricka...'. Då insåg jag att hon hade uppmärksammat det och sett det positiva i det. Och i förra veckan när bara bara hon och jag iväg på semester, frågade hon lite på skämt, för att testa mig 'ska du inte köpa rosévin från ****?' och mitt svar blev 'nej, det ska jag inte. även om jag vill så ska jag inte dricka', 'bra' sa hon.

Jag vet inte hur mycket hon har förstått under åren, men självklart måste hon ju ha sett hur jag förändrades när jag drack. Jag klarar inte riktigt att gå in i de tankarna, det blir för jobbigt. Och det som är gjort är gjort. Jag gör nu allt för att bli bättre och i stället vara ett bra föredöme för henne, så att hon väntar så länge som möjligt med att ta sitt första glas.

Bra med tranbärsjuice @Utmaning2022 . Min medicin är att sticka och gå i skogen. Har gått bra hittills men visst dyker tankarna upp på ett glas rött. Min sambo har också problem med a. Just nu har han inte heller druckit men vi får se. (Se mer i min tråd) I helgen ska jag på ett musikevenemang. Blir tufft att avstå a där men det är min plan. Heja oss nu följs vi åt här. Kram 🤗

När jag slutade dricka var just riden vid jobbavslut jobbig. Då handlade jag ibland som radiostyrd. Jag tror att det finns massor att göra för att inte hamna i det läget. Man är trött, kanske lite hungrig och då fattar man inte de bästa besluten. HALT (hungrig, arg, ledsen/lonely/tired). Hjärnan vet hur man snabbt kommer i form. Kanske mellanmål, rask promenad kan hjälpa. Att tänka att ”jag får dricka, jag ska bara göra det här först hjälper många… När det gått en stund har suget avklingat. Att göra som Natalia och byta miljö är ett bra tips. Satsa på att göra något annat. Det handlar till viss del om att ligga steget före.

@Lexie Och mina barn är 23 och 25 år. Jag har varit nykter i 2,5 år. Framför allt den äldsta dottern kommenterade på slutet att hon tyckte att jag skulle ta det lite lugnare med vinet. Det sa hon både medan jag drack och efteråt. Jag skämdes som en hund.

Jag väntade tills jag hade varit nykter i 3 månader innan jag berättade för någon i min närhet att jag blivit nykter. (Jag bor ensam.) Jag vågade inte lita på mig själv innan, att jag verkligen hade slutat.

Den första jag berättade för var min äldsta dotter. Hon tittade på mig, log och sa: ”Bra, jag tycker bättre om dig som människa när du är nykter”. Thats it. Sen dess har vi pratat i omgångar om mitt drickande, hur illa det faktiskt var och så. Man får ta pratet i omgångar, när man känner sig bekväm och tillfället känns rätt.

Igår firade jag 2,5 år som nykter och det känns självklart att glädjestrålande berätta det för äldsta dottern och jag fick ett glatt ”grattis” tillbaka.

Min yngsta dotter har en utvecklingsstörning och henne kan jag inte prata med på samma sätt. Men hon lärde sig snabbt att det var alkoholfri öl som gäller för mamma numer. Det vill hon alltid att vi ska köpa till fredagsmyset 🥰 Hon köper det själv till och med när jag ska komma på besök till hennes LSS-boende. Brun Falcon Smakfull i sex-pack 33 cl-burkar, som finns i de flesta livsmedelsbutiker. Jättegod 😋

Kram 🐘

@Berra Det låter som om du och frugan verkligen behöver er ensamvecka på ön. Och en veckas roadtrip i sköna södern på det låter toppen. Själv bor jag nästan så långt söderut man kan komma, och det är en härlig bit av Sverige. Förstår verkligen att det är slitsamt med småbarn omkring sig, men när barnbarnen närmar sig tonåren så är du nog innerligt glad över att ha de minnena.

Jag har kommit på att det är med gamla människor som med små barn - det krävs kvantitet för att få kvalitet. Sen kan jag verkligen förstå att det kan bli för mycket med småbarn ibland. Själv försöker jag träffa både min mamma och mina ex-svärisar varje vecka, och jag märker att vår relation blir bättre och bättre. Relationen till min mamma har haltat i många år, mycket eftersom jag flyttade 30 mil i 20-årsåldern. För 6 år sedan flyttade jag henne till min hemort och sen dess har vår relation piggat på sig rejält.

Det låter både tråkigt och jobbigt att din beslutsamhet prövas varje dag. Jag uppnådde igår delmålet 2,5 år som nykter och för mig är alkohol en ickefråga numer. Men jag har inte så många i min omgivning som dricker massor. Att min kompis har prosecco i sitt glas och jag alkoholfri öl, när vi äter på restaurang ihop, stör mig inte ett dugg tex. Jag ser mig som allergisk mot alkohol och ser därför till att alltid få ett schysst alkoholfritt alternativ istället.

Dåligt att de inte hade ett helt gäng med kalla alkoholfria öl till dig under trädäcksbygget! Min närmaste omgivning ser alltid till att det finns alkoholfri öl eller alkoholfritt vitt vin till mig när det är middagsbjudning eller kalas. De anstränger sig verkligen. Min ex-svärmor sa nyligen: ”Jag hittade ett nytt alkoholfritt vitt vin till dig som har fått jättebra omdöme”. Hon vet också att röda alkoholfria viner är odrickbara. Visst sörjer jag mitt rödvin, men vår relation var enbart destruktiv mot slutet. Som om det vore en destruktiv älskare, på samma sätt får rödvinet hålla sig borta för gott.

Kram 🐘

@Lexie Hej Lexie
Mina barn är 16 och 18. En av mina största drivkrafter att sluta dricka var för deras skull. Det är länge sedan nu (drygt 1,5 år), och de hsr nu en mamma som de kan lita på. Jag känner att kontakten med dem är helt annorlunda. Du har precis ALLT att vinna på detta beslut, härligt!

Zmstr

Ja så var den här, sent men likväl efterlängtad.
Klok av tidigare år, så valde jag frivilligt att ta stängningsveckorna 29-30 på jobbet.
Min parhäst Patrik som jag tidigare delade veckorna med, han har slutat, gick tidigare i pension efter att ha lackat på jobbet.
Han är lika gammal som jag, men eftersom han alltid har levt ensam så har han kunnat sparat pengar och nu tar han ut dom, avundsjuk jo visst, lite, men inte på att leva ensam.
Veckorna på jobbet var de tuffaste på mycket länge, alla hade fyllt min tid med en massa leverantörsbesök, flera stycken varje dag, hela veckan, och veckan efter.
Samtidigt som jag fick ta emot en massa trälårar med utrustning, flera ton fick jag packa upp.
Aldrig har jag längtat så mycket efter min semester, men den kom till slut, och jag också (slut).
Ni har hört lite om våra resor, upp till Norrland och sedan till Öschöttaschlätten.
I norr var det mest fysiskt arbete, vi byggde en 45 kvm stor uteplats åt våran favoritfamilj, rejäla doningar som tog hela veckan i 34 graders värme, men älven svalkade oss vid bastun på kvällarna.
Men det fräste i gräset när man kissade, det var en stark koncentration på kisset.
Betalningen var enkel, fri öl, men det verkade bara som det bara gällde öl med alkohol i.
På dagarna brottandes jag med bromsarna som tog stora tuggor ur mitt skinn, kvällarna kom kvällsskiftet med mygg och knott.
En natt hade jag enbart på en fot 31 st bölder efter att haft den utanför täcket, t.om mellan tårna.
Det skvalpade i kroppen efter blodförlust på vägen hem, och jag trodde kroppen skulle vänja sig vid myggbetten efter detta, men så fel man kunde ha…
Strumporna fastnar fortfarande i sårskorporna efter sönderkliade myggbett.
Sista arbetsveckan hade vi frugans kompis med man ifrån Holland här boende hos oss.
Trevligt men jobbigt att vara värd vid gott mod när det var kämpigt på jobbet.

Men nu, i början på min andra semestervecka av fyra totalt, kan inte minnas hur länge sedan vi hade fyra veckor sammanhängande.
Vi har varit vid stugan i skärgården, lite glad att den är på en ö, ingen kan komma oförhappandes.
Dottern med familj och svåger/svägerska har hållit oss sällskap, och jag har fortfarande inte fått lugnet inom mig, ni vet som Norrlandsreklamen, en stund för sig själv.
Vaknar till barnskrik och somnar till det, en treåring och en ettåring, och två hundar som älskar morfar.
Leksaker överallt och blöjor som stinker, fönsterna fulla med hand/nos/munavtryck.
Vällingflaskor som surnat, matskålar som man trampar i ett alldeles för litet kök.
Intorkade matrester på, under och på sidan av matbordet och en svärson som inte kan plocka bort sina ölburkar och flaskor efter sig, handdukar och badkläder som hänger överallt.
Tro nu inte att jag hatar dem, jag älskar dem men ibland blir det för mycket, för ofta och för länge.
Jag har lite av en ensamvarg inom mig, måste få tid för mina egna tankar, tid för reflektion.
Jag kan anstränga mig ett tag, men nu har det blivit för mycket av allt, allt flängande hit och dit, alltid vara tillgänglig och trevlig, uppmärksam och tillgiven.

En stund idag låg jag på vår brygga, kikade upp mot himlen i en bländande sol och små vita molntussar, hörde havsörnparet gälla skrik mellan varandra, och såg siluetterna av dem två högt högt däruppe, seglade fria utan ett enda vingslag, det såg vackert ut på något sätt.
Duns!, skvalp så tömmer treåringen en gul leksakshink med vattenblandad sand på mitt bröst…
Iiiiih skriker jag till högt och sätter mig upp blixtsnabbt medans sandgeggan sakta rinner ner på mina badbyxor, något mossliknande slem fastnar i min navel…
Treåringen kiknar till i ett skräckblandat skratt, är morfar arg eller med på leken?
Ögonen plirar till i henne, och morfar kan inte ens för en sekund vara arg, fast helst i reaktionens första fas skulle jag vilja knuffa ner henne ifrån bryggan…
Jaha ja, så var det med lugnet, några sekunder hade jag ändå för mitt drömläge.
Drömläge av, morfarläge på, och det enda som återstår är att doppa sig i det kalla havet ännu en gång, min hy som precis fått sin solvarma hetta, ja ni vet precis hur den luktar, sommar..

Imorgon åker de hem, det är dags för invänjning på dagis nästa vecka och min dotter ska jobba för första gången på dryga ett och ett halvt år, men nu med en ny tjänst, chef.
Hon tror att hon är för snäll att vara chef, men tiden med barnen har lärt henne att ta i ton och bestämma en hel del, jobbet kommer att passa henne alldeles perfekt.
Nästkommande vecka blir vi ensamma vid stugan, det ser jag fram emot, äntligen min tid för återkoppling och harmoni, men vi kommer att ändå göra en del utflykter tillsammans.
Sista veckan har vi planerat att ta en bilsemester i södra Sverige precis som förra året, det gav mersmak.

Så det där med alkoholen då…
Ja den florerar i min närhet hela tiden, det dricks både högt och för det mesta lågt.
Varje dag och i olika valörer och färger, det har blivit en vana och jag smakar ofta på hur drinkarna är, vissa goda, några efterlängtade och många alldeles för starka i alkoholsmak.
Mest saknar jag ett riktigt gott rödvin i dessa grilltider, med en bra fyllighet och hetta i smaken.
Tyvärr har jag inte funnit något ännu som klarar av att möta sig med ett riktigt rödvin.
En smak som jag får fortsätta längta efter, det finns så många andra goda drycker och som faktiskt hela tiden förvånar mig över att de också finns i alkoholbefriade smaker.
Väl värda att pröva sig fram med…

Varje dag prövas min beslutsamhet, ska jag fortsätta vara nykterist?
Jag vet vad jag har, och jag vet också vad jag får, panikångest över ett liv som jag inte längre behärskar.
Jag väljer det förstnämnda, ett liv med större kontroll och självbehärskning, ett liv som jag kan stå för och vara stolt över.

Jag är Berra, och jag är nykterist, vad ni väljer att göra med era liv, är erat beslut.
En fras jag kan leva med, ett tag framöver…

Berra

Jag var också rädd för att släppa alkoholen. Mina barn var 11 och 13 när jag slutade. Jag trodde inte att de hade märkt att jag drack för mycket, men i efterhand förstår jag att de nog hade gjort det. Jag upplevde hur jag fick mycket mer energi för dem och hur de vände sig till mig med en ny tillit när jag inte längre drack. Och jag kan nu stå för mitt beteende inför dem, inget att dölja. Det är väldigt skönt och lägger grunden för en ärlig och trygg relation. Men viktigt att inse att det inte bara är för andras skull man väljer att leva nykter. Jag känner att varje nykter dag är en gåva jag ger mig själv...

@Natalia Ibland har hjärnan blivit radiostyrd, fötterna promenerar plötsligt inte hem efter jobbet utan styr av mot närmsta krog. Det är obehagligt och jag måste verkligen fundera på hur f-n jag skall hantera stress, min främsta trigger. 😐

@Lexie hej!
Har inga egna barn. Dock vill jag bara berömma dig för ditt beslut, det är nog det viktigaste beslutet du kan göra både för din egen skull samt dina barn. Är själv barn till en alkoholist och nu själv alkoholist, om min far hade tagit hjälp och förändrat sitt liv när jag var 15 eller 18, då hade jag blivit besparad mycket sorg och problem. Hejar på dig!

@Mattan Hej 👋 Dag 7 heja dig! Kul att ha några som är relativt nära i fas 😊
Hur går det för dig?

Det kom ett helvetes sug för mig idag när jag skulle laga mat… tog bubbelvatten med tranbärssaft i och andades. Gick så där men jag bröt inte upp spritförrådet iaf 😅
Blev sjukt irriterad på min man för ingenting.

Inser att jag borde prata med honom och berätta om programmet och forumet.
Kanske kan det bli en uppgift till kvällen!

Ha en fin kväll alla som kämpar och alla som njuter av en nykter kväll 🙌

Imorgon vaknar vi utan ångest! 💕

@Adde Ja, det var ett fint minnesprogram om honom. En speciell man på många sätt och så bra att han kunde ta sig ur alkoholismen. Han är saknad❤️

Hej!@Utmaning2022 !
Tittar in och säger heja. Jag hänger på din resa. Är på dag sju snart så vi kan kämpa tillsammans. Kram

När en typen av impulser händer mig, som igår, är nog det abdolut bästa för mig att ta bilen iväg till en fin skö och bara njuta av vyn och göra nån mediationsöving som sen äta picknick. Jag behöver skifta fokus med miljön.

@Utmaning2022 och @Mattan tack så jättemycket att ni läst och vad otroligt glad jag blir av det ni skriver.
Vi är alla här tillsammans!

Jag har två barn. 15 och 18 år. I somras sa den äldsta ifrån. Jag måste nu sluta helt för jag håller på att förlora deras tillit och respekt annars tror jag. Jag vill jättegärna komma i kontakt med er som har barn och höra hur ni har det och era tankar kring att ha alkoholproblem när man har barn. Snälla, skriv här!
Min äldsta uttryckte att hen vill att jag ska sluta dricka. Hen har dragit sig undan, pratar inte så mycket med mig. Jag ser att hen är besviken och mår dåligt pga mig.
Jag måste sluta!!! Jobbar nu med att banka in det i huvudet att jag inte kommer vilja leva med mig själv om vår kontakt blir lidande.
Har sedan i somras planerat att från och med måndag 15:e augusti får det vara slut.
Jag har fixat Antabus och min man stöttar mig.
Snälla, skriv till mig.
Jag är livrädd.

@cthd Så där ja! Bra där! Det viktigaste är hur du mår och hur du vill ha det själv. Vad andra tycker om det är helt ointressant! Starkt!💪

I mitt insta-flöde kom det här upp "Start doing what's best for you, whether people approve of it or not".
Jag har slutat fundera på vad våra vänner tycker och tänker. Ingen har hitintills tagit illa vid sig, det är accepterat att jag (för det mesta) beställer något alkoholfritt eller har med mig egen a-fri öl när vi ses. Ingen kommenterar heller de gånger jag väljer att dricka. Det gör att jag känner mig tryggare i mitt beslut.

@Rehacer vad jag känner igen mig hur du beskriver att dricka i sin ensamhet. Jag är gift med två vuxna barn som flyttat hemifrån. Förr var det aktiviteter nästan var o varannan kväll o matcher på helgerna. Nu när de flugit ur boet känner jag att det finns ingenting kvar. Då har vinflaskan varit trösten.
Har idag varit nykter i 12 dagar, Är så STOLT över mig själv. En timme i taget, dricker Tonic o äter salta karameller ☺️😋 när suget gör sig påmind. Går promenader håller mig sysselsatt.
Jag skall klara det och hoppas att du får styrkan att också säga att nu är det bra!