Senaste kommentarerna i forumet

Tack jas 75 ?
Tänker i dag efter en natts sömn att det inte är värt att ta något glas, vet ju att det inte går. Kämpar med tanken och känslan acceptans att jag är alkoholist om än nykter alkoholist när jag inte dricker A.

Är nu på nya vatten, min hjärna kommer att försöka! Tack för ditt stöd det hjälper!
Fredagen blir nykter.
Jag ska äta den goda maten jag :)
Samtala och ha trevligt! Har inte svårt med att ha kul utan A.
Intaget av A har skett vid stress och för avkoppling samt att vilja fly.

Heja dig jas 75 och alla ni där ute! Det går att hitta nya vägar! Vi är värda oss själva det!

Ja, jag stod emot. Var förvånad över hur starkt suget var och hur dåligt jag mådde. Molande magvärk och huvudvärk hela dagen. Miitt ex ringde och vi har en knepig relation och har inte pratat på flera månader utan mest kommunicerat via sms och mejl vilket inte alls fungerar. Han svarar inte på min meddelanden, jag blir arg och skriver något spydigt och så är karusellen i gång. Blev oerhört ledsen när han skickade ett mejl till mig för några månader sedan efter att vi hade ätit lunch, en lunch jag föreslagit för att vi skulle kunna umgås lättare i samband med tillställningar med barnen och gemensamma vänner som vi inte kan undvika. Just nu ska vår yngste son ta studenten i morgon. Mejlet handlade bland annat om det. Han skrev att han hört av vår dotter att jag hade druckit för mycket i samband med en släkthelg med min släkt och att han inte vill att jag skulle dricka på sonens studentmottagning. Han tyckte jag skulle gå med i AA och äntligen ta tag i mitt missbruk. Jag tappade andan och blev helt knäckt. Berättade för min mamma som genast ringde mina syskon eftersom hon tyckte att han var elak mot mig även om hon och jag pratar om att jag druckit för mycket under tiden innan skilsmässan och året efter. Jag kände mig otroligt utlämnad och sårad. Uthängd. Skam. Förstod att han naturligtvis pratat med sin sambo om mig och fick genast ångest över detta men kände också ilska över att han skyller allt på mig. Vår svårighet att kommunicera handlar inte enbart om att jag druckit utan han har också del i den komplicerade relation vi byggt upp genom åren. Men samtidigt mår jag dåligt över att han kanske har rätt till viss del. Klart att det varit mycket bättre om jag hade varit i kontakt med mina känslor utan att dricka vin. För det var bara när jag drack jag kunde visa hur arg jag var på honom av olika skäl. Som nykter bet jag ihop och kämpade bara på med familj, eget företag, allt ansvar för hemmet, lagade all mat. Men när jag druckit tre glas vin fick jag mod att börja klaga på honom, prata om orättvisorna etc. Jag har alltid varit känslig, överkänslig tyckte mina föräldrar, uppfattat stämningar, försökt skapa harmoni runt mig, fasat för konflikter, varit rädd för att bli övergiven. De senaste åren har jag gått i terapi och jag har idag bättre koll på vad jag känner och vad som händer i mig. Jag ser att i vissa situationer kommer ett litet barn inom mig fram. Ett barn som reagerar starkt på orättvisor, som barnsligt stampar i golvet, gråter och skriker för att bli sedd. Det har jag inte gjort bokstavligen men jag har haft sådana överdrivet starka känslor som inte motsvarar vad som sker i verkligheten. Tror det är en del av förklaringen till mitt drickande. Att stressa av, sudda till kanterna och känslorna men efter ett tag kom ilskan fram i stället i relationen med exet. Idag försöker jag ta ett andetag, ta ett steg tillbaka när mina känslor övermannar mig, se att det är det lilla barnet inom mig som reagerar och låta mitt vuxna jag se vad som är vad innan jag agerar i affekt. Det blev lite rörigt detta, men tillbaka till samtalet igår. Mitt ex var trevlig i tonen och jag med. Vi pratade om praktiska detaljer kring studentfirandet och efter en stund säger han" Du svarade aldrig på mejlet jag skrev i februari om drycker på studenten", jag tror han var på tunnelbanan och inte ville uttrycka sig för tydligt " Nej, jag blev så ledsen, men jag respekterar det du skrev och kommer inte dricka på studenten", sade jag. " Men det var av oro och omtanke, inte för att vara elak mot dig", säger han. Då blev jag berörd. Just nu har jag gråten i halsen. Jag känner inte längre hat mot honom. Det släppte jag för ett par månader sedan när en ny sorg tog skilsmässosorgens plats. Jag har väldigt svårt med separationer har jag insett och stort behov av att bygga nära relationer. De senaste åren har jag förändrat väldigt mycket i mitt liv, skilsmässa, nytt hus, galen av sorg, besatt av en gammal ungdomskärlek, släppte det, började terapi, sjuka gamla föräldrar som jag tog huvudansvaret för, problem med firman, gick in i väggen av utmattning, slutade dricka, träffade en ny man, min pappa dog, köpte hus med nye mannen, de vuxna barnen upprörda över detta, snurrade på fortare, började dricka vin, först sällan men sedan i augusti 2015 nästan dagligen, sålde företaget, blev bra men lite osäker på vad jag ska göra med resten av mitt liv. En del av självbilden borta. Inte längre den driftiga företagaren med blomstrande verksamhet, men har det bra. klarar mig ett tag ekonomiskt. Har tillfälle att pausa i livet och hitta vad jag ska göra fortsättningsvis. Nu har jag klarat dag 1 av nykterhet. Idag ska bli dag 2!
Kram på er!

Känner igen mig i så mycket. För mig är det dag 1. Sitter vid datorn, hjärtklappning, svettas o grymt klen. En veckas hårt festande o nästan ingen mat, dock en lätt frukost nu.
Helt ny på detta forum men det verkar mycket bra. Även min hund får sitta emellan, hon är dock gammal o behöver inte så mycket motion.
Spårade ur när jag slutade jobba för två år sedan. Hade sådana planer för tiden som pensionär men blev bara skit.
Gick en behandling för ett antal år sedan o den var mycket bra men tog det inte på riktigt allvar.
Nykter idag även om det blir tufft, vet att det blir bättre för var dag.

Du har hamnat helt rätt.
Du kanske simmar i ett träsk just nu, men det finns fast mark inom räckhåll. Vägen dit är lerig och svår att ta sig igenom, men många här har gått före dig och kan visa var fotfästen finns och varna dig för de djupaste hålen.

Visst, just nu känns det nattsvart och hopplöst, men det finns ett annat sätt att se på saken:

Det blir aldrig enklare än det är nu! Du kommer aldrig närmre stranden än du är just nu. Idag! Det finns mängder med hjälpsamma händer som sträcks ut här och nu för att hjälpa dig upp!
En alkoholists liv kan synas hopplöst, men när vi blir nyktra är vi på många sätt privilegierade. Vi får en självinsikt och en kontroll över vårt liv som är få människor förunnade. Vi lär oss prioritera och göra vad som är bra för oss. Vi går vår väg genom livet som andra men vi lär oss leta guldkorn bland gruset, plocka upp dem och lägga dem i den del av vågskålen där de väger tyngst.
Livet som nykter alkoholist är faktiskt inte dåligt. Vi har ju vunnit den största segern av alla, den över oss själva!

Så ta chansen snälla du! Välj att inte dricka idag. Du kommer att må uselt men inte lika uselt som om du dricker. Prova! Jag lovar att det är värt ett försök!

Och hur det än går, fortsätt skriv här. Det kan vara svårt att tro just nu, men här finns många som bryr sig. Verkligen bryr sig.

Är så trött & sliten. Tiduppgången på jobbet sätter sina spår. Har tur idag, får skjuts till jobbet. Skönt. Det är bra med cykling & motion. Men det ''tar'' oxå.

Ska på uppföljning ang min alkoholbehandling idag, så det blir en lång dag. Har funderat på att ställa in, men det är både viktigt & bra att göra bort mötet, det är många inblandade så få till en tid är inte det lättaste! Nä blir till att bita ihop. Ha en bra dag alla där ute ☺

Lika roligt att läsa dina reflektioner ☺

Vi som har problem med alkohol, vill ju gärna förminska & förskjuta för att rättfärdiga vårt drickande. Som en trotsig tonåring. Du har kommit långt som reflekterar som du gör. Kämpa vidare nu ☺

Du verkar på det klara med hur du ska bibehålla din nykterhet. Tycker du är klok som reflekterar hur/ på vilket sätt du tog ett återfall. Det ger bra förutsättningar inför framtiden ☺

och jag är fortfarande nykter. Börjar kännas riktigt bra nu, jag åt visserligen färdigmat igår, men magen protesterade inte och jag sov en del i natt.

Efter att ha läst en massa trådar här inne har jag insett, som så många har påpekat, att svårigheten ligger inte i att bli nykter utan att hålla sig nykter. Nykter är jag ju redan, nu måste jag titta på vilka förändringar jag behöver göra för att mitt liv ska bli mer hanterbart. Jag har funderat en hel del på vad som ledde fram till mitt återfall efter två års bra liv. I vintras började jag jobba mer, jag gick så sakteliga från kanske 20 tim per vecka till 50. Det ledde i sin tur till att jag började lägga andra rutiner åt sidan, jag kortade t.ex. av min morgonpromenad med hunden och gick mer och funderade på hur jag skulle lägga upp arbetsdagen än på viktigare saker, jag började äta mikrovågsmat i stället för att laga riktig mat, jag kraschade i soffan på kvällarna och glodde på hjärndöd TV i stället för att läsa etc.

Kort sagt så började jag lägga grunden för ett återfall långt innan det skedde. Jag inser nu att jag hade kunnat stoppa det om jag bara hade varit uppmärksam. Det känns trist, men jag måste nog börja definiera mig själv som alkoholist i första hand och titta på allt jag gör utifrån det perspektivet. Det spelar ingen roll om jag kallar mig företagsledare, sportbilsentusiast eller familjefar, om jag börjar dricka igen så rasar allt det samman.

Idag ska jag fortsätta ta det lugnt och lägga upp en strategi för hur jag ska hantera jobbet i första hand. Som tur är vet dom om hur det ligger till, jag behöver nog bara vara tydligare med vad jag måste göra och varför. Trots allt är det ju bättre om jag jobbar lite mindre och mår bra än om jag ligger full på soffan hemma.

En annan reflektion jag gjorde igår; jag var ju inne på ICA och handlade kl. 7 igår morse. Bakom mig i kön till kassan stod en man och radade upp 8 st folköl på bandet. Bara det. Jag tänkte inte mer på det men på eftermiddagen insåg jag vad det innebar! Det säger en hel del om mig när jag tycker det är helt normalt att handla öl, och enbart öl, klockan sju på morgonen!

Sanningen svider ordentligt minst sagt. Känner inte igen mig själv riktigt. Egentligen borde jag brustit ut i gråt och skällt lite tillbaka, men känner mig lite avtrubbad på nåt sätt. Liksom att jag tycket att jaja, de vet ju om mitt problem, de får väl finna sig i det. Men jag antar att det är ett sätt att försöka förminska mitt problem och förskjuta det.

Bra kämpat. Imorgon kommer dina ögon glittra när du tittar dig i spegeln ? kämpakramar ?

Försök att göra upp en plan hur det kommer bli på fredag. Ha det inte som ett svepskäl att dricka bara för att det är studentfirande. Hjärnan kan vara lurig! Hur vill du vakna på lördag? Vilka konsekvenser blir det av att dricka, hur skulle du må osv. Hejja dig ?

Ja att se sanningen i vitögat, det svider. Kanske det kan vara en vändpunkt för dig. Ta en timme i taget. Gör en lista lr skriv här vilka konsekvenser vinet ger. Är det verkligen värt det, att lulla till sig någon timme, en flyktig från verkligheten? Välkommen ☺

Denna dagen har varit både upp och ned. Min psykiska hälsa är inte så bra för tillfället. Men just nu ligger jag i sängen och skrattar för mig själv, av ingen som helst anledning. Känner mig glad, fast ändå ledsen. Hänt saker som totalt äter upp mig inifrån och det känns fel att vara glad med tanke på vad som hänt, men jag vet inte riktigt hur jag borde eller ska känna. Vet som jag tidigare skrivit, inte hur jag ska hantera allting. Nu är det sovdags. Sov gott allihop, hoppas ni alla får en trevlig och nykter kväll :)

Dina ord känns så bra! Tack!

Ska komma ihåg det till lördag. Det är skönt med rutinerna på jobbet och just nu är det bättre att jag är där och inte ledig!

Hej Mia-Pia
Det är inspirerande att läsa din tråd. Den har en positiv anda mitt i allt elände. Du har verkligen gett dig den på att lyckas och se hur bra det går!! Grattis!
Kram!

Det kändes bra tills i em då jag plötsligt får för mig att kanske kanske lite vin vore jag värd!! Hjälp, känner mig trött.
Inget vin idag hoppas det går över för på fredag är det en studentfest som jag ska uppvakta. Hjärnspöket vill hitta en utväg till vinet och ölen :( :(

Kram till dig jas 75!

Har ett sug som kommit och gått under eftermiddagen, att åka och köpa vin. Men jag har stått emot och nu är det snart middag och kväll. Blir rastlös märker jag. Men tänker att det är bara att rida ut vågen, ungefär som man rider ut smärta eller nikotinsug när jag slutade röka. Andas lugnt och räkna till tio. Kommer kännas fint imorgon att jag klarade mig idag.

Hur står det till? Skriv en rad ☺

..och Förändra ?
Läste en liknelse här på forumet en gång om att resan med à är som en tågresa med en fruktansvärd ändstation. Alla här har åkt olika långt men var nu glad och stark i ditt sinne att du äntligen stigit av det tåget.
Antagligen det bästa beslut du gjort hittills i livet. Jag håller tummarna för dig och din dotter ❤️
C

Kan du inte förändra, bara acceptera & göra bra val just nu & framåt. Slå inte på dig själv utan var stolt att du tar tag i det nu. Du är en stark kvinna som insett att du haft ett destruktivt beteende. Kämpa vidare & vila tryggt i att du tar rätt val för dig & din dotter. ?

Jo jag har hus med stoor gräsmatta å massa rabatter. Pallar inte att klippa gräset sedan jag gjorde illa knäna i våras. Inte stå på knä lr sitta på huk några längre stunder heller. Men det blir bättre allr efter att tiden går ☺
Ligger i soffan å laddar inför att laga middag. Kram alla kämpar ?

Det är verkligen inte så klämkäckt när från ingen stans tankarna kommer Lena, men du känner hoppas jag att du har verktygen eller?
Tycker det har varit lite mycket Forum-vänner som haft det kämpigt på sista tiden (inklusive undertecknad) tycker att det räcker för ett tag nu ;-)
Kram Lena och ta vara på dig!

//PP

Hej Kaktusdahlin,

Kul att du hittat tillbaka hit. Jag tror på dig. Du verkar ha självkännedom och förr eller senare når du dit du vill.

Kram/Tjalle