Senaste kommentarerna i forumet

Bra steg du har tagit både att börja skriva här och ta dig till beroendecentrum.
Har hjälpt mig mycket att läsa och skriva här, ett sätt att få hjälp till kloka beslut

Till din nyktra månad. Bra jobbat!

och jag blir sugen på att dricka. Men fan att jag ska, imorgon är jag uppe i 2 veckor vilket känns jättebra. Blir rätt irriterad på suget, äntligen har mardrömmarna släppt att ens tanken dyker upp, vad fan!!!
Men, men, läget är ändå bra, ska i väg och sticka på min mötesplats och har bakat rätt avancerade kakor som jag ska ha med mig. Sitta och skvallra med dom andra, fika och äta kakor det ska bli trevligt. Tänker på hur mycket jag vinner på att låta bli. Kommer på mig själv att jag ler mycket mer, börjar till och med vissla och gnola på glada melodier, det måste man hålla i huvudet att om jag dricker då blir det minsann inget spontant visslande eller glada miner inte. Nej, det blir döds ångest, tandagnisslan och hemska mardrömmar.
Jag vill hellre vissla och le.

Känner igen det att inte kunna sova ordentligt. Vaknar, vrider, vänder på kuddar och täcken. Själv sover jag numera oftast bra. Det skönaste är att slippa vakna bakfull med ångest. Det finns ju tips och råd mot sömnsvårigheter. Men dom kan du säkert redan? Att tänka på när man vaknar om och om igen eller inte somnar alls, att man klarar en natt med lite sömn. Vara mätt i magen, gärna något att läsa. Hoppas sömnen blir bättre. Du verkar stark och beslutsam, en fin dag till dig med:)

Nej jag kör inte med plåster. Kört lite med lakritspastiller och ingefära bara. Men det är drygt att hela tiden underhålla det och handla sådant. Har fått ytterligare 2 saker avprickade idag. Ska nu planera middagen och fixa lite våfflor och glass till efterrätt. Tack för stödet rabarber och RaniLee!

..och jag känner förändringen ske - långsamt. Lite smalare, fräsch lyster i hyn och ögonen - känns bra. Sover mycket och djupt. 10 timmar per natt och är fortfarande sömnig när jag vaknar men på ett "skönt sätt". Har läst att det är kroppen som reparerar sig och känner att det måste vara så. Räknade efter och det är nu drygt två månader sedan den där söndagen och suget lyser fortfarande med sin frånvaro. Känner mig lite gladare och mer engagerad/intresserad i saker. Läser gärna läxan tillsammans med barnen och planerar/leder deras och min egen idrott och det får mig att må bra. Mitt tålamod har blivit bättre och konflikterna färre. Mycket är bättre nu som ni märker men sannolikt kommer bakslag också snart. Ville bara dela med mig av känslan att det faktiskt blir bättre med tiden och detta för mig redan efter två månader. Jag läser mycket i de trådar där man kommit längre i sin nykterhet och detta hjälper mig jättemycket. Tack alla ni och fortsätt skriva!!

Håller med varje ord. Har levt det. I allt för många år. Och det kostar definitivt mycket, mycket mer än det smakar. Den är lömsk, den där bubblan, fint för stunden - med föder bara mer ångest. Det är först när man kliver av karusellen, som man märker hur sant det är. Ångesten skingras, det blir som att vakna upp till en helt ny värld.

Kämpa Lena72! Det är så värt det!

Styrkekramar

Det kan kännas som en trygghet när berusningen kommer och ger lättnad men i slutändan genererar det bara mer ångest. Mycket, mycket mer ångest.
Känner väl till den lömska bubblan, dricka för att lindra ångesten som jag fått för att jag druckit och så snurrar det på i en hopplös spiral.... Man måste sätta ner foten och hoppa av den karusellen för det där kan hålla på i oändlighet. Det går INTE att dricka bort ångest. för stunden funkar det kanske men det kostar mer än det smakar som man säger. Ta den hjälp du har nu och var ärlig om hur du har det, ta en dag i taget du kommer må mycket bättre om ett par dagar när alkoholen lämnat systemet, jag lovar. Kämpa på.

"Råkade" titta i kalendern, och insåg att det är 1-månadsdagen idag - utan alkohol. Stunder/tillfällen med "sug" är få, och lätta att förbise och parera. Vad skönt! I morgon kväll så skall jag gå på en arbetsrelaterad "avtackningsmiddag". För några veckor sedan var jag helt övertygad om att jag inte på något sätt skulle närvara på denna. Satt hemma och planerade ursäkter för att inte behöva vara med - stod inte ut med tanken ens, när ångestpåslaget var rätt stort. Nu tycker jag t.o.m. att det skall bli rätt trevligt. Jag vet att det kommer att drickas måttligt med alkohol - och det är en vanlig arbetsdag dagen efter. Har faktiskt inte någon "nojja" över hur jag skall parera "vin-frågan"! Jag bestämmer i morgon, där på plats. Antingen så blir det ett par alkofria öl - eller 1-2 glas "tretimmarsvin". Var på en konferens i höstas där det var betydligt mer alkohol som bjöds. Jag satt med mitt glas i nästan 3 timmar tror jag - utan påfyllning. Gick utmärkt - ingen såg eller tänkte på att jag aldrig "fyllde på". Ändå kunde jag vara med och skåla med alla - och smutta på mitt långsamma glas. Kanske blir det så i morgon, eller inget alls? Hursomhelst så är jag helt bekväm med om det skulle bli ett glas vin. Hemma finns ingen alkohol - för jag skall ju inte dricka alkohol hemma, och ensam. Så är det ju bestämt!:-) Känner absolut inget "tryck" från de kollegor jag kommer att träffa - ingen skulle bry sig om vad jag/någon väljer att dricka. Jag bestämmer själv, och gör det på plats, i morgon.

Alla kämpar som finns här - fortsätt kämpa för att ändra och förändra. Läs och skriv!

Har just varit på mitt möte. Känns bra men samtidigt tungt..... Vill inte vara beroende men livrädd att släppa min snutte. Jag har inte tid att sörja mina föräldrar, livrädd att allt kommer ikapp mej! Samt annat jag måste ta tag i....
Gillar ju min "bubbla" där det är jag o vinet. Men bubblan börjar bli för liten, börjar kvävas!!!!!
Skall idag vara första nyktra dagen på flera veckor?????
Kram på er!

vad härligt!!! Vardagen är ändå de dagar som vi har flest av. Att du njuter av vardagens enkelhet och dess lunk. Inte slåss mot väderkvarnar.
Må väl i det kristallklara ljuset.

Hej!

Jag kan känna igen mig i en del du skriver så här kommer några tänkvärda ord du kan läsa som kanske ger dig lite styrka och glädje när du känner att du behöver det.

Att vara stark är inte att aldrig falla,
att alltid veta eller att alltid kunna.
Att vara stark är inte att alltid orka skratta,
att hoppa högst eller att vilja mest.
Att vara stark är inte att lyfta tyngst,
att komma längst eller att alltid lyckas.
Att vara stark är att se livet som det är,
att acceptera dess kraft och ta del av den.
Att falla till botten,
slå sig hårt men alltid komma igen.
Att vara stark är att våga hoppas
när ens tro är som svagast.
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret
och alltid kämpa för att nå dit.

Det gäller att lära sig att bli vän med sig själv och acceptera den den man är och vi alla gör fel ibland och har våra brister
men det viktigaste är att man lär sig något utav dom får det är då man börjar växa som människa och får självrespekt
och börjar älska sig själv.
Den enda personen man umgås med dynget runt
är en själv så man får försöka att inte vara så hård mot sig själv
inte ha orimliga krav eller trycka ner sig själv för det leder ingenstans.Det är viktigt att lära sig att bli trygg i sig själv och
försöka hitta en inre balans så man kan kan andas ut och ventilera alla känslor som man har inom sig för det är tungt att gå runt
och bära på negativa känslor och det orkar ingen göra hur länge som helst för dom måste förr eller senare få komma ut.
Visst det är lättare sagt än gjort men allt går med vilja och envishet allt handlar om vilken inställning
man har för den enda som kan förändra ens egen situation och mående är
en själv.Glöm inte bort att man alltid är starkare än vad man själv tror att man är:)
Kämpa på och ha en trevlig dag:)

Dagarna går och jag är stark i min vardag, inser så mycket man hinner om man inte är bakis.
Är inne i en vardagslunk som känns riktigt bekväm och har ett nytt lugn som gör att jag faktiskt njuter av det.
Så jag väljer att vara nykter idag/ kram på er hjältar

Ja, gårdagens inlägg var nog väldigt provocerande. Man ska ju inte bita den hand som hjälper en! Nej jag är självklart tacksam för att det finns hjälp att få när man behöver.
Men man måste kunna värdera och ha olika åsikter om hur de hjälpen ser ut. Om behandlingen inte fungerar så måste man ju kunna diskutera varför? Och är det saker som fungerar eller kan det göras annorlunda. Vems är ansvaret när behandlingen inte fungerar?
Ja, mitt jobb är inte behandling men mina erfarenheter har jag fått genom jobbet och av klienter. Mina första år erbjöd jag klienterna vistelse på behandlingshem för att senare få marknadsföra klienterna så att de accepterades av behandlingshemmet.
Personalen ville enbart jobba med motiverade klienter som höll sig till personalens regler...........
Ja, i dag är det helt annorlunda och det är klienten som ansvarar för att bli nykter.
Jag fortsätter att läsa trådarna här för att lära mig mer och för att hitta en egen väg och nu letar jag vidare genom utbildning hos munskänkarna i mitten av maj.
Fortsätter med nollorna ett tag till, det är kanske lagom med tre månader för att kunna börja på ny kula. Jag skulle tro att det tar ett år innan man har fått kontroll på sin alkoholkonsumtion.
En skön tisdag och kom gärna med synpunkter.

Ja, visst matar vi suget med det där lilla glaset? Måttlighet är nog en måttenhet som inte funkar på oss som lever med suget som följeslagare. Suget som längtan efter lugn.
Hoppas natten blev god o att du vaknar till en dag där du känner färdriktningen tydligt. Kram

Vilka ord att få börja morgonen med!!! Fantastiskt! Med dina ord i ryggen ska jag nu ta mig genom dagen. Tack o varmaste kramen

Jag längtar så efter att få sova en hel natt och vakna utvilad. Min sömn är rubbad och jag sover för lite varje natt och vet inte hur jag ska ändra på det. Jag föröker varva ner på kvällen, inte se på tv efter 20:00. Sovrummet är svalt mm. Nu har jag visserligen varit inne på forumet en stund innan läggdags men jag tror inte det har påverkat. Jag somnar gott men vaknar redan efter ett par timma och så håller jag på så natten igenom. Det brukar bli 4 timmar i snitt men jag har nog sovit liiiite mer de sista nätterna. Jag hoppas att det ska bli bättre nu när alkoholen inte längre finns i kroppen. Nu när kroppen inte längre är så stressad av alkoholen.
Dag 8 och mitt morgonkaffe smakar underbart idag. Starkt och gott.

Önskar er alla en fin dag!

Ett glas vin innan o två när de bjöd, känns ok. Men SÅ sugen på mer nu när jag kom hem.
Ville sitta med telefonen o varva ner..... 23.30?!
Nödvändigt, Nopp!
Sugen, jaaaaaa!
Jag tog ett glas alkoholfritt vin, drack halva, käka o la mej!
Ligger nu, drack men betydligt mindre än för en vecka sedan.....
Kanon? ?
Bättre! !

Ett glas vin innan i två bär de bjöd, känns ok. Men SÅ sugen på mer nu när jag Kim hem.
Ville sitta med telefonen o varva ner..... 23.30?!
Nödvändigt, Nopp!
Sugen, jaaaaaa!
Jag tog ett glas alkoholfritt vin, drack halva, käka o la mej!
Ligger nu, drack men betydligt mindre än för en vecka sedan.....
Kanon? ?
Bättre! !

Och du skriver ju inte bara till dig själv, vi är många som vill veta hur det går för dig! Den där brottningsmatchen du beskriver, den kommer ju. Gäller att vara förberedd med alla de argument du har listat. Precis så. Och vetskapen i att känslan kommer att passera. Den går över snabbare och snabbare för var dag.

Håll i! Du är stark och fixar det här!

Kämpa på!

Japp då var nio spik nyktra dagar förbi! Går inte som en dans på rosor längre, brottas med ständiga positiva vibbar av att ta ett glas, var det verkligen nödvändigt att gå på ett AA möte? Får ge mig själv en lavett då och då och påminna mig själv om ångest, levervärdena, blodfetterna, konsekvenserna, ekonomin m.m! Och ja det var mer än nödvändigt att gå till AA, och det kändes bra och trevligt när jag var där! :)
här skriver man till sig själv som en annan dåre men det behövs ibland.

Ha en bra nykter ångest fri vecka alla kämpar där ute! Det ska jag ha! :)

Raka frågor & jag märker att jag duckar. Har funderat på dem. Mannen skulle tycka att det var onödigt att dricka mera. Självklart, tänker jag. Men vill inte höra det så jag smyger.På ett sätt är han rädd om mig. Men han vill absolut inte att jag skall sluta dricka alkohol. Han romantiserar drickandet & dricker ciliviserat, ofta & gärna.
Jag har en annan sårbarhet.
Jag mår både bra & dåligt. Har förstått att jag har en beroende personlighet. Kameleont. Har en skilsmässa i bagaget där jag tog på mig skulden. Barnen tog den ömma faderns parti, så och nära och kära. Fick betala ett högt pris. Jag var både modig och rädd. I samband med den sorgen gick jag i samtal, som jag fortsatt med, nu mer sporadiskt. Jag har nu ett bättre förhållande till barn och föräldrar men det är som att jag inte vill visa mig svag. Har blottat mig i detta forum. Jag vet att jag måste ta ansvar för mig själv och mitt handlande men ibland vill jag bara skrika "jag vill inte vara vuxen".
Långt svar. Och en dag i sänder. Så kanske det vänder. Långsamt farväl till ett dåligt förhållande Ted alkoholen.
Godnatt ni alla som kämpar på ert eget vis men ändå tillsammans.

Heja dig, NS! Som jag skrev i min tråd (det är lite förvirrande det här med din och min tråd - skriver lite här, skriver lite där ;) så är jag så grymt imponerad av dig!

Kör du med nikotinplåster? Det kanske kan lindra? Börja bara inte med nikotintuggumin. Garanterat att få dig "hooked". Take if from someone who knows ;)

Hoppas det blir lättare imorgon. Om du klarat idag med den dipp du fick, kommer du att klara morgondagen!

Vilken resa du har gjort, Res! Fantastiskt starkt, modigt och tufft!
Och visst finns det likheter. Jag drack dock hela tiden, hela dagen, hela kvällen. Det var knappt uppehåll. Även om det var lite jag drack åt gången. Konstant salongsberusad. För att klara vardagen, för att hålla mig upprätt, för att slippa ångesten. Självmedicinering big time. Att bryta med min snuttefilt, min livlina var tufft, men det har ju gått. Men det hade inte gått utan först terapi för att lära mig både förstå och brotta ner mina demoner och sedan detta fantastiska forum som svepte upp mig i famnen från dag ett!

Och nu när vi har kommit så här långt, för det är oerhört långt för oss som har haft dagligt intag av vin i så många år, så är det som sagt dags att hitta det där "nya" att fylla oss med. Det är ju oerhört spännande! Vad som helst kan vi ju kasta oss ut i! Jag är helt inne på ditt helg-med-grönsaker-och-frukt -spår. Lät så härligt tyckte jag! Och som sagt motion.

Kul att vi hittat varandra! Jag har kompisen Northern Soul som också är på exakt samma dag som vi. Nu blev vi en trio på väg mot en månads nykterhet ; )

Och Vinärgott, du är VISST duktig! Du kämpar så bra! Otroligt imponerad av dig!!

Fortsätt kämpa kompisar! Ännu en vit dag har passerat!

Styrkekramar

Ja hej på dig då Lena72. Ja, vi känner ju igen oss i varandra här inne, ibland mer än annars. För mig är det skönt - att bli mindre ensam i detta skamliga som ofta får mig att känna utanförskap. Annorlundaskap.
Är förbaskat trött ikväll o ser fram emot att sova.
Sov gott ni alla hjältar här, det är vi värda i den långa resa vi nu företar oss.
Idag har jag vårdat mig genom mindfulness o en skogspromenad!