Senaste kommentarerna i forumet

Det måste nog finnas fler positiva saker med nykterhet än att bara slippa bakfylla och ångest?
Inte mer än att man ska stimulera belöningssystemet på ett annat sätt.
Och varje belöningssystem är individuell. Just nu funkar hårt träning för mig bra. Tyvärr kommer jag inte igång med 2-3 pass i veckan. Det är för lite för att producera dopamin och det blir så tungt att komma iväg. Men det verkar fungera med att träna nästan varje dag, intensivt.
Jag skulle vilja skapa någon meningsfullhet med mitt liv också, men det är nog inte så himla lätt.
Var hittar man det? I princip är det ganska korkad att leva. Man plågas bara massa år för att dö till slut ändå. Resan som slutar på samma sätt för alla. Målet är ganska självklart, att dö.
Men kanske själva resan är viktig? Att kunna njuta av den, trots allt.

Tack Leverjag,
Men jag var tvungen att "go all-in". Efter att ha åkt ambulans tre gånger till akuten, fått diagnos fettlever och med ständig dödsångest var jag tvungen att ge det en sista chans. Jag hade först några riktigt dåliga år i "nykterheten" med en fruktansvärd kamp, orkade inte leva så i ständig kamp. Sen jag gav upp tanken på att kunna dricka. Har förstått att det är genom att ge upp som man vinner..
Ser fram mot att läsa om din resa. Lycka till :)

Tack Levande,
Livet utan vin (jag var vindrickare enbart) var tomt i början. Men tomheten beror på biokemiska processer i hjärnan. Och alla romantiska alkoholminnen man har ställer till det. Det går över.
För mig var det viktigt att förstå att det var min egen hjärna som hela tiden försöker lura till sig "ett glas vin". Aningen skruvat att min egen hjärna försöker förstöra sig själv. Men tänk istället på som att din PC drabbas av ett virus. När hårddisken infekteras märker du först inget men sedan blir den kidnappad av viruset. Alkoholism fungerar på liknande sätt. Från att ha varit en perfekt fungerande hårddisk är den nu totalt i händerna på ett virus som styr den och ger kontraproduktiva order. Som kidnappad kan inte hårddisken reparera sig själv tyvärr, den måste in på service. Alkoholism är ju hjärnsjukdom och vår hårddisk behöver bootas om. Jag gick till AA och gjorde stegen men det finns säkert andra sätt som fungerar (detta forum tex). Det viktiga är att man ber om extern hjälp.
Hoppas och tror att du hittar din egen väg :)

Tack Leverjag, ja tröttheten den här perioden har nog varit starkt bidragande till att det gick utför här.

Ja, jag har haft en släng av alkoholism de senaste veckorna. Nu har jag vaknat! Tillfrisknat? Hoppas det!
Idag samlade jag ihop de gömda flaskorna.., alltså jag skrev ju igår att det inte varit så farligt förrän nu till helgen... Men i så fall undrar jag om det finns nån mer som gömmer flaskor på mina ställen. Veckornas skörd mynnar ut i 5,5 flaskor vin 2x37 cl sprit, samt 4 liter öl. Och det var smygkonsumtionen. Har druckit 0,5 flaska vin officiellt också. Hade faktiskt inte en aning om att jag skrapat ihop så mycket. Har ju inte ens skrivit här om drickandet på slutet. Så nu känns det lite konstigt, jag har verkligen inte varit medveten om min konsumtion. Blev oerhört förvånad över hur mycket jag måste ha druckit. Kändes som om jag vaknade igår. Dels vaknade till känslan av hur jag mådde då -då när jag drack,dels vaknade till och blev mig själv. Vaknade från dvalan jag befunnit mig i. Fy fan för vad alkoholen gör med kropp och själ. Blev så trött, var så trött och det kändes som om det enda som skulle hjälpa var att dricka. Vilken ond cirkel. Nej nu får det bli vitt ett tag. Sug? Ja, litegrann. Men jag behöver inte alkoholen längre. Jag klarar mig bättre utan.

Har gått bra, sov rätt bra vaknar lite ofta bara men inga mardrömmar. Har suttit i vårsolen hela dagen läst och till och med ritat lite vilket var väldigt kul, att det fanns insperation. Lite rastlös men löste det med att baka kakor. Imorgon ska jag till min aktivitet en mötesplats för folk som är som jag dvs lite knasiga. Det ska bli trevligt har inte varit där på ett par veckor.
Just nu känns det bra men dom kritiska punkterna för mig är när det gått längre tid nykter då jag tycker jag kan "unna" mig. Ska försöka få det att vara längre än ett par veckor denna gång.

Hej Rabarber, och tack.
Min resa har jag gjort med inspiration från andra som gått före mig och jag är säker på att din resa kommer att inspirera de som kommer efter dig.
Kämpa på, det blir bra till slut ;)

Tack. Här har en ett stycke text att falla tillbaka på. Jättestarka ord som inspirerar.

Jag är så tacksam för dina ord, tack.
Jag har bestämt mig, nu är det slut på pimplandet
Jag har klarat av att gå igenom så mycket och jag kan nånstans förstå att pimplandet är "skräpet" som håller mig kvar i historien, men nu får det vara ett slut på den historien och det nya livet framåt ska bli ljust och friskt❤️ Kram

Skönt att du blivit utskriven. Skit att det kostar så mycket med mediciner - hoppas försäkringsbolaget kan hjälpa dig. Vad bra att du slutat dricka, så är ju inte den kostnaden en del av ekvationen.

Här går det bra. Även om helgen som sagt blir lite extra jobbig. Kommer små sting av sug lite nu och då och även om de går fort över, så är det väldigt starkt just där i stunden. Var ute och sprang i helgen. Första gången på flera år. Det gick oerhört trögt ;) Men jag var rätt nöjd att jag tagit mig ut. Få se om jag lyckas övertala mig själv att göra det fler gånger...

Well - nu är vi på tredje veckan. Tänk.

Starkt att avstå!! Visst känner man sig så oerhört nöjd efteråt?

Härligt att Ramlösa kunde ersätta skumpan! Det är extrapris på ICA just nu, så jag har köpt hem 6 stora 2 litersflaskor ;)

Fortsätt så! Heja dig!

Kram

Bra jobbat!

Ja. Har iallafall inte druckit sen i Fredags, kanske inte borde vara så jätte stolt över det, men känns i nuläget bra. Imorgon och på onsdag kommer bli det kritiska. Men imorgon har jag valpkurs och bör nog inte gå dit full.

Ja grattis!

Äntligen fri, det är stort med en årsdag och man känner att det är så även för dig. Trevligt att läsa om dina positiva erfarenheter från AA och den gemenskap du funnit där. Tycker du har kommit långt under året som gått, och sätter stort värde på ditt inlägg. Både här och de andra du skrivit. Önskar att du njuter av den fortsatta vägen!

//PP

Så otroligt bra att läsa om din strategi och ditt arbete för att nå dit du gjort. Blir verkligen glad och inspirerad av att läsa ditt inlägg. Du har mycket kunskap att dela med dig av!

Ser fram emot fler inlägg. :-)

Du ser stark ut. Visst är det skönt att ha en klar hjärna som vill få något gjort i livet istället för att vara bakis och tänka på när nästa fylla brakar loss? Så tänker jag. För jag blir helt passiv av alkoholen. Saker läggs bara på hög och ökar stressen inombords.

precis läst igenom delar av tråden kul att läsa att man inte är ensam. Starkt jobbat! Just att tacka nej när den där enorma tristessen kommer krypande! Kämpar med samma sak just nu tog ett återfall i helgen efter 3 veckors nykterhet, mår som en kratta! Men nya tag dag 2 utan sprit och känner mig enormt motiverad! Men är dock redan rädd för hur jag ska tackla suget när det kommer...

De kanske bara retas med dig och släpp det. Hade du gjort något alldeles tokigt, hade de sagt något.
Brukar ju vara en viss jargong i den branschen.
Sen är ångest hemskt och hjärnan kan hitta på att man gjort de mest hemska saker.
Så släpp torsdagen och titta framåt, det enda du kan påverka

Jag är också ny här och tröstar mig med vin hemma för att jag har tråkigt eller egentligen är ledsen eller det är lite för stressigt på jobbet. Sen kan det gå veckor utan men så kryper det på igen.
Alla problem ska fixas genom att jag stoppar i mig något. Och så blir jag dunderbakis på fel dag och hittar på ursäkter på jobbet och skäms och blir deppig.
Det är en djävla drog och det är så socialt accepterat, nästan som ett tvång. Vara med och festa. Så kul vi har det. Är det inte AW så ska det firas med tårta och kakor och jag är lika känslig för socker som alkohol. De går hand i hand de där två. Men nu vill jag må bra.

Har verkligen ingen aning om vad jag gjort i två timmar i torsdags. Har gått igenom kvällen fram och tillbaka. Vem har jag pratat med, har jag bråkat med någon. Stämplade jag ut? Herregud. Jag trodde ju att jag hade klarat mig, så får man höra att man gjort något, men inte vad. Det är bara myror under huden nu. Så pinsamt!

Hej!
All pepp till dig för att du tagit dig hit och funderar över förändring. Jag tror att du klarar det även om det blir tufft. Du kanske kan se det som att testa nåt helt nytt i livet, lite spännande liksom? Det är nog bra att som du säger lägga upp strategier för hur du ska distrahera dig själv när frestelsen uppstår. T ex alternativ dryck (jag tycker att det finns god alkoholfri öl), att kanske tänka "jag väntar en kvart" när suget sätter in. Gör en lista över fördelar med att vara nykter. Kanske ge bort lite av ölen som står där hemma?
Bakfylla är det värsta som finns, jag vill verkligen aldrig mer uppleva det. Men jag är också ny här och ingen expert alls. Men som sagt, pepp på vit månad!

Hej. Blev utskriven igår. Med en massa mediciner som jag måste ha resten av livet. Har inte druckit något. Dag 15 snart slut nu. Räknade lite på det och jag har tagit 3 fyllor den senaste fem veckorna. Ett bra resultat för mig. Ett jättekliv. Det normala förr var minst 6 tunga berusningar varje månad. Känner mig jättepigg i huvudet och framåt i tanken. Vill fixa saker som lagts på hög. Tyvärr kostade medicinerna ganska mycket och sabbade ekonomin. Måste ha in bilen på service, tvätta den, byta däck och börja titta på en semesterresa med min dotter till vänner på Irland. Sådant kostar. Vi får se vad mitt försäkringsbolag säger om min infarkt.

Jag kan låta bli att dricka alkohol i veckor men efterhand är det som att det bygger upp en oro, irritation, blir sur och grinig, för att till slut bara ta ett glas. Sen blir det kanske bara ett i bästa fall första kvällen, sen två-tre nästa och fem en särdeles tråkig kväll och så häller jag ut resterna nästa morgon. Och dricker ensam framför tv:n. Det är inte bra. Men det där grinigheten som växer är värst. Har ni några bra tips på hur man kan få ut den ur systemet? Ens egna alltså :)

Du har hittat pelaren inom dig, skapat en tyngd i botten som gör som gör att du reser dig likt de dockor som nästan trillar omkull när man puttar på dem, men som reser sig igen. Trots spöken. För mig är du en förebild & hjälte. Just att du tar ansvar för DU.
Känslan av att bry sig om varandra är en källa till kärlek. Och det gör så ont, långt inne, när den som man vill skall bry sig allra mest inte gör det.
I dag kommer min man efter en veckas frånvaro. Och det är med blandade känslor som jag kommer att möta honom. Rädd att inte kunna stå emot lite gott att dricka när vi ses. Inte bli besviken för att han suger mycket energi. Att han påverkar mig för mycket. Jag vill vara till lags etc. Men jag har en bild ur Dirty Dancing där Patrick Swayze påpekar "This is your dance space, this is my space... Detta med gränser. Hjälp! Kan inte, vågar inte.
Lyssnar på Anna Kåver som sommarpratar, tips för den som vill tanka kloka tankar.
Jag tror på att vandra långt. Långt & länge.
Samtidigt ett steg i taget.