Senaste kommentarerna i forumet

erkänna att jag är sugen. Jag går ifrån att ett glas kan jag väl ta, vad spelar det för roll? till nej, drick inte. Jag kommer att välja det bästa alternativet, att inte dricka. Ska läsa lite på forumet här i kväll.

Jo du har nog rätt vill kanske inte göra så mycket mer när jag dricker heller. Köpte en flaska vodka iallafall på systemet, var inte sugen på o gå ut me hunden så tog 2 shots o gick, blev inte sugnare för de o de satta igång ännu mer sug. Men jag ser mer fram emot saker när ja e full snarare än fruktar dem. Utnyttjar mina sociala kontakter till fullo.

Det är bara att lyfta på hatten rabarber. Ett riktigt positivt inlägg. Du är otroligt inspirerande.

Tror det är helt rätt att berätta för ett fåtal. Inte alla men de man misstänker står vid sin sida i alla väder. Tror på dig Anders! Och jag gratulerar till 11 dagar.

Jobbet tycker jag är ju en helt annan dimension och en helt annan prövning. För där är man så utsatt och kan liksom inte fly någonstans. Första dagen var jag jättespänd för hur jag skulle klara det. Skulle dessutom ha ett "svårt" samtal med en av mina medarbetare. Det gick. Och visst är det skönt när man är nojjig först och sedan går segrande ur striden? Jag växte i alla fall flera centimeter efteråt.

Vad härligt att det går framåt! 11 dagar. WOW! Bra, Anders! Fortsätt kämpa!

Betyder sjukt mycket jag känner mig så ensam. Ska fundera över AA eller annan hjälp

Hej Aronswe! Bra av dig att skriva av dig här. Det både hjälper andra och dig själv! Mina erfarenheter med AA är dock att du inte har något att förlora på att gå på möte. Människorna som är på mötena är där av samma anledning, från alla samhällsklasser och alla yrkeskategorier. Det finns absolut ingen inom AA som någonsin skulle döma dig för vad du gjort eller gör p.g.a av alkoholen. Samtidigt så vet jag att andra utanför AAs gemenskap inte ser på dina problem på samma sätt utan de har fördomar p.g.a deras okunskap. Vad jag vet av min tid inom AA så har det aldrig "läckt ut" vem eller vilka som går på mötena så det skulle jag inte heller vara så orolig över. Anonymiteten är en av grundpelarna inom AA och den håller.

Jag vet att det inte är lätt att bryta ett beroende speciellt inte själv. Jag fick ta hjälp av sjukhuset för att bryta mitt beroende sedan så började jag inom AA efter en veckas nykterhet så jag vet hur tuff kamp du går igenom.

MVH
MizterJ

Jag är dotter till två alkoholister.
Som barn kan man inte lämna och är då, som jag ser det, äkta medberoende.
Den vuxne som dag från dag väljer att fortsätta leva med alkoholisten är inte i samma utsatta situation eftersom en vuxen kan välja att lämna. En otroligt stor och viktig skillnad i min värld.

Vad gäller att klumpa ihop så upplever jag det som om det är vad alla ni " medberoende" gör och har gjort länge på forumet.
Det fanns tom en dam som skrev om " min alkoholist" i nästan varje inlägg.
Som om vi vore en egen ras - min pudel eller hamster- gör si eller så.
Uppfriskande att vända på perspektiven ibland.
Tack Maharion

Tack för en bra kommentar på inlägget!
Håller med dig, och tycker att Maharion klumpar ihop alla medberoende i en grupp. Lika fel det som att alla alkoholister skulle vara likadana...
Och oavsett vilka etiketter man väljer att sätta på folk, så är vi väl alla först och främst MÄNNISKOR, alla unika med olika ryggsäckar, behov, känslor osv...
Och detta med medberoende; det är väl något man är från dag ett, oavsett om man har bett om det eller ej (såsom jag tolkar den allmäna beskrivningen av det här)?

Jo det är nog så.....kände att ångesten klingade av så sakteliga framåt kvällen. Hade igår ett möte på jobbet med en ny konstellation av människor som jag varit lite spänd o nervös inför. Det gick ok, och jag är stolt att jag pallade. Det hade jag inte gjort för en vecka sedan. Då hade jag inte pallat, kan inte se att det ens hade varit möjligt. 11 dagar sedan sista glaset!

Grattis till dig! Vilken prestation. Nu är det bara att lägga till ytterligare 5 dagar....osv. Blir glad av att få läsa sådana "rapporter" som din!!!

Det här går ju lättare och lättare! Med det sa jag inte att det var lätt, men jag är positivt överraskad att så mycket saker har hänt med mig de här senaste dagarna. Jag sover fortfarande som en kratta, även om jag ökat från kanske 2 timmar per natt till knappt 4. Det tar så galet lång tid för mig att somna. När jag väl gör det, sover jag bra. Vaknar trött, men utan ångest.

Fysiskt märker jag också en skillnad. Piggare. Mer ork. Viss stelhet i benen är borta. Ser nog lite "fräschare" ut, trots de mörka ringarna under ögonen pga sömnbrist ;) Torrheten i huden har börjat ge med sig. Magen är helt OK. Och så känner jag ett lugn. Ett jätteskönt lugn.

Kan fortfarande känna "sting" av sug, men de gör över snabbare och snabbare. Har inte hamnat i ett läge där jag överväger att ta ett glas vin på flera dagar. Just nu känns det helt otänkbart. Jag hoppas att jag håller kvar den känslan. Jag vet att man aldrig ska ropa hej och att det här är lite av en berg- och dalbana. Det känns bra som fan och sedan dyker man. Helt medveten om det, har respekt för det. Samtidigt måste man ju glädjas och vara stolt när man känner just så här! Jag är faktiskt helt "overwhelmed" av detta. Tänk att jag lyckats så här långt! I 10 år har jag haft alkohol i kroppen. Varje dag. Och så lyckas jag med detta konststycke. Heja mig!

Och jag skulle aldrig vara här, känna så här om det inte vore för er alla här på forumet! Det är tack vare ert stöd, era hejarop, er kärlek som gör att jag står just här idag. Dag 5 och mår så här bra!

TACK!

Och styrkekramar till er alla! Ni är fantastiska!!

Du skriver fint och levande. Jag har också en sambo som har A-problem. Nu har han pratat om att vara nykter 1 år, och det valet lägger jag mig inte i. Så klart att det är bra, men tänker mest på mitt eget tillfrisknande. Man måste vara ego i vår sits om vi ska klara det. Tänka på vad jag mår bra av. Vad jag behöver osv. Det i förlängningen gör vår omgivning frisk. Jag läser dina inlägg och känner igen mig i mycket. Att nå sin botten kan ju betyda olika saker. Det viktigaste är ju att man lyssnar på sitt friska jag. Ha en fin dag Kram <3

Tack AlmaAmanda och Sisyfos fina ord att vakna till ❤
Två månader och känner mig lite som blommorna i rabatten växer lite för varje dag.
Är fortfarande skör och har massor av jobb framför mig, men som du skriver Sisyfos så har jag anat ljuset.
Varför går det denna gången, jo såg min botten i läkarens ögon och har inte bytt hela min livsstil.
Har ju en tendens att ge allt speciellt om det är kul, skall jag träna så skall göra det hela tiden.
Denna gången kör jag lagom i allt, inte byta ett beroende mot ett annat vilket gör att jag lyckats hitta något lugn i vardagen.
Så väljer idag att vara nykter och kramar och styrka till er alla hjältar hoppas ni alla får en fin dag ❤

Jag håller inte riktigt med Maharion. Jag blir också arg när jag läser på anhörigforum -arg för att de står ut, accepterar och skuldbelägger sig själva. Arg för att de tror på alkoholistens ord, nedvärderar sig själva och tvivlar på sitt eget omdöme. Arg för att de inte försvarar sina barn och sticker. För vissa finns säkert den problematik som du målar upp, men några därinne är så fruktansvärt illa åtgångna av sin alkoholist och sitt tidigare liv, så de accepterar att leva i ett mycket destruktivt förhållande.
Jag tycker att var och en i sitt eget förhållande ska ta ansvar för att stärka sin partner, sina barn sina syskon, vänner och föräldrar. Genom att påtala förtjänster, inte brister. Det finns så många som lever i förhållanden där det hackas hela tiden. Både här på våra sidor och i anhörigforum. Tror att alla egentligen vill att partner och barn ska må bra och då duger det inte med gräl och hackande, hur rätt man än har så är det fel väg att gå. Man kan inte förändra någon genom att påtala brister. Inte ens oss själva. Påtala förtjänsterna istället. Så Maharion, det ligger säkert mycket i det du skriver och man måste skilja de som är medberoende från att de som lever med en alkoholist. Och varje förändring börjar hos en själv.

Hon finns på kommunen. Man behöver inte gå till någon vårdcentral, utan man går dit och ber om hjälp.
Kolla hos dig om det finns någon sådan, står på kommunens hemsida. Kostnadsfritt, helt suveränt.
Jag har också svårt att sova i perioder på grund av alla hormoner som studsar runt (japp, klimakteriekärring ; ) ) jag fick insomningstablett som jag kan ta, ingen sömntablett för de kan man bli beroende av. Nu syns ljuset i tunneln. Kämpa på Flärpen !!!!

Jag var hos min rådgivare igår och då pratade vi om strategier. Jag har kommit till det läget att jag försöker hitta strategier för att förhindra att jag dricker. På skärtorsdagen då min man jobbade sent, åkte jag till mina föräldrar och stannade där tills systemet stängt. Jag skulle till stan en annan dag och hämta vår matkasse, då tog jag med mannen för att undvika systemet. Rådgivaren pratade också om att jobba "med" suget. Att inte bli rädd utan acceptera att det finns, att ha sug behöver inte betyda att man dricker. Just nu funkar detta för mig, men jag antar att vi alla är olika. Kämpa på allihopa, vi klarar detta!!!

Gjorde gbp för ca 10 år sedan. Mitt vindrickande började för några år sedan. Inte varje dag dock, men ibland 1-2 .. kanske 3 gånger i veckan och då minst 1 flaska vin per gång. Jag är så less på det, jag måste stå emot! Jag sköter mitt jobb, men det är väl bara en tidsfråga innan det går åt helvete.

Har inte haft tid att skriva på ett tag. Jag är upptagen hela dagen från 06.30 till 19:00 med morgonfika, köra till jobb, jobba, träna och kort lunch, jobba, handla och köra hem. När jag kör bilen hinner jag ringa hem till min äldre mamma för att höra hur hon mår och prata lite grann. Det är skönt för oss båda. Det är just när allt detta lagt sig då det är så skönt och avkopplande att ta ett glas vin. Tyvärr blir det aldrig bara ett glas utan tre eller ibland en hel flaska. Det är dock mer sällan. Jag tror jag är lite överaktiv och att det är skönt för mig att varva ner. Om jag inte dricker ett glas eller två fortsättar jag att jobba med administration hemma, eller städar. Sällan sätter jag mig ner och bara läser eller går ut på en liten promenad. Jag bor ju ensam. Min partner har sin egen lägenhet i nästa stad. Han är med i AA sedan 26 år. Vi pratar ibland om hans alkoholproblem och förändring men aldrig om mitt drickande. Jag vill inte dela det med honom för känner mig misslyckad då. Nej nu ska jag börja jobba....

Dag 3, helt ok men sur som ättika. Sover dåligt och jag vet att en mycket stor anledning för mig att dricka är att kunna somna. Jag har alltid haft svårt att sova, somnar inte och vaknar lätt. Men det är faktiskt bättre att vara trött efter några få timmar sömn än trött, bakis och ändå ha sovit kanske 5 tim. 2-3 timmar sömn men utan alkohol fungerar bättre. Snart kanske mitt sömnmönster rättar till sig. Längtar redan tills i kväll :). Alkohol är en dålig sömnmedicin på lång sikt men ack så lätt att ta till när man är livrädd att inte somna.

Hoppas du har det bra! Tankar till ditt håll

Läser din dagbok o följer insikt för insikt som når dig. Tänk så mycket vi kan lära om oss själva bara vi stannar upp o ställer in fokus på oss själva. Inte bara alla andra o allt omkring oss som kräver / kväver vår kraft o uppmärksamhet.
Önskar dig en fin 60:e dag. Du är så imponerande som gör denna resa så genomtänkt o full av reflektioner. Kram från mig, en varm och lång...

På kort tid har du fått en massa engagerade och bra svar. Som sagt du är ganska ung och har allt att vinna på en förändring. Har du ännu inte tittat på Jellineks kurva är mitt råd att googla på den. För mig blev det klart att fortsätta följa den nedåt var inget alternativ. Vägen upp börjar med en dag i taget. resan frestar på men ljuset återvänder så sakta. Att utifrån den situation du beskriver försöka kontrollera drickandet vill jag avråda dig ifrån. risken är allt för stor för ytterligare förlorade år. Lycka till!
//PP

Gbp för tre år sedan och har svårt att låta bli vinet.

Det är aldrig försent att göra ett bra val. Det känns som att du verkligen tröttnat på ditt liv med alkohol, nått din botten. Kanske kan du söka och få hjälp nu.
Du är ung, har hela livet framför dig. Det som varit är en sak - använd det som lärdom - nu blickar vi framåt. Det finns ett annat liv.