Senaste kommentarerna i forumet

...inte något "lilla jag" möter jag i dina kloka funderingar.
Önskar dig en fin dag tillbaka! Stress o tydlighet är nog ofta motpoler, bra tanke där.

...och självnöjd...
Tack till mig själv för gårdagens nykterhet. Idag ska jag ge mig en vit dag till. Mår så mycket bättre direkt nu efter nån dags alkoholfrihet så kroppen har börjat komma i bättre balans.
Ångesten som jag slagits o dragits med så länge har för idag också flytt sin kos.
Önskar en fin lördag till er med-hjältar här på forumet.

Hoppas livet och läget är bra? Var ett tag sedan "söndagskrönikan" kom ut, och det är säkert inte bara jag som saknar den ;-)
Minns när jag läser det du skriver med illamående min egen historia och hur jag varvade med att försöka dölja och ibland istället
öppet berättade om allt det skojiga jag gjort under gårdagskvällen. Hur illa det kändes när det inte alls var en festkväll i goda vänners lag,
utan helt enkelt en urspårad hemmakväll ensam med alkoholen. Ta vara på dig, vi hörs!

//PP

Det gör mig väldigt glad att läsa Sisyfos, du har helt rätt. Att dricka nu ger nada, kudos till dig.

Jag kommer aldrig förstå riktigt fullt ut vad du går igenom inom dig nu, men jag vet vad jag gick igenom när min mamma hade cancer. Acceptans var något jag tränade mycket med då, inte själva cancern, men att acceptera tiden vi hade. Ta vara på den, det är okej att vara ledsen hjärtat. Det är okej. Det är okej att vara glad när man är ledsen oxå, men det tror jag du vet.

Kram ❤️?

Tack Flinga för lite tröst.
Studenten ?, tack för ditt inlägg, kändes bra.
Jag vet redan att det här inte går bra. Maktlösheten och att inte kunna ha kontroll gör ont. Och ovissheten. När? Och sen? Det går fort, fort åt fel håll. Och jag hinner inte med. Hoppas, hoppas på lite mer tid, lite bättring.
Är på sätt och vis glad att det är nu och inte för ett år sedan. Undrar om jag hade fått stopp på drickandet då? Tjänar inget till att fundera över det, annat än att vara glad över att jag inte dricker längre. Jag kommer inte att börja dricka igen. Den här smärtan får man ändå inte bort med alkohol.
Ska ge mig lite sorgetid, det är det som saknas just nu tror jag. Livet med alla måsten löper på vid sidan om och det finns så lite tid till sorg.
Ingen mer alkohol i alla fall. Funkar inte alls!

Tita in och önska dig en trevlig helg ? ?

Fint att du känner så, hoppas att du får det stöd du behöver. Min insikt kommer från en erfarenhet. Då insåg jag även att allt vi skriver här är offentligt och läses av vem som helst.
Jag önskar dej allt gott ?

på lördagsmorgonen. Jag är så tröött på att vara lite bakis för att jag har suttit hemma och druckit själv. Igår drack jag, men slutade vid sju och började dricka vatten, och jag drack bara tre glas, det är bra för mig. Nu ska jag hänga lite mer på forumet, för det hjälper verkligen mig.

Det är så tråkigt att höra farmor, för jag gillade ju dig. Jag tänker lite så här att ju mer saker man blottar, desto större risk att nån kan lägga ihop 2 och 2 och identifiera mig. Vissa saker skriver jag därför i andras trådar. Sen måste man ju känna mig rätt bra för att luska ut att det är jag... Och jag utgår ifrån att ingen av mina vänner skulle använda informationen mot mig. Jag vet heller inte om det skulle vara så farligt om det skulle komma ut. Jag blir ju inte mer sårbar direkt. Det finns människor här som jag beundrar och ser upp till, flr man kan läsa i deras olika inlägg i olika trådar att de är människor med egenskaper som jag tycker om. Och om de plötsligt skulle byta stil, så skulle jag nog tro att någon snott deras inloggning.
Jag var en sån som bara läste.., det stör mig inte om nån gör det eller om någon sitter och skrattar bakom tangentbordet. Jag förstår inte riktigt varför du tycker att det är ett problem. Att inte våga ta steget att skriva, eller att tycks att det är roligt med människor som är tydliga med sina brister är ju deras problem.
Jag kan förstå att du kände dig utsatt i det som var, men du kanske inte ska göra så stor sak av en person. Du råkade skriva något som upprörde någon och denne anföll. Någon annan tyckte att själva bråket var oerhört roligt. Ungefär som ett vanligt gräl, men här på nätet.
Och det är väl kanske vanligare att folk urskiljningslöst attackerar på nätet, men spelar det verkligen någon roll? Det finns folk härinne som har jättefina egenskaper. Fullständigt omöjligt att fejka det tror jag. Och precis som i vanliga livet så finns det personer man passar bättre ihop med än andra och några som tolkar inlägg som påhopp och blir arga. Det kan finnas så mycket bakom det som vi inte vet något om. De kloka, erfarna härinne går inte in i de diskussionerna. Där är ju inte jag, men en liten konflikt stör mig inte så mycket. Blir mest irriterad på mig själv för att jag inte är lika klok som de som håller tyst. Jag borde veta bättre. Tycker att du ska fundera lite på varför den/de som skrev negativa saker riktade till dig ska betyda så mycket mer än alla de som som faktiskt uppskattade dig och dina inlägg här. Du berörde människor härinne och hjälpte folk med dina inlägg. Det betyder något.
Sen kan du ju fundera lite på om du väljer att inte vara aktiv för att du ska kunna fortsätta att dricka vin... man har lite olika strategier för att fortsätta att dricka. Jag kände djup avundsjuka inför alla som kunde skriva 100 dagar, en månad etc, jag drack ju då och då. Men det finns olika vägar till att få kontroll. Så jag hoppas du jobbar med att hitta din väg och fortsätter att skriva här trots att du inte är så perfekt som du vill vara.

Hej hjärtat.
Andas, jag har oxå får vara anhörig till cancer. I mitt fall gick det bra. Det värsta som finns är maktlösheten, men jag fann en trygghet i orden "jag kan inte göra nått" åt just sjukdomen. Du kan finnas som stöd, lyssna, prata?
Att du nu sökte samma metod som du gjort tidigare med alkoholen för lindring är inte så konstigt, du är bara människa och gör det ont/är jobbigt då vill man ju att det ska sluta.
Andas Sisyfos. Gå tillbaka i rutin igen. Plåstret för själen vet bara du, kanske är det en lång dusch? Se soluppgången ? Umgås med vänner? Måla? Eller så kanske det är okej att ha ont ett tag oxå?

Tänker på dig ❤️
Bamsekram

Vi funkar lite likadant du och jag tror jag. Jag har ju använt a-fritt istället många gånger. För att jag inte dricker hemma... Det har nog blivit min räddning. Man kan ge efter för impulsen samtidigt som man inte berusar sig. På så sätt har alkoholdimman lättat och man kan se lite klarare på vad som händer. Jag tror att dagbok är väldigt bra och de här analyserna du gör. Intressant att läsa också vad du drar för slutsatser om varför du dricker. Jag tror att du kommer till rätta med det här. Samla nyktra dagar. Och vet du... Om man väljer a-fritt när man inte kan stå emot impulsen, så slipper man åtminstone ångest för att man fått i sig alkohol ?. Sen kan man ju säkert fundera över varför man inte står emot impulsen, men det är lättare att göra om man inte är i dimman.

Jobbhelg och för första gången hade jag inte en tanke på vin när jag kom hem.
Kanske har jag äntligen kommit i fasen med min stress och kan hantera den.
Har börjat tänka på samma sätt på jobbet som hemma, inga förväntningar och vill jag något vara tydlig.
Morgonfunderingar till kaffet, kan det vara så att lilla jag har utvecklats så mycket på 41 dagar när dimman lättade.
Så önskar er alla hjältar en härlig lördags, kram på er

Det VAR inte hela världen.
Jag ger dej en stor kram. Ge dej själv en också.
Vi måste sluta slå på oss själva.

Jag är ny här sedan några veckor och har bara mött sympati och förståelse och fina kommentarer så jag undrar lite över det där med " illasinnade" .
Vem är det som är det?

Det verkar gå framåt för dig! Bra!! Härligt att du kan stå emot! Jag har också varit borta ett tag från forumet, men nu är det dags att vara lite mer aktiv här. Önskar dig en trevlig och skön helg som jag hoppas att du njuter av utan alkohol eller iallafall måttligt med alkohol.

Det var duktigt av dig att gå från vardgsdrickand och helgdrickande till helgdrickande,

Men elaka kommentarer? Jag har aldrig sett någon sådan, bara sett värme och gemenskap här på forumet. Offentligt? Visst, vem som helst kan gå in och läsa, men ingen skriver sitt namn och jag har aldrig sett någon skriva var hen bor, möjligtvis stockholm eller i en mindre stad. Admin tar ju bort om någon blottar sig själv, och man väljer ju den informationen man skriver. Jag skulle till exempel inte skriva vad jag har för husdjur för då kanske nån skulle koppla ihop ett plus ett. mitt husdjur är å andra sidan inte väsentligt i detta forum. Jag tycker du är lite hård mot forumet, jag tycker att det är en mysig grupp. Men det kanske har hänt dig något här? Någon som vet vem du är och skrivit elakt? Vad vet jag. Kramar

Jo, jag går vidare och har landat och nöjt mig med att helgvinet får finnas kvar. Vet inte om jag ska kalla mig för måttlighetsdrickare. För jag tror fortfarande att jag är beroende. Jag vet om det och jag väljer att vara det, under kontrollerad form. Kanske går det bra i många år....Kanske är jag snart tillbaka i vardagsdrickandet, eller kanske blir det ännu värre....?
Det sätt som jag nu har valt är inget jag rekommenderar eller vill peppa andra till att välja. Jag är därför inte aktiv i andras trådar. Ja, jag måste väl erkänna att jag också känner mig lite kvaddad. Insikten om vår sårbarhet och utsatthet här på forumet gör att jag blev stum.
För er som undrat och funderat så väljer jag ändå att blotta mig i denna offentlighet. Jag vill också påminna er, vänner, om att allt vi delar här är totalt offentligt. Vi är ingen liten mysig grupp av vänner som stöttar varandra utan allt vi skriver kan delas av precis vem som helst. Både välvilliga och illasinnade....
Så jag vet faktiskt inte varför detta forum har tillkommit? För att locka utsatta människor att blotta sitt innersta.... I en känsla av att befinna sig bland vänner och likasinnade....
Men alla andra som bara läser utan att kommentera? Eller som läser och ger elaka kommentarer?
Och det fåtal av alla som är ärliga, medkännande och medkämpande människor...
Jag kommer alltid att sakna er sistnämnda, men jag vet inte om jag längre orkar utsätta mig för de andra...
Kramar och allt gott till er, mina medkämpande vänner! ?

Det gör ont i mig!
Sjukdom i min närhet och jag är så orolig.
I onsdags blev jag klarvaken när jag skulle somna. Gjorde som i gamla tider och drack 2 öl... Tänkte att det inte var hela världen. Nåt måste till för att koppla av och sova. Fick inte den effekt jag ville.
På torsdagen skulle jag ersätta ölen så att det inte märktes och tänkte då att jag kanske skulle kunna få min efterlängtade effekt om jag tog vin istället. Sagt och gjort, hade i princip bestämt mig för att köpa vin under dagen. Eventuellt också ersätta gin:en i skåpet. När jag kom till systemet blev jag dock lite tveksam. Jag dricker ju inte längre... Köpte ölen och a-fritt som vanligt, bestämde mig för att inte ersätta gin:en, men köpte en piccoloflaska vin och den drack jag direkt + två öl. Fylldes inte alls med det lugn jag var ute efter. Det var stressigt att dricka. Inte heller gav det nån tröst. Vaknade istället med en välbekant känsla av att inte må bra i morse. Lite huvudvärk, allmänt obehag.
Vet inte riktigt om jag ska vara ledsen eller glad för att alkoholen inte gav lindring. Jag tror kanske inte att jag skulle ha börjat om, men nu vet jag att det heller inte hjälper. Får stå ut helt enkelt. Eller träna mig dödstrött, yoga, mindfulnes ... För det är så jäkla svårt att stå ut. Vet ju att a inte hjälper och är så glad att jag slutat dricka... Men nu då? Vilka plåster finns det för själen? Fuck Cancer!

men sen slutade jag och tre glas är tillräckligt för i kväll. så nu blir det lets dance med vatten., I vanliga fall så hade jag fortsatt att dricka, men nu har jag bestämt mig för att inte dricka mer. Visst jag dricker, men mitt mål är ju att dricka mindre och mer måttligt.

tack. Skulle gärna eftersnacka med dig. Tror att du skulle använda precis rätt ord.
Idag finns en flaska a-fri periquita rosé här hemma. För att du skrev att den hade en "vuxen smak". Är inte så förtjust i rosé, men "vuxen smak"-det lät bara så bra.

Jag tror starkt på att få ur sig hur man mår till andra med samma problem är ett stort stöd.
Bra att du skriver här! Du är inte ensam! Ensam är svag.

Tack för ert stöd! Idag har suget gjort sig påmint o jag har högt sagt - Nej, a är inget för mig!
Har lagat mat hela dagen så här doftar förföriskt ska ni veta! Försöker fokusera på nuet o inte grubbla över misstag, snedsteg, snubbel o trubbel. Gått hyfsat...
Forumet här har blivit min bästa vän just nu, tack till er alla som befolkar forumet!

men det låter ju samma...??

Jag tog vid min första repa kontakt med en beroendemottagning. Fick bra hjälp o stöd där! Rekommenderas! Nu är jag med i denna sidas program, vilket du också kan bli om du skulle vilja. Starkt av dig att ta steget att skriva här, då har du kommit en bit på väg!

Så var det med mina thaikunskaper!
:)