Senaste kommentarerna i forumet

Tack snälla Sisyfos och Nyckelpigan för att ni delar med er av era erfarenheter av det här med minnena, för det är det som är jobbigast för mig. I alla fall just i dag. Det känns skönt att veta att det kan bli bättre. Just nu sitter jag här och plågar mig själv med minnen av det som hänt, nyligen och för länge sen, och är rädd att jag har pajat en massa fina relationer. Jag ska försöka lägga undan dem nu, minnena, för att eventuellt plocka fram dem senare. Jag hoppas verkligen att det blir lättare med tiden, men just i dag är jag så orolig att jag nästan är lätt illamående för att jag har sårat och svikit och mest av allt: för att människor inte längre litar på mig. Jag börjar inse vilka proportioner mina ovanor har fått. Nu gör jag något åt det och jag hoppas innerligt att det inte är för sent! Ni ger mig hopp! Jag ska försöka vara lite snäll mot mig själv, jag har faktiskt tagit steget hit och till utomstående personer som förhoppningsvis kan hjälpa mig vidare och det är ett stort kliv på vägen. Så tack än en gång för att ni finns därute och stöttar. Det betyder mycket. Särskilt just i dag. Jag blev så glad när jag läste era kommentarer nu på morgonen. Stor kram tillbaka!

Tack Leverjag!
Ja det gäller att bygga upp en styrka och inte vara så jäkla dum som jag varit så många gånger, då jag har tagit med eget dricka.
När andra har gått till baren, då har jag gått till rummet och tankat i mig ordentligt. Till vilken Nytta då, Jo man blir lika bakis som alla andra men man måste hålla färgen efter som jag bröt upp tidigt och var ordningsam och kom i säng tidigt.
Skenet bedrar kan man säga.
Men som sagt var denna gång tar jag inte med något eget, och jag kommer att vara den som kör bil så om någon skall ut på stan kan jag skjutsa.
Lite själv tortyr men ska man genom den första tiden och få i gång den sköna dagen efter känslan då det känns fantastiskt bra att slippa gå igenom gårdagen med sig själv.
Lite tankar och planer: hoppas det funkar

Ja det är ofta svårast i början,, Men det vet väl du som hade så långt uppehåll. Ta fram kämpen i dig. Planera saker som gör det svårare att dricka. Tala gärna med någon du har förtroende för om dina alkoholproblem. Vissa saker kan man ju hålla för sig själv om man vill. Det verkar som om du har verktygen för att avhålla dig från A. När man väljer bort något i livet så kan man ju fundera på varför? I mitt fall fanns det en massa orsaker jag gick igenom i tankarna. Tex barnen, utseendet, skammen. kontrollförlusten, suget, rädd för att lukta fylla, rädd för att åka fast i poliskontroll. Ja det finns ju massor med fler nackdelar. Vet inte om du har råkat illa ut eller skämts ordentligt av vad A gjort med dig och omdömet, men för mig är det sådana händelser som i alla fall hållt mig borta från A. Plus att jag är värd ett mycket bättre liv, och det är du också:).

Bra fråga. Ska ta den med mig under dagen... Fint att läsa om dina erfarenheter, och du, jag tycker inte du verkar ett dugg tråkig ;)

Vad du är stark är full av beundran av din styrka och insikt. Läst hela din tråd till morgonkaffet och kan bara hoppas jag hittar lite av den styrkan.
Kramar

Håller helt med Sisyfos - jag plockade även fram minnena bit för bit när det gått ett tag, när jag hade fast mark under fötterna och inte skulle riskera att använda minnena till att fortsätta dricka eftersom jag inte tyckte jag var värd något. När man gjort mågot åt problemet kommer självkänslan sakta tillbaka och då kan man lättare hantera att man gjort fel tidigare. Stor kram

Nu har jag några riktigt jobbiga dagar framför mig, går på långledigt och denna kvällen förknippas starkt med vin. Sen i morgon kommer mannen hem imorgon och då blir det värre. Vill inte bestämma hur han skall göra men betydligt svårare att låta bli när det finns vin hemma, men bokat in saker under helgen så får hoppas att viljan är större än begäret
Så väljer att jag skall vara nykter i dag och tar ännu ett steg.
Så nu starta denna regniga onsdag och kramar till er som också kämpar där ute

Har sovit dåligt och vaknar med ångest som kramar runt bröstet och gör det svårt att andas... Jag vet vad det hänger ihop med - jobbet där vissa högt uppsatta använder sig av maktmissbruk och försöker få mig att ge upp... Är så himla tufft... Fick reda på fler saker igår och det var det som triggade ångesten och gjorde det svårt att sova. Innan hade jag nog tryckt undan allt tills jag kunde hitta på en festlig anledning till att dricka för att lätta på trycket och fly undan... Ni sitter man här och försöker hitta en annan strategi.... Inte alltid lätt, men jag har i alla fall lärt mig att a inte löser några problem, det får en bara att stanna länge i en situation som inte är bra för dig. Nu när jag är nykter har jag sagt till eftersom jag insåg det absurda i allt... Tyvärr har det kostat en hel del, men jag försöker hitta sätt att leva mitt liv på utan att bli destruktiv igen. Kram

Skönt att det verkade gå bra på samtalet. Tror att det kommer att bli jättebra med samtal och att skriva härinne. Du är en bit på väg nu.
Jag plockade fram minnena då och då, lite i taget... För de gör ont. När jag plockar fram dem nu när det gått ett tag, så är det lite lättare faktiskt. Jag dricker inte längre och oavsett om minnena gör ont, är pinsamma etc, så har jag gjort något åt problemet. Och det kan man hitta styrka i.
Önskar dig lycka till med din kamp! Håll ut nu!

Har en släkting och ett par bekanta som jobbar inom äldrevården. Utan att avslöja vilka personer det rör sig bland brukarna, så har de bekräftat att det här med alkoholdemenser är ett ökande problem. Över hälften av de boende har alkoholproblem i någon form.
En av dem sa att just kvinnorna är värst.. (förr var det ju oftast männen som var beroende) Det är definitivt inga rara gamla tanter. Dessutom förekommer att välmenande bekanta och barn smugglar in alkohol, vilket naturligtvis inte får dem att må bättre..
Flaskor med handsprit får inte längre sitta uppe åtkomligt, utan personalen har egna små "fickflaskor" samt på en låst toalett för personal.
De har haft ett par incidenter med "boende" som druckit handsprit och blivit rejält sjuka.
Läste för något år sedan att just kvinnor som börjar med "ett glas vin" när barnen flyttat ut, löper större risk att bli beroende och blir det mycket snabbare.
Tycker också att läkarna blivit nonchalantare när det gäller att ta det här med alkoholproblem på allvar. Vet inte om det ligger på individnivå (det känns skämmig att fråga) eller om det är en fråga om resursbrist..
Ja boxarna är ett skit! "småskvättandet" gör ju att de flesta får i sig mer än bara "ett glas", och den nya traditionen att dricka vin varje dag tror jag inte alls är bra.
Tror att det är ungefär som med rökning för en del, i början går det bra med ett par cigg om dan, men så rätt vad det är är man uppe i ett paket, utan att man vet riktigt hur det gått till..
Ha en fin dag /e

Kanske borde du Mattias, ägna din energi åt att bli nykter på riktigt istället för att tycka synd om dig?
Det finns nämligen gränser för tålamod.. Dessa gränser sätts av den som blir utsatt för allt vad det innebär att leva ihop med en som är alkoholberoende!
Ja, att vara alkoholberoende ÄR en sjukdom!
Men att det är en sjukdom, kan aldrig användas som ursäkt för det man ställer till med.
Precis som en del diabetiker får lära sig leva med en strikt kost och insulin, för att inte bli sjukare, så får en beroende lära sig att att avstå från allt vad alkohol heter för att hålla sig symptomfri! (så det är verkligen inte samma sak som cancer)
Din viljas fria gräns går där en annan människas fria vilja tar vid!
Har du gång på gång svikit dina löften, så måste du också ta konsekvenserna. Det är nämligen sådant som dödar den kärlek som finns kvar..
Och du kan aldrig bestämma hur och vad andra människor ska känna!
Nej du kan aldrig få någon annan att "känna" precis som du (hur gärna du än vill) Och då kan du heller inte tvinga någon att stanna..
Det här sker överallt i samhället, så det är inte specifikt bara för "beroende" och deras familjer. Man bryter upp av olika anledningar och en av dem är att känslorna är slut eller har förändrats!
Jag tror inte att du vill leva med en människa som inte längre älskar dig.. Om du vill det, så är det nog ensamheten du är rädd för, inte kärleken du söker..
Du har haft ett val och hittills har du valt alkoholen i första hand. Det är upp till dig om du ska fortsätta att välja flaskan eller om du på allvar ska ge järnet och bli en nykter far för ditt barn!
Jag tvivlar inte en sekund på att det är en chock att upptäcka att ett ultimatum faktiskt var just ett ultimatum och inte bara tomt prat. Kanske har det hotats tidigare och tagits tillbaks..
Men nu är det på riktigt, och det som är gjort kan inte göras ogjort! Så det är upp till dig att bestämma vad du vill med resten av ditt liv! Du måste vilja bli nykter för din egen skull.

Vem sitter bredvid min säng när jag gråter av ångest över allt vad fyllan ställt till med? När det finns noll och ingen sjukdomsinsikt, gång efter gång. Vem lappar ihop mig då? Varför förväntas jag än en gång stå bredvid och kanske bli förnedrad, illa behandlad, tvingas medla, rädda, ta hand om. Vem tar hand om mig när jag faller? Det finns en gång när det är nog och då får man nog ändå ta att ingen orkade till slut..

Så började mitt och säkert många flers beroende.
I mitt fall handlar det nog mycket om att jag inte haft så många intressen förutom allt som har med alkohol att göra som tex kan inte tänka mig att bowla eller spela biljard utan att dricka det är ju inte biljarden eller bowlingen som jag tycker är kul utan det är ju ölen.Jag skulle nog föreslå att du skall fina något intresse som du kan byta ut fyllan med på fredagar letar själv efter hobby som skulle kunna hålla mig borta från giftet för det är vad det är ett gift som sabbar för så många du är Ej ensam.
Mvh kille79

Hej alla!!! ligger i soffan med den vanliga ångesten och kan ej sova efter ha druckit en 7 dl whisky på morgonkvisten.
Har nog aldrig förstått fören nu vilken slav jag har blivit alkohol eller har jag väll bara förträngt det.
Det går inte dag utan utan att giftet sirkululerar antingen i mitt blod eller i mina tankar.
Har en underbar dotter på 13 månader som jag är livrädd för att jag inte kommer se växa upp, är som sagt nu här på denna sida så jag uppskattar alla tips och nu får ursäkta min dåliga stavning Mvh Kille79

Unna dig massage och att inte tänka så långt fram. Du kan unna dig massor av undergörande massage nu för pengar du sparar! :-) Skönt att semestern ligger en bit bort och då får du/vi känna hur det känns då. Det tror jag är en bra strategi. :-)

Visst var det bra tips. De sammanfattar det viktigaste. Tror att många inte tänker på en del av dem...

Tack. God natt! ?

Alla boxar på väg från systemet. Det är många tanter och farbröder som köper stora mängder alkohol. Det har förändrats. Boxarna är en stor bov. Det märks inte hur mycket man dricker. Lite som saft kan man hälla upp ett glas då och då utan att det tar slut på en gång. Vi får i oss mycket mer när vi handlar boxar, tror jag.

Läste också artikeln. Det är bara det att läkarna fortsätter att inte fråga om alkoholvanor och rekommendera minskad konsumtion till folk som missbrukar alkohol! Behöver ske en ändring på alla fronter när det gäller alkohol. Mycket mer information till ungdomar och vuxna, i skolan och på arbetsplatser, anser jag!

Puss på er från en snoris ?

Det farliga vinet, trösten, ångest och stressfixaren som lärt hjärnan att det måste vi ha för att må ok. Att alkoholen gjort att vi får ökad, stress, oro och ångest tänker få på. Hjärnans belöningssystem är rubbat och det tar ganska lång tid att få ordning på. Därför känner man sig inte bara toppen och uppåt den första tiden utan alkohol.

Vad bra att du hittat hit och har en måttlig/drogfri man i ditt liv! Du verkar ha minskat tidigare. Vet du, genom att konsumera alkohol upprätthåller du begäret och stimulerar suget. Du behöver faktiskt hålla upp en längre tid för att få bort suget. Den vanligaste orsaken till sömnproblem är faktiskt alkoholkonsumtion. Om du slutar kan du få ordning på den igen. Vi intalar oss att vi mår dåligt och därför dricker vi men till slut mår vi egentligen dåligt för att vi dricker och så dricker vi mer. Det slutar illa förr eller senare. Dina barn behöver dig välmående och frisk.

Det är faktiskt lättare att sluta helt och särskilt i början en längre period innan du ev kan dricka måttligt igen. Det kan du förstå om du läser här. Härligt att du tar tag i det nu. Det är jobbigast 3-4 första dagarna, sedan släpper suget ganska mycket efter ca en månad.

Heja! Håll ut nu. Du fixar det. Du har styrkan!

Styrkekramar ?

Bra kämpat! Jadå, visst funkar det som du skriver. Lite vin suddar ut, men det är så kortsiktigt. Vill du må bättre långsiktigt, ta en längre nykter period.

Ja, jag läste den där artikeln för ett tag sedan. Tänkvärt! Och det finns fler artiklar på den sidan som är tänkvärda, bland annat om äldres ökande drickande. "De medelålders ska se till att inte ta med sig sina dryckesvanor in i ålderdomen" stod det... Kanske ska de medelålders snarare se över sin vanekonsumtion tänker jag nu, när jag nästan blivit nykterist. Jag är allvarligt bekymrad över alkoholkonsumtionen hos många faktiskt. Många både vänner och bekanta. Steget till beroende är så litet, så litet. Det vet ju vi allihop härinne.

Tror det var sådan rusch här ett tag så nya trådar som din missades. Träning är bra. Missbruk är inte bra om man vill leva ett bra liv och länge. Har du funderat på alkoholterapeut eller/och medicin som Antabus, naltrexon eller campral? Hoppas du kan finna bra stöd här.

Läs och skriv. Vi ses!

Ja, jag har ju inte heller bestämt mig, men vad är det du inte kan lämna?
Håller med Eualia att du borde pröva en längre vit period. Under min nyktra period har jag fattat hur alkoholen påverkar kroppen (och själen) och jag har kommit underfund med att en acceptabel nivå för mig ligger betydligt lägre än jag tänkte tidigare. Nu tror jag i och för sig att man kan ha högre intag än jag har och ändå inte befinna sig i farozonen men jag väljer nykterhet. Inte bara av rädsla för att "trilla dit" utan också för att även en liten mängd alkohol ibland känns onödig och påverkar kroppen. Ja, jösses vad "tråkig" jag blivit. Vad jag menar är att det inte behöver vara så definitivt... Inte "aldrig mer", utan att det kan vara fram till påsk... Det man ska fundera över om man tar 3 mån är ju hur planen ser ut fortsatt, så att man inte dricker som besatt vid periodens slut. Men jag tror som Eualia att det är väl värt att pröva en löngre period så att man rensar ur alkoholen från systemet.

Tack Leverjag, det kan jag behöva nu i detta trista vädret.
Istället för ont i ryggen så har jag nu ont i nacken istället med lätt huvudvärk, tror jag behöver massage.
Många som är sjuka nu på mitt jobb, beror säker på vädret som svänger fram och tillbaka hela tiden, munskydd skulle säkert vara bra ?

Jag har funderat idag igen på framtiden, jag tänker mycket på hur det kommer att gå för mig med alkoholen, jag vet vad jag vill men vet oxå mycket väl hur svårt det kan vara, jag tänker t.e.x på hur det kommer att bli till semestern, sommar och fint väder med grillning m.m, sånt har alltid varit förknippat med alkohol.
Man ska ju ta dag för dag men jag kan ändå inte låta bli att tänka och bli bekymrad.

Nåja, jag får väl försöka koncentrera mig på tiden här och nu.
Jag tittade på Youtube klippet du hade lagt upp med tipsen, mycket goda råd där som jag tagit till mig, intressant med att minskat socker intag och att inte äta skräpmat bland annat minskar sug efter alkohol.
Sånt hade man ju inte en aning om innan, det finns nog en hel del man kan ändra på som påskyndar ett minskat A sug.

Stor krya på dig kram får du ?

Hur går det för dig? Hoppas du läser och skriver mer här. Det är bra och många vill stötta och peppa.

Kram

...på din tråd! Du det där var så bra beskrivet och jag tror väldigt många av oss känner igen oss. Det är det som är så förrädiskt att det går sakta utför, beroendet ökar sakta mer och mer. Snart vet man inte hur det var nunan. Ja, alkohol är det mest effektiva (snabbaste) ångestdämparen av allt. Men för varje gång rubbas systemet i hjärnan och ökar på ångest, stress och oro och vi behöver mer. Du är beroende av ett nervgift och kroppen säger plötsligt ifrån när en gräns passerat. Du riskerar hemska skador och följdsjukdomar. Läs under fakta-fliken bla. Det går (till synes) bra länge men kroppen kämpar förtvivlat och sedan orkar den inte hålla emot mer.

Ja, vad får en att sluta? Insikten, att få nog, bli livrädd, inse att man håller på att supa bort sitt liv, panikångest, utseende, hälsa, olyckor, ekonomi... Jag vet inte men någon slags personlig botten och kapitulering inför faktum att man är en alkoholist tror jag ligger till grund för många här.

Du, det var nog så fullt med inlägg här så ditt inlägg missades. Skriv några inlägg i andras trådar också så hittar de hit också. Läs och skriv här. Många läser länge innan de bestämmer sig. Att skriva ner hur man tänker och brottas med hjärnan är nyttigt och utvecklande.

Hoppas du hittar din motivation. Lycka till. Ses!

Har just börjat skriva här på siten då jag med känt en längre tid (typ 3-4år egentligen) att 1-2 glas vin blivit 6-8 glas vin och det blev allt svårare att ha vita dagar. Vill innerligt förändra mitt drickande och har varit i en positiv anda sista månaderna, vilket innebär mer träning, bättre kost och konstanta försök att dra ner på vinet. Allt annat blir något att fokusera på istället för vin sug. Har idag känt den välbekanta känslan att mitt psyke börjar vekna och jag tänker mkt på att dricka "nåt" glas vin. Har inget hemma just av den anledningen men får se hur länge det hjälper. Lycka till nu, var samtidigt snäll mot dig själv så du orkar!