Senaste kommentarerna i forumet

Jojje du har obehagliga och skrämmande symtom och det låter som att du har erfarenhet av det sen tidigare. Abstinens är oerhört stressande för kropp och hjärna och att stå ut eller rida ut stormen kan få konsekvenser. Ofta börjar abstinenssymtom bli tydliga inom första dygnet av alkoholfrihet eller minskat intag.

Jag skriver samma text här som finns i vårt faktablad:

Om du upplever starka skakningar – du kan inte hålla ett fullt glas utan att spilla, kraftiga svettningar och värmekänslor, kräkningskänslor efter varje gång du ätit, brist på aptit eller rädsla för att äta, förvirring – du förlorar till exempel tidsuppfattningen eller har svårt att uppfatta var du är, hallucinationer – du hör, ser eller känner saker som inte finns där är det mycket viktigt att du kontaktar akut vård. Ring 112 eller ta hjälp att komma till akutsjukvård.

Även om du inte druckit stora mängder alkohol kan du få abstinensbesvär när du skär ner. Oro, skakiga händer, svettningar eller sömnsvårigheter, till exempel. Symptomen är obekväma, men varar inte särskilt länge och är inte värre än en influensa. Kanske undrar du om det finns något du kan göra själv för att lindra dina besvär? Du behöver lugn, sömn och bra mat just nu, det är också bra om du har någon som kan vara med dig eller stötta på annat sätt.

Oavsett vilka symtom du har så är vårt generella råd när det gäller olika abstinensbesvär att kontakta sjukvården. De kan ge rätt typ av hjälp så att du får bäst skydd mot stressen som abstinensen orsakar i kroppen och hjärnan, och att du slipper lida i onödan. Det är ofta tufft nog att ändra sina alkoholvanor.

Abstinensbehandling sker oftast i öppenvård (inom t ex beroendevården eller psykiatrin). Du får läkemedel som lindrar besvären och möjliggör sömn. Obehandlad abstinens stressar hjärnan och ökar risken för besvärligare abstinens vid återfall. Läkemedel hjälper alltså både i stunden och förebyggande. Tidigare abstinens, hög och långvarig konsumtion av alkohol samt intag av lugngivande och sömngivande tabletter är riskfaktorer för att du ska drabbas av svårare och direkt skadlig abstinens.

Fint att ha dig här Jojje. Du är på väg nu!

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hej vänner,
Tillbaka efter en veckas semester med gästerna. Lika bra att få ur mig det direkt men jag har helt brutit mina regler.., inte någon katastrof men inte som jag tänk och vill. Så var det med det, lätt som en plätt att falla tillbaka i gamla mönster alltså. Känslan Eulalia.., ja det har nog varit att "jag kan hantera det, det är inte så farligt..." Mitt drickande tidigare har ju inte varit att jag hällt i mig enorma mängder, utan mer problemet att dricka slentrianmässigt och alldeles för ofta. Man blir ju tätt avtrubbad, även om det "bara" är några glas när det blir en rutin...
Just nu för jag ett inte krig med mig själv. Jag vet ju vad jag vill och kanske det är dags att klippa helt.
Tack för att ni finns!
Jag kommer tillbaka.

Tror som du Orka, att de flesta härinne har goda intentioner.
Hoppas det går bra för dig och att det börjar falla på plats litegrann.
Kramar!

Detta är ett forum. Här ska finnas utrymme för tankar och berättelser som erbjuds på ett respektfullt sett. Det ni erbjuder är ofta till hjälp för någon annan. Det finns skäl till att man, som ni alla gör, väljer att kommunicera och dela med er via ett anonymt forum. Det finns många mötesplaster. Det finns arenor där man kan mötas i person.

Forumet har såväl begränsningar som möjligheter. Vi önskar ta ta vara på det. Ett skäl till att man väljer ett forum är just att man kan välja att jobba med något specifikt och dela det man vill utan att visa upp hela sitt vara. Det kan vara ett sätt att någorlunda tryggt röra om i sin egen gryta. Andras grytor bör vi lämna ifred alternativt erbjuda ett förslag på en krydda. Med omtanke om den andres väl.

Vi hoppas att inlägg framöver visar respekt och ödmjukhet inför det ni väljer att svara på. Vi är stolta över den oskrivna regel som vuxit fram och följts här inne som inneburit att den egna åsikten, tanken, erfarenheten är ett erbjudande till andra.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Vad bra jobbat, tror du fixar 100 dagar till utan problem ?

Så länge höll uppehållet. Förra helgen bröts det. Ingens fel, kan inte lägga skulden på någon annan.
Känner mig allmänt väldigt ledsen o låg. Mycket pga tankar om framtiden. Särbon vill ju flytta till Sydeuropa och bo där halva året när han går i pension om några år. Detta kommer upp med jämna mellanrum och tanken på att vi inte kommer att ha en gemensam framtid suger all must ur mig. Jag vill inte leva som särbo resten av mitt liv. Jag vill inte betyda mindre än varma plusgrader under vinterhalvåret. Jag sliter som det är med ekonomin och orken för att träffas på helgerna. För vad??? För att vi ska ses ännu mer sällan om några år...

Hurra för dig Leverjag. Det är något speciellt med talet 100, så himla stort mycket och länge. Du har kommit en lång bit på den nyktra vägen. Du har också beskrivit så naket i din tråd om alla gropar, uppförsbackar och nedförsbackar. Du låter oss andra känna igen oss, eller inte, i det du berättar.
Hejja dig!

Tack för svar!
Jag har varit ute och gått två promenader. (Med hund)
Vill inte träffa folk när jag ser så sliten ut och svettas som en gris. Haha. Tog en varm dusch och satte mig på golvet och bara grät. En del av ångesten försvann då. Jävla skit alkohol och dumma brudjävel.

Har alltid haft ångest sen jag va mkt liten. Vart värre då jag gjorde en hjärtoperation när jag va 17.
Har gått till olika läkare pga ångest. Fick anti Depp. Hjälper ibland men absolut inte tillsammans med alkohol. Skönt att bara få skriva av sig. ?

Japp, där är lektionerna. Dom finns även i denna länk:

https://www.youtube.com/watch?v=Mz0e9LrOsyk&list=PLgkc99yZePcBLH5IS0ppH…

Söndagar är svårast.
Tur att jag bor i Sverige, tur att systemet är stängt.
Så många borde....allt jag inte gjort under helgen, framförallt jobbmässigt, allt trist och tungt jag skulle städat bort från skrivbordet.
Allt som inte blev.
Har dessutom gått igenom gamla lådor med brev, foton, anteckningar och fått sjukt mycket ångest av det också. Ser vad jag skrev om barnens pappa innan vi fick barn och funderar över om jag inte pratade med någon annan människa då överhuvudtaget ? Hur kunde jag stanna hos någon som behandlade mig så illa ? Detta att jag stannade och dessutom skaffade barn med en total psykopat kommer för alltid vara min outsinliga källa för självförakt. Han är borta ur mitt liv sen lång tid men han kommer för alltid vara pappa till mina barn och det är illa nog.

jojje,
du har det skitjobbigt nu läser jag.
Tvinga dig ut och gå/jogga och/eller träffa någon nära och bara umgås kanske. Bra att sysselsätta sig så man kan skingra tankarna och tänka mer klar. Tänker jag. Kom ihåg att det var så skönt att sova när ångesten släppte.

Man känner sig så jäkla ensam när man mår så här. Jo det gäller bara för hjärnan att fatta att jag inte dör om jag inte sover.
Tack för ditt svar!

Att inte kunna sova är verkligen jobbigt, men man dör inte av det. Förr eller senare tar kroppen ut sitt behov av sömn. Det kan räcka att vila kroppen. När jag får ångest försöker jag tänka ut det värsta som kan hända. När man väl har satt ord på det känns det oftast mindre ångestfyllt.
Det kommer att lugna sig! Du klarar det!

100 dagar, ja kanske det får bli mitt nästa mål, eller så är det i mesta laget, som mål betraktat alltså. Har ju haft min vita månad som nu fortsatt i februari men med två alkoholdagar i mitten så blir det ju inte så många dagar sammanhängande.
Idag är ingen bra dag men det är söndagar aldrig.
Har alltid söndagsångest inför jobbet, allt jag borde gjort undan under helgen, allt det svåra jag måste ta tag i under veckan.
Söndagkvällar har haft sin rutin i mycket högre grad än fredag-lördag, och alltid med vin, alltid. Vet inte varför jag säger så, tänker på det på det viset. Har ju druckit vin varenda kväll i många år så varför är just söndagar så svåra ?

Snälla!

Snälla kan någon svara!

Varma kramar mottages och besvaras med glädje! ?

Skönt att det gick bra trots hålet i plånboken. Jag har märkt att när extraordinära händelser inträffar så rubbar det min balans och skapar stress. Men det där jobbar jag ju på... ;-)

Läste ditt inlägg om Tolle och Ophra och hittade denna plats: http://www.oprah.com/app/a-new-earth.html. Var det de du menade. Tack för inspiration och tips.

Vet du. Jag blev glad att du skrev om min stil. Ska erkänna att jag ibland känt att jag är för tråkig och inte skriver lika fyndigt och underhållande som andra. Som du tex. Men jag skriver. :-) Jag upplever inte att du skriver von-oben. Det kanske var mer så förut? Att du då var mer distanserad? Tycker det känns väldigt närvarande att läsa dina inlägg och du som många här kan leka med ord och skoja till det. Det är härligt!

Hoppas du haft en skön helg och få en bra vecka. Ja, vi är bra och jag hejar också på oss! Det är nog vårt livs viktigaste match vi spelar, så det är bra att vi är oseriöst seriösa under tiden. ;-)

Pussar ?

Grattis till dina 100 dagar, det är ju grymt! Kram

... 100-dagarsdagen. En milstolpe. Det finns några såna där speciella. När antalet dagar blir tvåsiffriga, när antalet veckor blir tvåsiffriga, månader, hoho år..! Och så har vi ett hundra dagar.

Över till nåt helt annat. Du vet hur man tar intryck av sånt vi läser. Du har en sån här stil, naken stil, som jag gillar. Jag skriver gärna lite von oben, känns det som. Lite ironiskt ibland. Med dig är jag i känslan och texten. Det är trevligt.

Heja oss!

Puss!

Jag registrerade mig här igår, efter att varit nykter i en månad. Tyvärr missade jag alltså detta. Tycker det låter högintressant och förbannar min olyckliga stjärna att jag inte hade registrerat mig då. Så alltså: planerar ni fler tillfällen? Superintresserad!

Den korta sammanfattning jag läst om boken fick mig tårögd, redan där liksom. Jag är en mamma som varit nykter i en månad, jag har en 22-årig dotter som bor hemma. Även om mina problem varit och är förhållandevis 'milda' i brist på ett bättre uttryck, så river det ändå i hjärtat bara att läsa beskrivningen av boken. Jag kommer absolut att läsa den, frågan är om den sänker mig just nu, om det helt enkelt är för tidigt att läsa den än? Det kanske låter som ett konstigt resonemang, men mina samvetskval runt min dotter och hennes känslor är jag liksom helt uppe i just nu. Frågan är om det är bättre att vänta lite med att läsa den, och f.n. bara försöka läka de sår som finns just nu, så gott det går? Observera att jag inte 'stoppar huvudet i sanden', utan snarare känner att jag/vi just nu behöver ägna oss åt det som är positivt och bra, som en paus från allt som inte är det. Låter det konstigt? Det är alltså en uppriktig fråga, de av er som läst den, finns det vissa perioder som ni skulle rekommendera att man läser den eller väntar lite med det?

Lite kul att just 100 dagar gått. Det gick ganska så snabbt så 100 till känns inte så ouppnåeligt, faktiskt.

Tack för hälsningar. Det var inte lätt att hänga med i det som hände i forumet. Jag kände mig inte personligt påverkad men uttryckte det som flera av oss kunde ha känt för att bli kallade allt möjligt. Att bli uppläxad i språket och ordval i sin egna tråd känns rätt bisarrt. Det var faktiskt rätt komiskt det hela. Tänkte inte lämna forumet men ville då inte vara en del i det negativa. Förstår att någon kan tycka att det är präktigt och halleluja-stämning här. ;-)) Jag tror något händer i nykterheten så att man faktiskt blir lite nyfrälst och salig över det fina i livet och det kan ju reta någon. Jag hoppas innerligen att alla här skriver i sina trådar och formar den nivå på inlägg och diskussioner de vill ha och använder de uttryck som känns bra för dem. Jag-budskapet är det enda vi kan hålla oss till, tycker jag för min del. Vi väljer de vill umgås och prata med både här och i verkliga livet.

Muränan, du har nog rätt. Det var bra att jag reflekterade över oron för kvällen. Det gick jättebra och var trevligt. Vet inte om de retar andra. De drack vin och kanske blev det mindre än vanligt. Jag själv anser att det var minst lika trevligt. Det där sista timmarna av fyllegagg kan man vara utan. Jag trivs jättebra varenda kväll jag är med andra nykter. Hoppas andra också kan göra det i mitt sällskap.

Slentrian och legitimitet och faktiskt en viss nervositet, Sisyfos. Jag jobbar en del med att vilja vara till lags. Samtidigt har jag en sida som kan vara brutalt rebellisk och vägrar att passa in. Tack. Det är ändå viktigt att läsa om alla sorters alkoholister, personliga resor och funderingar här på forumet. Det är också viktigt att det finns de som också lyckas som är kvar här. De ger i alla fall mig hopp om att det går. Så tack för det alla "gamla" här!

Träning, handling, fika, promenad och vila inför kvällens middagsfix känns helt ok en söndag. Tänk, det har redan gått hundra dagar och jag ångrar inte en enda gång att jag stått emot. Låt mig komma ihåg det när suget anfaller igen.

Kramar ✨

Tack för välkomnandet och du har säkert rätt med att det skulle vara bra att gå och prata med någon.
Men är inte riktigt där ännu håller på att komma dit men har en bit kvar. Är eller var inte den typen som har lätt att berätta om hur det är, håller fanan högt och låtsas som allt är toppen.
Det är det som nu faller isär och det är dags att se verkligheten nyktert inte i en vindimma

Den här tåren jag nämnde inne hos mig - den kom efter jag hade läst följande mening av dig: "Och du har slutat dricka Lena." Det var en sån där krampaktigt framsprungen tår som ville säga ja, jag har ju det, jag haaar ju det.

Puss. Gott att du finns här.

solvargen,
man måste ju börja någonstans för att komma någonstans. När bestämde du dig att ändra på vanorna? Är det a-fritt som gäller?

Nej, inte än men den kommer snart. Att först våga och sedan kunna sammanfatta sig själv i det här sammamhanget var inte ens något jag kunnat drömma om innan jul.