Senaste kommentarerna i forumet

Så fint att du också har börjat känna tacksamhet. Beslutet att inte dricka mer hjälper oss att komma dit tror jag. Härligt att det går så bra för dig! Nu gäller det att inte snubbla på vägen framåt. Det har jag gjort många gånger de senaste åren. Men nu är jag uppe på vägen igen och jag vill inte snubbla!

Ha en fin helg önskar lilla Anna

Riktigt bra att du kommit till insikt, jag minns nar vi bada holl pa med detta i augusti - det var inte riktigt pa riktigt da. Nu ar det pa riktigt, det ar en d-a skillnad pa att forsoka sluta, forsoka dra ner pa det och faktist att ha bestamt att nu ar det slut.

Ja, jag kan. Säger som du nystart, det är annorlunda den här gången. På rikitigt och det känns skönt!

Du klarar det om du vill. Sök det stöd du behöver och var öppen och ärlig med dina nära.

Du har erfarenheter som inte jag har. Jag har ju inte ens varit alkoholfri längre än nu ( inne på andra veckan) Januaris erfarenhet blir ett exempel på hur sjuk och bakis man kan bli när man har blivit avgiftad. Det inger hopp tycker jag. För det vill jag verkligen undvika!
Tack för att ni delar erfarenheter ?

Strategi blir nog att vara mer med dem jag älskar och tänka på känslan av en morgon utan alkohol på natten. Tack.

Haller med Sisyfos, det ar dags att sluta nu Orka. Det ar egentligen ganska enkelt att sluta, bara ge dig fan pa det. Det svara ar ju att inte borja igen. Kom igen nu, jag vet att du kan.

Tack för svar. Jag har läst en hel del här nu och börjar inse att jag har börjat leka med elden rejält. Ska fortsätta läsa. Tack.

"Skam, ångest, trötthet, illamående, ilska, sorg, skuld, apati, olust, rastlöshet, saknad, rädsla och oro.".. Ja, Orka. Så var livet för mig också för mindre än ett år sedan. Nu stress, oro, men också stolthet, tacksamhet, glädje för att jag är nykter. I morse öppnade min sambo en dörr där jag ibland hade tömda flaskor... En känsla av oro spred sig i kroppen tills jag kom på att det finns inte löngre några gömda flaskor, inga hemligheter. Sluta dricka nu Orka, det är så värt det och det är absolut inte omöjligt.

Jag är inte så säker på att du inte gör om det... Så länge man fortsätter att dricka och försöker dricka kontrollerat så händer kanske sånt här tror jag. Jag upplevde att jag ibland hade svårare att hantera måttligheten. Det fanns anledning att fortsätta ibland pga yttre omständigheter (el inre typ ilska etc). Drickandet ändrade karaktär också jämfört med hur det sett ut tidigare. Jag försökte ibland hälla i mig... Konstigt för så drack jag egentligen inte tidigare. Bara i smyg ibland.
Bakfyllorna är ju ett sundhetstecken ändå. Tycker inte alls om den oro som finns i kroppen och själen efteråt.
Tror att man måste ha en plan och verkligen tänka på hastigheten... Att dricka långsamt. Blanda a-fritt med a om man är en sån som har en tendens att dricka snabbt. Ha vatten bredvid. Måttlighet är en konst helt enkelt och man får lära sig av sina misstag. För mig funkar det bra ute. Men här hemma var det svårare eftersom det var tillgängligt och möjligt att fortsätta.
Man får lära sig av misstagen helt enkelt.

Drack sprit igår. Ångesten äter upp mig. Aldrig mer nu. Det lovar jag mig själv.

Där har du din egen mindfullness! Sticka, pyssla, måla ?
Jag känner igen mej i det kreativa! Vi ska vara tacksamma att vi har den gåvan!

du och jag. Jag klarar inte stress. Helt enkelt. Alls. Tror mitt utmattningssymtom inte läkt riktigt.

Du är så stark, bara står emot, fast det är jobbigt. Det SKA jag oxå lyckas med!! Kram på dig!

...att jag tänker f-n inte ge upp. Jag ska lära mig ett sätt att INTE ta till alkohol i stressade situationer.

det var en bra benämning. Ska försöka leva mera som en gammal Amason-motor istället ;-). Jag ska ticka så där fint som bara en gammal amason kan..;-)

Farmor, stickningen. Den är avkopplande, jag behöver nåt där man inte behöver tänka, utan bara göra. Igår gick allt så fort så jag kunde inte ens få ner rumpan i soffan. Hoppas verkligen att såna här dagar blir få, för nu börjar jag förstå att dessa är min fälla. När jag liksom inte hinner med...

Men farmor, jag har alltid hållit på och grejat, målat, handarbetat och pysslat. Tänker ta upp pysslandet lite, det längtar jag faktiskt efter.

Ha en bra dag, kramar

Du blev bakis på 2,5 glas vin! Din tolerans har minskat avsevärt! Jo, jag förstår också att du ångrar dig. Men jag tror framför allt att du har lärt känna alkoholdjävulen ännu tydligare. Du kommer inte att göra om samma misstag!

Känslighet för stress är som en allergisk reaktion. Vi som haft/har utmattningssyndrom är allergiska mot stress och måste vara särskilt vaksamma.
Vi är ju så duktiga på allt vi företar oss och har en hög press på oss själva. I början av min sjukskrivning provade jag plikttroget mindfullness.
Det blev ytterligare en stress för mej. Jag fick fråga mej själv, vad kan JAG göra som får mej att komma till ro?
För mej blev det körsång!
Medveten närvaro kan vara så mycket mer än stunder av djupandning, kroppsscanning, yoga osv. Hitta din egen väg. Kanske nåt du gjorde förr men som du har slutat med. Innebandy? Simma? Något som ger dej egen tid och avkoppling från alla måsten.

Mitt i prick Sisyfos! Det finns förstås en anledning till mitt utmattningssyndrom. Duktig på allt jag företar mej. Nu är jag till och med en duktig nykterist!
Där fick jag nästa pusselbit till mitt detektivarbete. Naturligtvis är mitt höga tempo roten till stress, som i sin tur triggar alkoholsuget!
Tröttheten som varit förlamande tidigare och som jag har behandlat med vin, är mindre nu. Men tempot har börjat öka och risken är att jag blir fartblind och riskerar att hamna i diket!
Jag måste varva ner mitt höga tempo! Tack Sisyfos för att du gav mej ett förstoringsglas ?!

människor det finns härinne!.Jag beundrar er alla, vilka kämpar!!
Igår var en besvärlig dag. Vi gjorde det där restaurang besöket i onsdags, fin fransk.., och trots min beslutsamhet på morgonen slank det ned 2 1/2 glas vin. Håller mig fortfarande inom mitt "mål", men det skrämmer att jag inte kunde låta bli, autopiloten gick på... Det fick jag betala för igår. Fy vad dåligt jag mådde, i kroppen famns en stark olustkänsla och jag mådde illa... Efter drygt två glas.. Brukar kunna hälla i mig betydligt mer, men kanske kroppen fattat före hjärnan. Usch vad dåligt jag mådde :(
Skriver ned så jag kan läsa nästa gång jag blir sugen. Ny regel: att läsa min egen tråd när frestelsen blir stor!! Igår var verkligen en dålig dag. Förstörd, borta, waist! Av 2 1/2 glas vin. Skärp mig!

Är så sjukt imponerad av hur långt du kommit på så kort tid... Du är liksom hack i häl, om och förbi innan jsg ens hunnit ur första kurvan :-). Men du ska nog som du skriver ge dig själv lite tid Allt behöver inte ske i sånt rasande tempo. Jag är helt övertygad om att du kommer att hitta din balans.

Tack till er båda!

Det är så skönt att får tala med detta med några som förstår och befinner sig i liknade situationer. Och, Lenanyman, om jag får spåna fritt kring vad jag vill så är det väl följande: att sluta dricka, att älska mig själv. Jag gör nog inte det, inser jag. Älskar mig själv. Jag tycker ganska illa om mig själv, för det mesta. Och det helt i onödan, det förstår jag. Men ändå. Känslorna kommer, och när dom kommer så finns det inget annat är alkohol. Men du har rätt. Jag vill inte dricka, och oavsett vad jag tycker om detta med ett "jag", med vilja, så är det trots allt bara detta jag, vad det nu än må vara, som kan sluta. Det är jag som dricker, det är jag som kan sluta. Så måste jag nog tänka. Men det är svårt.

Du har nog rätt, lenanyman, om att det finns olika viljor. Jag tycker nog att jag har kommit allt mer i kontakt med min vilja, med åren som gått. Jag utbildade mig till exempel till journalist, men insåg att det var fel, att jag egentligen ville något annat. Så nu jobbar jag som städare, och det tycker jag om. Och så har jag skrivandet och målandet, som jag också tycker om. Och älskar. Men drickandet, jag förmår inte sluta. Jag vet inte varför. Jag menar: det är mest bara skit, som sagt. Men ändå: jag åker till systemet, jag köper min kvarting. Jag dricker den.

Kanske är det som du säger, lenanyman, att det finns två viljor. En som vill dricka och en som inte vill. Men den som vill dricka är bara så jävla stark. Men, jo, jag känner tillförsikt. Jag känner hopp. Så det kan nog lösa sig, antar jag. Nåd. Det är var man talar om inom kristendomen. Som något plötsligt som drabbar en. Bara så: NÅD. Men så är det ju inte, det är en lång process, ett betvingande av lusten och det förbannade begäret. Nog! Slut nu! Drick inte mer! Lev istället. Det är vad jag försöker intala mig själv.

Tack igen, lenanyman. Det är så fantastiskt underbart att få ett slags bekräftelse, en röst som säger att det är okej. :)

Ja, stanna här och läs och skriv. Då får du lite perspektiv. Och en öl istället för fyra och lika kul, det låter ju fantastiskt bra!

Ja..nu börjar det gå upp för mig. Mitt liv går vissa dagar för fort. Har ofta fått tips om meditation, yoga mm. Men jag tycker det tar för lång tid. Men det kanske är just det som är grejen, jag måste lära mig att låta saker ta tid.
Laga med silvertejp, det är nog lite så jag har gjort. Det ska gå fort.
Nu måste jag sova, har en lång dag i morgon kram kram

Du är en klok människa. Jo, jag fixade det...nästan. En 3,5, tyvärr. Har du nåt mer bra tips för stress? Värst är det när jag redan på kvällen innan vet att det jag inte hunnit idag, måste jag göra i morgon. Egentligen finns tiden, men jag blir ändå uppstressad.
Undrar ibland om jag verkligen hämtat mig efter min sväng in i väggen våren 2014.? Kram till er o godnatt

Stress, ja absolut en sv mina triggers också. Har varit mitt sätt att hantera allt som ska göras. Är sjukt stressad nu och jag dricker ju inte längre. Så vad gör man då... Jag småäter, håller tyvärr på med 5:2 så idag är det heller inget alternativ. Idag har jag helt enkelt ingenstans att fly. Så det jag gör är att försöka lära mig hantera stressen. Just nu går det sådär, men att dricka är förknippat med så mycket negativt. Jag är dessutom rädd att jag skulle behöva dricka alldeles för mycket för att få nån effekt och då dessutom blir fysiskt dålig. Det har jag ju inte tid med. Och så har jag bestämt mig för att inte medicinera med alkohol.
Så vi får väl helt enkelt hitta nåt annat sätt att varva (himmel, autokorren föreslog cava ska försöka att inte ta det som ett tecken) ned. Det går och för mig blir sömnen sämre och kroppen blir stressad av av alkohol och jag blir långsam dagen efter. Alkohol är en ickefungerande lösning... Eller som att laga bilen med silvertejp. Håller ett tag, men sen faller den isär.