Senaste kommentarerna i forumet

Vad bra liknelse. Jag går mitt i vägen för säkerhet skull. ;-) så känns det för mig att Gud vad skönt att komma dit att man kan lägga år bakom sig utan och vara fine med det! Vägen är full med små lockelser och utmaningar. Det är en positiv färd tycker jag. Blåmärken struntar jag i...

Ha en fin dag farmor!

... på forumet. Den där liknelsen går inte av för hackor, du. Stor kram och en fin början på veckan!

...du är så underbar! Läser hur flitig du är, att skriva och inspirera andra! Samtidigt kämpar du på själv och du klarar dig ju finfint! Du ÄR en riktig förebild! Önskar dig en fin vecka.

Dom stunderna är läskiga, när det känns som att en autopilot är på väg att ta över.. för mig har det faktiskt funkat att tänka på den skammen jag skulle känna om jag blev tvungen att skriva här att jag druckit. Gillar egentligen inte att ett beteende styrs av rädsla för skam och skuld men i det här läget så tar jag det som bjuds och anser att medlen helgar målet. Hoppas att du får en bra och nykter och vecka, och tänk på att vi är nyktra tillsammans!

Hej Holistic! Hoppas att du får en bra dag ??

Leverjag, tack för dina tips och råd!
När jag är ute och går handlar det mest om att mina tankar får fritt spelrum på något annat vis än när jag är inomhus i min trygghetszon. Jag börjar tänka på allt jag borde göra, inte har gjort, skulle kunna göra. "Borde jag inte gå lite längre nu när jag ändå är ute? Ta den vägen istället för den så att det blir några hundra meter extra? Styrketräna lite när jag kommer hem? Tänk om jag inte orkar göra alla repetitioner? Tänk om jag ger upp mitt i träningen för att det gör ont? För att jag är lat! Vilken dålig och misslyckad människa jag är.. kan inte träna ordentligt.. inte tänka snälla tankar.. inte må bra av promenader.." osv på samma sätt i olika ämnen. Ibland hjälper musik, ibland blir jag bara stressad över att jag inte kan välja låt, ingen låt är bra nog, min musiksmak är inte bra nog, vad dålig jag är som inte kan välja låt.. herre gud så mycket dömande tankar jag fortfarande har om mig själv. Jag tror bestämt att jag måste ta mig i kragen och köra igång med meditationen igen! Har du tips på någon bra app eller youtubelänk Leverjag?

Vilja
Ja jag känner igen mig mycket i dig när jag läser igenom din tråd. Ångest behöver ju precis som du säger inte ha någon faktiskt grundorsak, vissa människor får ju ångest av mer biologiska orsaker. En hjärna som inte fungerar som den ska helt enkelt. inte konstigare än bukspottskörtel som inte kan producera tillräckligt med insulin, egentligen. Men mycket svårare för gemene man som inte upplevt och levt med denna ångest att greppa..
Det var i efterhand skönt att gråta igår! Är inte så ofta som jag kan gråta, ofta river ångesten bara på insidan men kommer inte ut genom tårar. Det har varit en anledning till att jag druckit tror jag, att försöka få ur skiten. Lite intressant faktiskt så har jag märkt ett ökat sug/impuls efter annat självskadebeteende nu när jag druckit mycket mindre än vanlig. Något jag dock kunnat stå emot mycket tack vare mitt jobb men också mognad och med omtanke om anhöriga som lider mer än jag av det beteendet. Jag hoppas att jag kanske kan få ut en del ångest genom träningen nu istället. Inte på ett ätstört sätt utan på ett bra sätt. Dras tyvärr med lite skadeproblem sen tidigare ohälsosam träning men jag hoppas att jag kan få bukt med det så att jag kan röra på mig som jag vill!
Kram till er alla! ????

Japp, förändring med utropstecken! Inte längre frågetecken.
Bra insikter har du, fortsätt att vara lyhörd och uppmärksam på dej själv och alkoholdjävulen som lurar. Du vinner!

Å så skönt att höra. När det har blivit en vana att inte dricka så är det en sån lättnad. Så håll i nu verkligen. Det är så värt det!

Antabus idag var det. Du har klarat det förr skrev du.
Önskar dig nykterhet från idag.

Visst är det skönt att hitta kommentarer och respons på sina funderingar. Det är också väldigt fint att du delar med dej av dina tankar. Det väcker reflektioner hos både mej och andra. Tillsammans går vi framåt! Ha en bra dag! ?

Tack LN och Leverjag! Jag inte bara vill utan HAR valt en ny väg! Jag förstår det nu ännu klarare. På min nya väg möter jag fler som vill....välja en ny väg. Jag berörs så av dessa människor i olika åldrar, olika livssituationer men med samma bittra erfarenhet av alkoholberoende.
Jag har själv gått igenom flera olika stadier som jag möter här hos er andra som är alkoholberoende. Mycket igenkännande men också mycket som jag strävar efter när jag läser trådar från er som kommit längre, helt fria från alkoholdjävulen.
Det ger styrka att få gå den vägen tillsammans, både med er som går stadigt, till och med klarar vägrenen. Och med er som raglar mitt på vägen, för säkerhets skull ( jag) och andra som strular ner i diket,men snabbt är uppe igen, borstar av sej och hoppas att ingen såg eller märkte nåt.
Alla lika värdefulla ?

Tack för dina tankar. Igår gick det ju bra och det jag främst är nöjd över är att jag hade kontroll och att jag är medveten om problemet. Sen läser jag om många här som försökt balansera på linan och dricka måttligt.., de flesta verkar tillslut välja att helt avstå. Kanske även jag kommer till denna insikt, eller så hittar jag balansen, det kan jag inte veta än.
Jag har nu satt ett mål för "programmet", det är inte för högt och jag tror jag kommer klara det. Det är en start.

farmor,
tack för tipsen. Nyktra tankar ger bättre vägledning än onyktra.

cruella,
vissa drömmar ska nog förbli drömmar medan andra är på riktigt. Just nu vill jag bara bli a-fri. Få en bra hälsa osv. Jag var stark innan jag tog det oskyldiga glaset. Men tydligen inte. Låter som din man har kontakt med sina känslor och visar det. Det är fint.

Vaknade med ett ryck nyss. Undrade var jag var. Hur mycket jag hade druckit. Vad jag gjorde igår. Ångest. Ehh men som kom jag på att jag är nykter. Inne på dag 11 nu. Vad knäppt. Lite kul. In på ah och läsa lite innan somna om.

Re.

☆○●□■♤♡♢♧][}{><|\~`zz vbmåmölgffaatop995431

Menvadihelvete

Beatles vet bättre

O.k.ok.ok.ok.

Ok

Okej.

...och så tänkte jag.

Är du helt jävla fucking out of your mind, Berra?

Speciellt när jag bara timmarna innan hade spännt ögonen i servitören på restaurangen när han föreslog lättöl som ett alkoholfritt alternativ och jag hade svarat honom...
"Lättöl är inte alkoholfri, eller hur...?"
..och man har fått samma urskuldande svar som ja...eller... nej det är det ju inte...men ändå.
Ska man hårddra det så är inte heller en noll-femma heller alkoholfri, men så nära det går att komma anser jag.
Man kan dricka fem nollfemmor av samma mängd som en enda lättöl, där går min skillnad.

Men hursomhelst hur fick jag det hjärnsläppet av våga testa en klunk starköl?
Nja det var svårt att sätta fingret på, stundens ingivelse kanske.
När man i efterhand försöker återrekonstruera det så faller många pusselbitar på plats.

För det första så tvångsinbjöd vi oss själva hos våra gamla grannar för att vi var sällskapssjuka en tidig lördagskväll.
De hade redan ett par där som vi känner ganska så väl, och de är väl medvetna om min "situation" eftersom värdparet tjatade flera gånger om att när vi kom sådär oförhappandes att de inte hade något alkoholfritt alternativ till mig.
Jag nöjde mig gott och väl med julmust i ett ölglas, hade inga speciella krav den kvällen.
Mannen i det andra paret hade blivit bjuden på någon ny sorts öl han aldig druckigt förut av värden.
Någon etikett jag heller aldrig hade hört talas om, det finns många nya mikrobryggerier som kommer ut med små unika serier.
Han sade Berra, den här måste du bara testa, har aldrig kännt något liknande, den är mörk men smakar inte alls mörk.
I en fjortontusendels sekund tvekade jag, skulle jag köra konsekvent mitt antidrickande och behöva mässa om mitt nya nyktra leverne och därpå behöva återigen förklara mina avsikter när det gäller alkoholen...
Nä fuck this tänkte jag och tog emot glaset, förde den till munnen och tog en liten klunk.
Lät den åka runt ett par gånger i gommen innan jag svalde ner den, en blixt for igenom mitt huvud, vad i helvete håller du på med Berra?

Smaken?, tja inte var det något fantastiskt, en källarsval lite avdankad kolsyra, en ganska så typisk mellanmörk öltyp med tydlig sötma där man försöker på något sätt dölja de andra fattiga smakerna i just att tillsätta typ...farinsocker.
Eftersmaken var i stort sett noll, och det var kanske det mannen ville uppmärksamma.
Lämnade tillbaka glaset och gjorde någon sorts förenklad axelryckning där svaret helt enkelt bara...uteblev.
Inte imponerad skulle det ha varit om jag hade svarat verbalt, men det skulle nog inte ha uppskattats alls, eftersom det nog skulle varit att nedvärdera hans gastronomiska självkänsla, så jag höll tyst.

6,3% förmedlade etiketten, och det var inte ens gott.
Jo jag älskar öl i alla dess former, de fyller olika funktioner vid olika tillfällen, en utmärkt dryck egentligen.
Man skulle aldrig kunna dricka läsk i samma mängder och det har med sötman att göra, beskan och bitterheten i ölen gör att man kan dricka mycket av den, och ganska så ofta (då) alldeles för mycket.
Tyvärr så kommer inte dagens alkoholfria ölsorter alls i närheten av de "riktiga" sorterna, men kommer efterfrågan att öka som den gjort på senaste åren så är det nog bara en tidsfråga tills de utvecklar dem till riktiga smaksensationer.

Men....men så kommer frågan varför, varför drack jag en klunk av det "giftiga"
En sak sa mig att jag inte ska vara så förbannat tjurig, ni vet det där med förändring, men egentligen bara som en mindblower.
Det andra var att jag ville verkligen testa om det nu var så himla speciellt med just den sorten.
Jag börjar känna mig säker i mitt egna förhållande gentemot alkoholen, den får inte förstöra och fucka upp mitt liv längre.
Jo jag är rädd för den förföriska buzzet i huvudet som kommer av välmåendet när berusningen kommer till, men knappast av en klunk.
Tog jag nu "oskulden" av min nyfunna nykterhet, skulle min gräns förflyttas och jag få det lättare att smaka igen, och mer därtill?
Tja, bara framtiden vet, var jag dum som chansade?
Det kändes rätt i alla fall, och det fina i det blev ju just att det inte ens var gott, inget att gråta över alltså.
En liten uppdatering av min nykterhet blev det ju, kanske fick den upp sin medvetandegrad något pinnhål till.

Berras dagbok....
Efter en tredagars arbetsvecka som en mjukstart efter all ledighet så går vi all in i hetluften igen i morgon.
Frugan och jag åkte dryga 20 mil på lördagen för att se på teater i en annan stad, och fick ett par timmars välbehövligt skratt.
Det gjorde gott i hjärtat och tankade upp glädjereservoiren rejält, kommer att må gott länge på detta.
Utanför kommer det ett lättfjunigt snötäcke dessemellanåt som man nästan kan vifta av bilarna med bara handen.
Man skulle lika gärna kunna skotta med...lövblåsen...
Kylan nyper till i kinderna, hakan och öronen om man blir ute för länge, frosten kryper blixtsnabbt upp genom lågskorna i snön.
Vi har träffat släkten på båda sidor dessa dagar och vi har inte försakat någon, julgranen är slaktad och ligger i en svart sopsäck på baksidan, får en liten känsla av att vara en vegetarisk styckmördare, om det nu kan heta något sådant.

Just nu ligger jag i sängen och har funderingar på om det går att gå till jobbet imorgon, magen har tjorvat ihop sig.
Har varit flera gånger på muggen och sprejat ner den, och funderar nu väldigt mycket på vad det kan ha varit som jag har inmundigat som skapat denna oredlighet bland min tarmflora.
Kommer att vara livrädd under natten att damma av en rökare, det kan bli en förfärlig oreda bland sängkläderna.
Kanske man skulle klippa hörnen av en plastkasse och sedan mudda byxbenen med ett par gummisnoddar och använda handtagen som ett slags skärp, en säkerhetsåtgärd så god som någon...
Men skulle frugan se mig på detta viset, så skulle hon väl få dåndimpen.
Dubbla kallingar och ett par trosskydd skulle väl inte heller göra saken bättre.
Peddo eller transa, vad är värst.
Nej, jag är rädd om den lilla värdigheten jag har kvar, livet är fullt av utmaningar så man får helt enkelt chansa.
Om hon vaknar i morgon och ser att jag har nybytta lakan och tvättmaskinen surrar på centrifugering så har i alla fall inte förnedringen varit helt offentlig.
Genast så funderar min gamla alkohjärna ut en förtroendeingivande lögn...
Min nyktra hjärna säger att ärligheten alltid vinner i längden, även om sanningen svider däremellan, ungefär som min akterdel gör nu.

Nä nog med skitsnack, sov gott! (...jag ska.....försöka..)

Berra

...

Har inte druckit nu sen i torsdags.
Nu är nästa lilla delmål fram till fredag. I veckorna är det ju lättare. Jag har inte alls saknat det i helgen, har känts skönt att inte dricka. Blev nog en väckarklocka för mig när magen sa ifrån och jag kräktes, har aldrig hänt förut. Maken öppnade en flaska vin i fredags och tog sig ett glas då och på lördagkvällen. Kändes underbart att inte dricka jag var inte alls sugen. Drack inte ens mina alkoholfria öl jag köpt utan det blev citronvatten och fun light istället. Heja mig! Det här kommer att gå bra!

Bra kämpat! Du låter bestämd. Det är bra.

Kram