Senaste kommentarerna i forumet

intern debatt:
systemet har öppet till 15, du hinner dit. bara köpa ut för en lördag, det är en vecka sen, det vore väl skönt.
nej, jag vill ju inte, jo jag vill ha dimman. men vill inte ha resten.
varför är suget här idag? för att jag är ledig? för att jag sov dåligt i natt o var trött i morse? för att det är helg o man ska unna sig.

att jag skriver här är för mig ett sätt att inte åka till systemet. skriver jag inte kan jag åka dit i smyg. nu kommer - i och för sig inga som känner mig - några att kanske ha läst inlägget, och jag kan inte låtsas som ingenting i morgon om jag köper ett gäng öl o flyter bort i kväll. om jag gör det dör ingen, och ni dödar mig inte. men det vore onödigt. idag är det en vecka sen sist. det kan väl få bli fler dagar ???

En massa kramar till att börja med!
Och vet du, jag ville så gärna dricka igår men så tänkte jag på vad jag skrivit här till dig och kände att "näe, jag kan inte svika det löfte. Jag måste inte bara vara stark för min skull utan för Micks skull också." Och det funkade! :)
Hoppas att du får en kanondag vart än i landet du befinner dig! :)

Härligt att du är så full av energi, själv är jag ganska trött. Har stickat mycket tidigare och ska återuppta det när jag återfår energin. Just nu är det långa promenader för min del och fokusera på måltider.
Jag är nyfiken på hur det går för din man? Är han också lika taggad? Min har varit ute på resa och kommer snart hem, han säger ( och jag vet att han menar det) att vi skiter i alkohol nu. Samtidigt vet jag att han verkligen njuter av ett gott vin. Men han kan till skillnad från mig sluta efter ett glas. Och jag känner mig som boven i dramat nu, när även han kommer att avstå för min skull. Men så får det bli ett tag.
Ha en fortsatt underbar helg

Tack för ditt svar!
Bryskhet är bra när den kommer från en ödmjuk och hjälpande utgångspunkt! Jag tar det inte som ett påhopp eller ett försök att trycka ner mig! Men jag är tacksam att du också påpekade att det inte skulle tolkas så för jag tar lätt saker för hårt och tolkar saker till det värre.
Jag tror att jag skrev någonstans att jag märkt att jag också får lättare att fråga vissa saker med alkohol i kroppen och att det är en bidragande orsak. Vad det gäller att det skulle vara en projicering på honom av mitt behov vet jag faktiskt inte. Jag funderade faktiskt lite på det när jag skrev där på bartoan. Det känns inte så eftersom jag druckit mindre när vi varit ifrån varandra, men jag ska ta mig en ordentlig funderare på det och återkomma! Tack för att du utmanar mig! :)

Du har verkligen tagit tag i ditt missbruk, så himla modigt och bra att du tar hjälp, det kan inte ha varit lätt. Jag beundrar dig för det då jag själv inte vågat. Jag har dock lovat mig själv att även jag ska göra det om jag inte lyckas klara detta på egen hand denna gång! Starkt gjort av dig!!! Styrkekram!

Varsågod :)
Näe vad segt! Hoppas att du blir frisk snart! :) Jag hoppas också att du lyckas hålla dig under åtta! Jag hoppas att jag längre fram kan dricka med måtta och aldrig över riskbruksgränsen, men just nu känns det helt rätt att bara vara nykter. Hade ett otroligt sug igår men lyckades stå emot, mycket tack vare forumet och att jag lovat Mick att hålla mig nykter i solidaritet med honom. Känner mig väldigt nöjd idag när jag vaknade med den härliga känslan att jag vunnit över suget. Lyckades också identifiera de riskfaktorer som gjorde mig känslig igårkväll.
Hoppas att du får en bra dag trots din förkylning! ???

... Man ångrar aldrig en träning eller nykter kväll. Jag ångrar heller inte att pröva ngt nytt, göra ngt helt annat än vanligt.

Igår umgicks jag med någon jag tycker om och äntligen har kommit nära. Jag reflekterade att jag är mig själv nu i den relationen, lugnare och kanske lite tråkigare. Vi tillsammans upplevde konst och besökte de äldre. Jag tyckte det var intressant att uppleva konsten, hur jag idag ser på den och vilka känslor den väcker i mig. Utveckling och trygghet att så här känner jag. Vilsam närvaro, bara vara, i detta liv, som jag är. Det är ok!

Den vilsamma närvaron ger mig nya intryck av dåtiden och nutiden, anhörigas väsen, min barndom. Minnen kommer mer och mer. De finns där om det är tyst och lugnt ett tag. Då kommer de och hälsar på och skapar en helhet. Jag är tacksam för dem oavsett vad de innehåller. Jag minns, jag finns, jag ÄR. Det känns bra.

Att boka ett träningspass en lördag morgon och genomföra den, är att ta mig igenom en hel process av förändring och positiva steg. Först att bestämma långt innan att göra annat än jag brukar, sedan våndas, hitta inre kraft att vilja genomföra, gå upp, byta om, gå iväg och vara där. Jag var där och njöt, var glad och tacksam. Ser att det finns så många kloka människor som ger sig själva bra rutiner så att livet blir lättare. Full med energi kom jag hem. Ångrar inte att jag tränade och ångrar inte att jag är nykter så att jag förändrar, provar och utforskar. Jag ångrar absolut inte att jag utmanar mig och ger mig gåvor som träning av kropp och psyke.

Ha en fin dag alla ❤️
(Lyssnat på Intervjuer och sång med Laleh en stund. Härlig människa!)

Låter verkligen som att du har motivation! Bra jobbat, och jag har inte heller gjort mig av med A här hemma. Jag tänker istället; vad är det värsta som kan hända om jag INTE dricker. Svaret blir förbluffande INGENTING. Om man vänder på frågan; Vad är det värsta som kan hända OM jag dricker, då blir svaret KATASTROF. Valet känns ju löjligt enkelt.
Men det är så det har känts hitintills. Har inget sug faktiskt, ÄN, det är vanan som ska brytas.
Och har förstått att suget kan komma efter en tid. Gäller att vara observant då.
Önskar dig en fortsatt skön och nykter helg!

Tack för snabba och tydliga svar. Vi kommer att dölja kön och ålder i profilen. /magnus

JAAA Vilja. Tänk att det ska behövas 48 år för att man ska komma på att man FÅR LOV att vara mänsklig! ?

Snyggt jobbat! Och håller med dig, man får ha mål och belöningsbilder i annat än alkohol framöver! Så tänker jag också, känslan av att faktiskt vara nykter gör ju att hela självkänslan växer. Det är den som har försvunnit för mig i takt med mitt drickande. Sista tiden har känslan av att inte vara värd mycket och att min röst inte betyder lika mycket som andras vuxit och det har jag enkelt botat med att dricka mer. Smart?? Tror inte det.
Keep going!!

Önskar dig en fin dag

Blev helt paff när jag sov till 10.30 idag. Huvudet tungt som om jag druckit igår, men eftersom jag visste att jag inte gjort det kände jag mig så glad!!! Efter jobbet igår somnade jag på soffan en halvtimme, men tvingade mig upp när mannen kom hem för att sedan kunna sova hela natten. Räkor och vin som vanligt...men utan vinet!!! tjohoooo!!! och det var inte ens svårt! Min man har frågat vad han ska göra för att kunna hjälpa mig konkret och jag har sagt att när han märker att min motivation sjunkit och jag bestämmer mig för att ändå ta ett enda (självklart ett enda) glas vin, ska han säga att det är ok, men att jag ska vänta 20 min innan jag tar det. Då hinner jag förhoppningsvis tänka om under den tiden....har jag tänkt.

Det behövdes inte igår, jag tänkte bara några sekunder på hur gott det skulle vara med ett glas vin till, men direkt vidarebefordrades den tanken till "NEJ! cruella, du har aldrig klarat det tidigare, tänk hur du kommer känna dig imorgon, hur var det nu med dina storslagna planer, osv, osv". Det behövdes alltså inte 20 min. Efter räkor...och bubbelvatten pressade jag en grape, en apelsin och en citron, hällde upp i ett snyggt glas och blandade med bubbelvatten. Några isbitar och en limeskiva på kanten! Gott! visst, ...det skulle varit godare med vodka i, men när man utesluter den fungerar det också bra utan det söta. På något sätt behövs sockret om man blandar surt, beskt och sprit...men utan spriten blir det gott även utan sött, åtminstone för mig!!! Så den drinken blev, även mentalt, riktigt god! Extra duktig känner jag mig eftersom jag faktiskt har både vin och sprit hemma. Visserligen inlåst och lite bökigt att komma åt....men knappast ett hinder för en törstig alkoholist!! Dag 7 kommer också att gå bra, och sen har jag varit nykter i en hel vecka!

Hej vänner (inser nu att detta blev ett alldeles för långt inlägg, har skrivit det mest till mig själv)

Igår kväll var jag så fruktansvärt trött, orkade vare sig inte läsa inlägg eller skriva något. Och kvällen tillbringade jag i soffan med flera koppar te. Jag tackar ödmjukt för omtänksamma kommentarer.
Så idag är det dag 4 för mig!

Har funderat mycket på varför konsumtionen har tilltagit så under åren. Jag är uppvuxen i en helt vanlig familj, syskon mor o far, mor- och farföräldrar, hund, hamster, radhus volvo.. Jag är den förste på 4 generationer som inte kan dricka måttligt.
Mina föräldrar delade ibland på en flaska vin nån lördag. En snaps på jul (resten i flaskan fanns under hela året i frysen..:)) Vi var sällan på tillställningar med vänner och grannar och föräldrarna var ytterst sällan iväg utan oss.

När jag själv bildade familj så var det också så jag levde. Men allteftersom ändrades det mönstret, såg att svärföräldrarna hade ett annat dryckesmönster men de uppfattades ändå som måttlighets-drickare. Det blev mycket alkohol med vänner, det ansågs helt normalt. Vi köpte hus i samma område som våra vänner, och nu eskalerade antalet tillställningar. Bilen behövdes ju inte längre om man skulle iväg. Allt från kräftskivor, valborg, juldag, nyår till en fredagsöl hos grannen. Det blev alkohol varje vecka.Ibland mer, ibland mindre. Tror att det är rätt många som känner igen sig i den livsstilen.
Sedan gjorde BIB (bag in box) entré i de svenska hemmen. Ungefär där började jag sakta men säkert öka konsumtionen. Det blev helt plötsligt mer tillåtet att "komma över på ett glas vin" istället för en fika. När jag ser tillbaka får jag ångest. Fast då tyckte ingen att det var konstigt. Kontinentalt, avslappnat.

I takt med att konsumtionen ökade så ökade även antalet intriger i grannskapet. Många som gjorde bort sig, men något som aldrig riktigt togs upp i dagsljus. Jag till hör den försiktige, så jag har ytterst sällan druckit mig så packad att jag hamnat i pinsamma situationer, eller gjort saker som man absolut inte gör nykter. Därför tror jag att många skulle höja på ögonbrynet om de visste om vilka problem jag tampas med.
Jag försökte prata med dåvarande maken, eftersom han definitivt inte kunde hantera drickandet. Han blev oberäknelig och jag slutade dricka helt. Inte för att jag hade problem, det var mer att jag ville vara hemma med barnen och valde bort tillställningar. Man kan säga att jag blev medberoende tror jag, ville inte att barnen skulle se.

Ohållbart och slutar med skilsmässa. Långdragen och oerhört påfrestande. Inte heller här drack jag. Vid den tiden hade jag inget beroende och det var egentligen inget jag tänkte på. Jag ville helt enkelt inte.

Så blev man "singel" med allt vad det innebär. Man träffar nya vänner som också är singlar.(märkligt att de gamla försvinner, trots att man försöker hålla kontakt..) Med nya singelvänner innebär ett nytt levnads mönster. Var yngst i detta gäng de andra var 45+. Och 45+ verkade vara det nya 30+.Vi alla hade vuxna barn eller barn på väg in i vuxenlivet. Ett litet tag kändes det som en nyvunnen frihet. De klarade sig hemma ganska bra och vi singlar valde krog och nattliv. Köket hemma hos någon byttes snabbt ut mot kvarterskrogen, det var där vi träffades.

Efter ett tag ledsnade jag lite på utelivet och stannade hemma istället. Och njöt för mig själv i soffan med rödvin och på spåret. Och mer rödvin blev det. Och ännu mer. Att somna i soffan blev mer en regel än undantag. Vinfläckiga tänder och läppar dagen efter. Jag blir ledsen på mig själv när jag inser hur många gånger barnen sett mig sådan. Alla små projekt man haft inför helgen får skjutas upp.

Jag lägger inte skulden på någon, utan konstaterar bar att jag har gjort helt fel val. Utan att egentligen märka det.

Efter ett par år träffade jag mannen som idag är min särbo. Eftersom jag själv inte förstod att jag hade ett beroende så var det inget vi pratade om. Han reser mycket med jobbet, och det är då som jag har druckit på, när han är hemma har jag lyckats hålla det måttligt. Sista året har jag på riktigt insett att detta inte är hållbart. Och jag vet ärligt talat inte varför jag dricker så. För när jag verkligen har varit i "kris-situationer" dricker jag inte. Däremot började jag nog dricka i min ensamhet för att jag tyckte att jag "var värd det". Tillslut blev det en belöning för allt; ett projekt på jobbet som jag slutfört, hjälpt ett av barnen inför en tenta, lagat en god middag eller som den sista tiden göra en veckohandling. Och har inte kunnat sluta dricka.
Innan skilsmässa tog jag på mig väldigt mycket ansvar för att Familjen AB skulle fungera, ytterst lite tid för mig själv. Sedan blev det väldigt mycket tid till mg. Och den har jag till största delen varvat med joggingrundor och BIB-ar.

Igår var jag på beroendecentrum. Fick hjälp av en läkare, tog prover och kontakt med en sköterska som jag ska träffa 10 ggr för motivationssamtal. Blev erbjuden antabus, men känner just nu att jag kan klara mig utan. Blodprover en gång i månaden, för att sporra mig själv och visa för mina närmsta. Och eftersom jag har blåst positivt i nykterhetskontroll så ska jag gå dit och blåsa 3 ggr/vecka. Dels för att sporra mig själv, men även visa att jag tagit tag i detta på eget initiativ och på så sätt kanske lindra påföljden. När man blåst positivt ska man kunna få hjälp av något som heter SMAUDIT, ett samarbete mellan polis och andra myndigheter, men detta har visat sig omöjligt att hitta någon på angivet telnr som vet vem jag ska prata med. Så nu letar jag efter hjälp själv.
Proverna var helt ok, tack och lov!!! Låg inom gränsen för förhöjda levervärden, helt normala.

Min särbo har sagt till mig att hälla ut vinet och sedan är det bara att låta bli. Så tänker jag, låt bli. Och på hur illa jag mår efteråt. Det har hjälpt mig. Men den halva BIB-en från förra helgen är kvar. Några av er reagerar säkert starkt på detta, men jag har resonerat så här; Skulle jag få ett jäkla sug efter vin och det inte finns hemma, så skulle jag antagligen stressa iväg till bolaget (det kan ju iaf vara bra att ha vin hemma..?), och när den skulle vara inhandlat så hade jag tyckt att när jag ändå har handlat så är det lika bra att dricka.
Så fungerade jag när jag slutade röka. Funkade aldrig att bryta sönder ciggen. Många gånger har jag gått mitt i natten till en bensinmack, och efteråt egentligen inte röksugen, men eftersom jag ändå köpt så spelar det ingen roll. När jag till slut lyckades sluta så hade jag haft ett öppnat paket cigg i jackfickan ett halvår innan jag slängde dem. Känner mig mer säker i detta.

Känner mig grymt motiverad och har avgett ett löfte till familjen; jag ska i fortsättningen vara nykter.
De vet ännu ej om att jag gett dem detta löfte, det kommer att förmedlas när det känns rätt och att jag samtidigt kan visa upp provsvar. Barnen (vuxna) vet inte om att jag tar hjälp. Fast jag tror att de märker att jag inte dricker längre. Vi har aldrig riktigt pratat om det.

Detta blev ett alldeles för långt inlägg, men behöver vara brutalt ärlig för mig själv för att lösa detta.

Dag 4 idag. Inget sug än.

Ha en fin dag!

Ja, livet är så mycket bättre utan alkohol! Bara att du kan uppskatta det som finns runtomkring, njuta i stunden och se hur nykterheten kommer påverka din framtid...det är fantastiskt! Och det är därför det kommer gå så bra! Fortsätt tänk så...så du kan fortsätta känna dig stark! Det går fint för mig också. Kram

Kloka ord, tack! Vi kanske ska dumpa över matlagningen på våra män ;)
Min man har inget beroendebeteende alls, kan lätt bara ta en öl eller ett glas vin, eller helt avstå. Detta gör mig ibland förbannad, varför ska det va så enkelt för honom!! Men förstås är det bra och det kommer kunna hjälpa mig nu.
Önskar dig allt gott!

Ynklig och ensam är också en känsla! Visst handlar det om det, att tillåta känslor utan att döva dem med alkohol...? Jag läser att många härinne har druckit som följd av stress och press. Jag tror jag druckit endel pågrund av det motsatta, tristess och uttråkning.
Vilja, tänk att dina ord har sporrat en annan mamma på andra sidan jordklotet att ha ytterligare en nykter kväll tillsammans med sina barn. Du är grym, tack och kram på dig!

Vad kul att det går bra för dig famor! (hejar på ;-) )
Roligt att du mår bättre Fröet! Min fd, har i många år haft ständiga diarréer. Men aldrig att han kopplade ihop det med alkohol.. Det skylls fortfarande på "nerverna" och hög ämnesomsättning. (fast jag har haft svårt att tro att det är normalt att behöva springa på toa 10 minuter efter att man ätit och druckit något..)
Kroppen har en helt fantastisk självläkningsförmåga, om man bara låter den läka.. Ofta har vi alldeles för bråttom att stoppa i oss piller istället..
Skickar en påse pep-kramar till er båda :-)

Tack för boktipsen xoxo!

Jag har blivit förkyld. Jag har inte varit förkyld på ett halvår vilket är bra. Under veckan har jag druckit 6,5 glas alkohol. Målet är att hålla sig under 8 glas och det är bara två dagar kvar. Förkylningen gör mig ganska trött och seg och jag har ett mindre sug efter alkohol.

Varsågod! Att ta en sömntablett är ett bättre alternativ än att dricka. Har du kommit igång med löpträningen? Det har hjälpt mig väldigt mycket med min ångest.

Vad du kan. Roligt att läsa att du är glad ?

Första träningspasset på evigheter utan halsbränna och sura uppstötningar! Helt otroligt! Fattar inte hur jag har kunnat plåga mej själv i flera år och fräta sönder magslemhinnan... Jag är så lättad och glad! Dag 5 på gång!

Har försökt få med min karl på än det ena, än det andra. Han klagar själv över att vi aldrig gör nåt kul. Men han vill ju inte! Det är mycket snack på en liten verkstad. Men, men, nån bio blir det inte, Leverjag...vi har en bit till stan, istället ska vi åka till en jättefin loppis. Jag och barnen. Gubben får väl sitta hemma och tjura då.
Förresten hade jag ett lätt misslyckande igår, jag drack två st 2,8 folköl....men jag blev iaf inte alls påverkad, kände det inte ens. Kram på er alla

...är oxå vid matlagning och fram tills vi äter. Sen går det över för mig oxå. Om allt är lugnt och bra i relatationen vill säga. Min karl kan vara en trulig tråkmåns och det gör mig så utled. Men sen, en annan sak; jag var till läkare förra våren för mina alkoholproblem och han talade om att en kvinna har mycket svårare att dricka regelbundet, vi har mycket lättare att bli beroende än vad karlar har. Det beror på vår fysik. Orättvist, kan tyckas, men så är det. Kan det vara därför som du dricker upp hela vinarn, när han bara tar ett glas? Så har det nog varit för mig, min sambo dricker ett par starköl nästan varje dag (inte sunt det heller), men sen är det bra. Medan jag vill fortsätta. Kämpa på! Trevlig helg

Jag känner så igen mig i din historia, har också några barn med npf och lever isolerat pga deras behov av rutiner och förförståelse. Och sedan en ork som inte finns. Och en ångest för att man inte orkar vara en bra förälder till syskonen.

Jag tror egentligen att problematik med A finns i alla grupper. Jag tror att vi nog lever bara lite mer isolerat.

...rödvin till tacos är ju egentligen bara dumheter. En dålig vana. Igår blev det utan. Mannen och jag pratade lite om det här slentriandrickandet vi hållt på med. Dvs att dricka på en fredag bara för att. Vilket oftast slutat med att han druckit ett glas vin och jag resten av flaskan :( Igår var det som en befrielse att vara utan. Jag saknade vinglaset under tiden vi lagade mat, men inte sen. Efter gosmys med ungarna såg vi ett avsnitt av en serie och käka popcorn. Jag var vaken ända till slutet! Vet inte hur många avsnitt jag sovit bort och haft svårt att hänga med i handlingen... Nu är det lördag och planen är att kolla på film tillsammans med småfolket ikväll. Utan vin. Det ska jag fixa! Önskar er en skön helg!