Senaste kommentarerna i forumet

M: tack tack för stöd o tro. Ska försöka sträcka på mig. Assa!
Z: ??ja, ditt inlägg tål repris(er)
Kram!???

Om du har en anställning, kontakta atbetsgivare och be att få tillgång till företagshälsovården. Jag skulle behövt åtgärdsprogram redan i somras men valde att inte blanda in arbetsgivare. Nu känns det som det är försent.
En annan aspekt är att det är svårt att hinna med tex antabusbehandling när man har ett jobb. Jag kan tänka mig att allt det går smidigare med företagshälsovårdens program.

Blir ledsen att läsa om det du går igenom. Cancer är en grym sjukdom och jag har själv dåliga erfarenheter. Tror ibland att mina problem kan delvis bottna i att den viktigaste personen i mitt liv togs ifrån mig alldeles för tidigt genom denna j-la sjukdom.
Jag tror och hoppas du finner styrkan att ta dig igenom utan alkoholens "hjälp". Otäckt vilken makt den har. Tack för att du då ärligt berättar, märks att du kommit långt. Många kramar

Blir ledsen att läsa om det du går igenom. Cancer är en grym sjukdom och jag har själv dåliga erfarenheter. Tror ibland att mina problem kan delvis bottna i att den viktigaste personen i mitt liv togs ifrån mig alldeles för tidigt genom denna j-la sjukdom.
Jag tror och hoppas du finner styrkan att ta dig igenom utan alkoholens "hjälp". Otäckt vilken makt den har. Tack för att du då ärligt berättar, märks att du kommit långt. Många kramar

Samma här, mamma cancer o en annan i familjen kämpat med svår olycka o dottern...jaa, fy tusan, alla kämpar med o mot något. O själv räcker jag inte till. Men a är ingen bot, ingen tröst o ingen lindring och den gav dig inte ens något nu. Bra insikt!
Stor kram till dig. Sorgetid o läketid, ?

Var så bra skrivet att jag la in det 2 ggr...????

Skönt att höra att du har en bra dag o att ångesten haft det goda omdömet att dra ?. Själv drack jag igår, planerat, 3 "enheter". Mannen o jag pratade om hur det känns att vakna pigg på morgnar nu, att man verkligen har helgen till att vila upp sig! Hoppas resten av dagen fortsätter på samma spår för dig!

Skönt att höra att du har en bra dag o att ångesten haft det goda omdömet att dra ?. Själv drack jag igår, planerat, 3 "enheter". Mannen o jag pratade om hur det känns att vakna pigg på morgnar nu, att man verkligen har helgen till att vila upp sig! Hoppas resten av dagen fortsätter på samma spår för dig!

Känner med dig, även fast jag aldrig kan vet hur du känner och vilken smärta du upplever. Jag vet dock att det är ett kvitto på hur betydelsefull den människan är för dig, din oro som du känner i kropp och själ är ett bevis för den kärlek du känner inför denna person. Tänk att har förmånen att känna det du gör, det har grundats i en historia som du har fått upplevt tillsammans med denna person. Jag vet inte, kanske inte du eller någon annan om det går bra, jag önskar att det går bra och att du får chansen att visa det du känner idag och imorgon för denna människa. Den smärta du känner finns där och är obarmhärtig. Den kommer över dig utan att du kan göra något åt det, den finns där som ett bevis hur betydelsefull denna människa är för dig.

Inte ska du döva den, även fast den gör ont, den finns där för att du bryr dig!

Massor av kramar!

Du är en fantastisk människa som tar dig samman igen, fortsätter din resa. Du mår bättre, njut, var stolt för det är inte lätt, du gör en monsterprövning som du har bestämt dig för att vinna över. Du kommer vinna för du bestämt dig för det. Vi har ett bra uttryck på jobbet, "Assa" vilket är en förkortning att ge sig själv en rejäl klapp på axeln eller liknande gest, en segergest som gör att ditt känslominne sätter din vinst på kontot i din kropp. Det är egentligen en förkortning för associera ditt beteende med positiva känslor, det hjälper oss att minnas det vi gör rätt.

Så Assa nu! Du gör rätt och du tar en dag i taget i rätt riktning!

Kram!

Visst är det fantastiskt, även fast det är jobbigt, att vi lär oss att hantera mer än bara vårt beroende, vi lär oss så mycket om oss själva genom att låta oss leva livet nyktert!

Sakta går det åt rätt håll, med motgångar ibland, men vi blir bättre varje dag!

Du ger mig hopp.

Kram!

Fredagen var en prövning. Det är tufft när en har efter en tid glömt bort suget och då suget plötsligt kommer så starkt och slår en i huvudet likt en klubba. Får en att vilja lägga sig ner på golvet o bara gråta.. Behöll lugnet, tog till knepen jag hade funderat ut i förhand. Powernap, musik i lurar, får bort störande och stressande miljö (tyvärr barnen, jag älska dem men de är högljudda och stökiga ibland). Kidnappade dottern och krama henne medans hon spela spel på Ipaden och jag lyssna på musik och vilade. Ta ett steg i taget, behåll mantrat att acceptera smärtan den går över! Fokusera på nuet och sånt som är bra för mig. Sträck på mig jag kan, jag vill och jag är bra, jag orkar. Lyssna på mina känslor om att jag är trött, ta det lugnt, vila så gott det går.

Tröståt naturgodis, chips, cola... Träning borde ha varit mitt trick, men jag är inte frisk nog för att träna :(

Idag är det lördag, jag mår bättre och är glad att jag inte är bakis! Yes!

Nu blir det mellofinal på Friends Arena med kidsen och i samband med detta en hotellnatt i Stockholm. Ska bli mys och superkul.

Kram på er alla, ha en skön lördag för det är vi värda!

Ja du, skönt vore det att ta ett par veckor och ladda om batterierna. Har tyvärr för mycket på jobbet som gör att jag borde ta ledigt just nu. Men nån dag kan vi klämma in, tror att arbetsgivaren är glad i längden att vi håller oss friska och välmående.

Jag försöker vara snäll mot mig själv, inte så lätt jämt att få ut de där dömmande tankarna.

...inte något "lilla jag" möter jag i dina kloka funderingar.
Önskar dig en fin dag tillbaka! Stress o tydlighet är nog ofta motpoler, bra tanke där.

...och självnöjd...
Tack till mig själv för gårdagens nykterhet. Idag ska jag ge mig en vit dag till. Mår så mycket bättre direkt nu efter nån dags alkoholfrihet så kroppen har börjat komma i bättre balans.
Ångesten som jag slagits o dragits med så länge har för idag också flytt sin kos.
Önskar en fin lördag till er med-hjältar här på forumet.

Hoppas livet och läget är bra? Var ett tag sedan "söndagskrönikan" kom ut, och det är säkert inte bara jag som saknar den ;-)
Minns när jag läser det du skriver med illamående min egen historia och hur jag varvade med att försöka dölja och ibland istället
öppet berättade om allt det skojiga jag gjort under gårdagskvällen. Hur illa det kändes när det inte alls var en festkväll i goda vänners lag,
utan helt enkelt en urspårad hemmakväll ensam med alkoholen. Ta vara på dig, vi hörs!

//PP

Det gör mig väldigt glad att läsa Sisyfos, du har helt rätt. Att dricka nu ger nada, kudos till dig.

Jag kommer aldrig förstå riktigt fullt ut vad du går igenom inom dig nu, men jag vet vad jag gick igenom när min mamma hade cancer. Acceptans var något jag tränade mycket med då, inte själva cancern, men att acceptera tiden vi hade. Ta vara på den, det är okej att vara ledsen hjärtat. Det är okej. Det är okej att vara glad när man är ledsen oxå, men det tror jag du vet.

Kram ❤️?

Tack Flinga för lite tröst.
Studenten ?, tack för ditt inlägg, kändes bra.
Jag vet redan att det här inte går bra. Maktlösheten och att inte kunna ha kontroll gör ont. Och ovissheten. När? Och sen? Det går fort, fort åt fel håll. Och jag hinner inte med. Hoppas, hoppas på lite mer tid, lite bättring.
Är på sätt och vis glad att det är nu och inte för ett år sedan. Undrar om jag hade fått stopp på drickandet då? Tjänar inget till att fundera över det, annat än att vara glad över att jag inte dricker längre. Jag kommer inte att börja dricka igen. Den här smärtan får man ändå inte bort med alkohol.
Ska ge mig lite sorgetid, det är det som saknas just nu tror jag. Livet med alla måsten löper på vid sidan om och det finns så lite tid till sorg.
Ingen mer alkohol i alla fall. Funkar inte alls!

Tita in och önska dig en trevlig helg ? ?

Fint att du känner så, hoppas att du får det stöd du behöver. Min insikt kommer från en erfarenhet. Då insåg jag även att allt vi skriver här är offentligt och läses av vem som helst.
Jag önskar dej allt gott ?

på lördagsmorgonen. Jag är så tröött på att vara lite bakis för att jag har suttit hemma och druckit själv. Igår drack jag, men slutade vid sju och började dricka vatten, och jag drack bara tre glas, det är bra för mig. Nu ska jag hänga lite mer på forumet, för det hjälper verkligen mig.

Det är så tråkigt att höra farmor, för jag gillade ju dig. Jag tänker lite så här att ju mer saker man blottar, desto större risk att nån kan lägga ihop 2 och 2 och identifiera mig. Vissa saker skriver jag därför i andras trådar. Sen måste man ju känna mig rätt bra för att luska ut att det är jag... Och jag utgår ifrån att ingen av mina vänner skulle använda informationen mot mig. Jag vet heller inte om det skulle vara så farligt om det skulle komma ut. Jag blir ju inte mer sårbar direkt. Det finns människor här som jag beundrar och ser upp till, flr man kan läsa i deras olika inlägg i olika trådar att de är människor med egenskaper som jag tycker om. Och om de plötsligt skulle byta stil, så skulle jag nog tro att någon snott deras inloggning.
Jag var en sån som bara läste.., det stör mig inte om nån gör det eller om någon sitter och skrattar bakom tangentbordet. Jag förstår inte riktigt varför du tycker att det är ett problem. Att inte våga ta steget att skriva, eller att tycks att det är roligt med människor som är tydliga med sina brister är ju deras problem.
Jag kan förstå att du kände dig utsatt i det som var, men du kanske inte ska göra så stor sak av en person. Du råkade skriva något som upprörde någon och denne anföll. Någon annan tyckte att själva bråket var oerhört roligt. Ungefär som ett vanligt gräl, men här på nätet.
Och det är väl kanske vanligare att folk urskiljningslöst attackerar på nätet, men spelar det verkligen någon roll? Det finns folk härinne som har jättefina egenskaper. Fullständigt omöjligt att fejka det tror jag. Och precis som i vanliga livet så finns det personer man passar bättre ihop med än andra och några som tolkar inlägg som påhopp och blir arga. Det kan finnas så mycket bakom det som vi inte vet något om. De kloka, erfarna härinne går inte in i de diskussionerna. Där är ju inte jag, men en liten konflikt stör mig inte så mycket. Blir mest irriterad på mig själv för att jag inte är lika klok som de som håller tyst. Jag borde veta bättre. Tycker att du ska fundera lite på varför den/de som skrev negativa saker riktade till dig ska betyda så mycket mer än alla de som som faktiskt uppskattade dig och dina inlägg här. Du berörde människor härinne och hjälpte folk med dina inlägg. Det betyder något.
Sen kan du ju fundera lite på om du väljer att inte vara aktiv för att du ska kunna fortsätta att dricka vin... man har lite olika strategier för att fortsätta att dricka. Jag kände djup avundsjuka inför alla som kunde skriva 100 dagar, en månad etc, jag drack ju då och då. Men det finns olika vägar till att få kontroll. Så jag hoppas du jobbar med att hitta din väg och fortsätter att skriva här trots att du inte är så perfekt som du vill vara.

Hej hjärtat.
Andas, jag har oxå får vara anhörig till cancer. I mitt fall gick det bra. Det värsta som finns är maktlösheten, men jag fann en trygghet i orden "jag kan inte göra nått" åt just sjukdomen. Du kan finnas som stöd, lyssna, prata?
Att du nu sökte samma metod som du gjort tidigare med alkoholen för lindring är inte så konstigt, du är bara människa och gör det ont/är jobbigt då vill man ju att det ska sluta.
Andas Sisyfos. Gå tillbaka i rutin igen. Plåstret för själen vet bara du, kanske är det en lång dusch? Se soluppgången ? Umgås med vänner? Måla? Eller så kanske det är okej att ha ont ett tag oxå?

Tänker på dig ❤️
Bamsekram

Vi funkar lite likadant du och jag tror jag. Jag har ju använt a-fritt istället många gånger. För att jag inte dricker hemma... Det har nog blivit min räddning. Man kan ge efter för impulsen samtidigt som man inte berusar sig. På så sätt har alkoholdimman lättat och man kan se lite klarare på vad som händer. Jag tror att dagbok är väldigt bra och de här analyserna du gör. Intressant att läsa också vad du drar för slutsatser om varför du dricker. Jag tror att du kommer till rätta med det här. Samla nyktra dagar. Och vet du... Om man väljer a-fritt när man inte kan stå emot impulsen, så slipper man åtminstone ångest för att man fått i sig alkohol ?. Sen kan man ju säkert fundera över varför man inte står emot impulsen, men det är lättare att göra om man inte är i dimman.

Jobbhelg och för första gången hade jag inte en tanke på vin när jag kom hem.
Kanske har jag äntligen kommit i fasen med min stress och kan hantera den.
Har börjat tänka på samma sätt på jobbet som hemma, inga förväntningar och vill jag något vara tydlig.
Morgonfunderingar till kaffet, kan det vara så att lilla jag har utvecklats så mycket på 41 dagar när dimman lättade.
Så önskar er alla hjältar en härlig lördags, kram på er