Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen hit, Nyktertliv2015. Bara att gratulera till första veckan!

Jag låter ju helt fantastisk! Lustigt eg vad man skapar sig bilder av personerna härinne. Jag tänker mig att du är en fd kollega. Mest tror jag för att jag har en bild av att du bor på söder och borde se ut som hon gör... jag vet att ni inte är samma person, men hon påminde lite om min bild av dig. Hon var inte pedagog f.ö. ?.

Ångesten...
Blev riktigt nervös och uppstressad förut när jag insåg att jag måste prata med pojkvännen. Det kändes liksom.. Så mycket viktigare och mer angeläget att berätta hur det ligger till än vad det gjort tidigare. Samtidigt som jag dividerade med tankarna om hur jag skulle säga det dök ett otroligt sug upp och jag tänkte att bara en sista öl kan jag ta, eller en sista ordentlig fylla så att jag verkligen blir övertygad om att jag behöver vara nykter. Så himla sugen var jag. Men som tur var klarade jag av att påminna mig om att det blir aldrig bara en sista fylla, det blir en till och en till och en till... Och var det inte så att jag för bara två dagar sen drack mig ganska så full och kände en hel del ånger dagen efter. Det var den sista fyllan, jag behöver ingen ny.
Känner mig stark och nöjd av att jag stod emot suget och inte föll för alla manipulerade tankar. Dag 2 avklarad. dock inte pratat med pojkvännen än men jag laddar för att göra det.

... ditt sätt att formulera dig på är lysande och berörande Ebba. Än bättre är innehållet i det du skriver - vilket är det viktigaste på detta forum ;).

Om jag förstått det rätt har du erfarenhet av AA-möten. Hade varit jättetacksam om du kunde delge mig info kring detta. Vad är bra? Hur fungerar det praktiskt (är det samma grupp hela tiden osv)?

Tack, Lever jag!!! Du är ett under av stötta!
Nyårsafton gick jättebra, tack vare släktingar som inte dricker en droppe.
Nu är det ett nytt år och jag siktar mot total nykterhet.

Gott Nytt År till er alla!

Slutade själv för en vecka sedan och gick in på detta forum för några dagar sedan och ärligt talat - överträffat alla mina förväntningar i form av värme, stöd, råd etc.

Har du försökt sluta tidigare eller är det första gången för dig? För egen del insåg jag mitt problem på allvar först förra helgen och startade en tråd här.

Som sagt, välkommen och ser fram emot att ha fortsatt kontakt med dig!

Själv är jag dubbelt så gammal som du men kom på först för några månader sedan att jag måste förändra mitt drickande. Bättre sent än aldrig som man säger. Lycka till! Du kommer att finna en massa stöd i detta forum.

Precis loggat in och skall uppdatera mig på forumet under kvällen. Haft ett par bra dagar och det gör ju inte saken sämre när man märker/känner värmen på detta forum. Helt otroligt ärligt talat. Tänkte även försöka hinna skriva lite om veckan som varit etc då det idag är en vecka sedan jag slutade med alkohol ;). Bra att ha dokumenterat längre fram tänker jag ...

Hann dock se det du skriver ovan att du drack på nyårsafton men när jag läste ditt inlägg fick jag en en "lugn" känsla att det inte kommer fortsätta. Det känns skönt Leverjag!!! Efter endast en vecka utan alkohol är man ju väldigt taggad och nära till minnena hur det var när man slutade och hur man mådde då. Har förstått att det efter några veckor är lite annorlunda och att man titt som tätt ställs på prov.

Skall som sagt "komma i kapp" lite på forumet - vi kanske hörs senare ;)

Vad bra jobbat JoH!

Min hälsning till dig och att jag senare ändå drack alkohol samma kväll vittnar om hur alkoholhjärnan plötsligt kan övertala en trots att jag var helt jättecool med att vara nykter. ? Så sjukt. MEN det jag har med mig är en kropp som inte skriker efter alkohol och börjar bli van att leva utan efter denna tid, vilket gör att det är otroligt mycket lättare att fortsätta nykterheten på en gång OM man stoppar direkt. Jag är glad för det och tänker fortsätta med goda vanor, utan och ångest och ständiga tankar på alkohol.

Fortsatt styrka!

Jag kommer försöka skriva, tror och det kan hjälpa, och hjälp behöver jag. Är ingen partypingla men rör mig i en miljö där alkohol är ett återkommande inslag. Jag kommer behöva tacka nej många gånger..
Har alltid gillat att dricka, och som yngre ofta blivit för full när vi "festade". Men så länge vi bodde i Sv upplevde jag det inte som ett större problem, speciellt för att jag inte drack särskilt ofta. I och med utlandsflytt öppnades en dörr till miljön där det var middagar/bjudningar etc mitt i veckan, och där åkte jag dit. Vilken kliché va..?
Det har nu blivit mkt lugnare med detta, men fortfarande svårt då alkohol erbjuds i så många sammanhang. Jag gillar att dricka själv också :(
Sen håller jag igen, och det går bra ett tag, sen trillar jag dit, som nu, när vi får besök. Jag skäms att jag hellre väljer att dricka vin än att lägga barnen och läsa en saga.
Ikväll avstod jag, hade inget direkt sug men kände mig ledsen. Men nu känns det bra för jag vet att jag bara hade velat haft mer då de andra var nöjda.

Kul att du fått sådan respons på en gång! :-) Jag fortsätter även om jag överraskade mig och tyvärr drack på nyårsafton. Hoppas det går bra och god fortsättning på nya året!

"Det svåra är att inte börja igen"
Kram

Vad bra att forumet finns utan landsgränser. ;-) är väl en jättebra början att tacka nej till vin till maten. När jag tänker efter har nog de flesta kvinnor jag känner till (ej partpinglorna) en sund relation till alkohol och ofta tackar nej för att de inte gillar att dricka. De mår inte bra av det och väljer bort det oftast. Helt sunt och naturligt. Har du mycket sug när du avstår?

Skriv och läs här om din förändringsresa. Det är ett gift och det är inte konstigt att vi mår dåligt av det...

Vad härligt att följa ditt nyktra val. Alla jag känner säger så. 2015 var ett skitår! (Även de som inte har problem med A ;-)

.. Året nyktert. Var lite smått bakis igår trots att det inte spårade på nyårsafton. Det var nog en av de värsta fredagskvällar jag upplevt. Hade fruktansvärd ångest. Vet inte varför det va så jobbigt igår. Kanske har med beslutet att spola kröken framöver att göra. Att det känns som ett så stort beslut, att det faktiskt va fredagskväll eller att jag bara hade en värre bakisångest än vanligt.

Idag känns det bättre och imorgon vaknar jag upp och har avverkat 2 nyktra dygn. Då borde det flyta på utan problem med sug fram till bästa helg så får jag höja garden och ta striden då helt enkelt. Gott nytt år till er alla!

God fortsättning Drycker!

Hoppas detta år blir bra för dig! Härligt att du var nykter och närvarande. Hur går det nu med bil och jobb? Kan du resa på annat sätt? Ta fram cykeln? Många här som cyklar året runt till och från jobb som ligger mer än 2 mil bort. Gratis motion också! :-)

Kram

Vilken härlig start med en månad. Trist att du blev sjuk och fick fira ensam. Hur mår du nu?
Jag drack alkohol och A-fritt på nyår så jag spräckte "raden". ;-) men inte har jag gett upp. Nu känns det stabilt igen och jag vill aldrig mer dricka så som jag gjort tidigare och aldrig mer dricka ensam hemma! Det har jag lovat mig själv.

Kramar?

Har läst mycket förr och det är inte alltid man är mogen. Träna, träna och träna ger resultat. Vi otåliga själar som jag vill gärna ha resultat snabbt och glömmer efter en tid träningen. Jag är äntligen mer tålmodig och håller ut nu bättre. Måste dock påminna mig om och om igen.

Lång period av nykterhet tror jag alla måste ta sig igenom innan man går vidare i helnyktert eller måttlighet om man klarar det. Bra och spännande xoxo. :-) Det är ganska intressant att lägga märke till hur ett helnyktert liv känns tycker jag.

Jag tror inte det är några som helst problem att säga det. Du behöver stöd, han finns i ditt liv och då kan du inte stora hemligheter för honom. Tror han tar det jättebra och du kommer få ett änn bättre stöd på din resa! När? ;-))

Ha en fin kväll!

LeverJag
Tack för ditt inlägg och hälsning!
Länkar finns längre upp i min tråd :)

Får lägga in dom i lästipps-tråden också, visste inte att den fanns:-p

Jag använder till viss del de kunskaper jag fick när jag för ett antal år sedan gick i DBT (Dialektisk BeteendeTerapi). Då var jag inte redo för det men nu har jag nytta av övningarna:)

Åsa Nilssone och Anna Kåver är författare/psykiatriker som skrivit böcker inom ämnet som är väldigt bra (det finns ju en utsjö av böcker nu mera men deras böcker kom redan innan mindefulness blev trendigt och rekomenderades av dbt-terapeuterna.) "Att leva ett liv inte vinna ett krig" heter boken om acceptans och den om mindefulness heter "Vem bestämmer i ditt liv?".

Sen har jag också genom en fantastisk kontakt inom psykiatrin fått möjlighet att träna på mindefulness och acceptans så därifrån kommer en hel av kunskapen också.

Men det som det framförallt handlar om är att bara stanna upp. När tankarna rusar ich ångesten flåsar mig i nacken så vill jag bara fly från den på något sätt och försöker desperat komma på något sätt att komma ifrån den, samtidigt som jag dömer mig själv för att jag är en dålig människa som får ångest och inte kan bete mig normalt.

När jag tillämpar mindefulness/accepatans så stannar jag upp i situationen och försöker se den utifrån. "Okej, nu har jag ångest och tankarna snurrar. Det får mig att må dåligt och jag vill fly ifrån det. Men den här gången ska jag tillåta tankarna och känslorna att komma. Det är helt okej att dom är där. Det är jobbigt men det kommer att gå över. Det är jobbigt men det är inte så farligt som det känns."

Jag ser situationen som den är utan att döma eller försöka förändra något och jag väljer att stanna kvar och inte fly undan. Det är acceptans och mindefulness för mig.

och att acceptera betyder inte att man tycker om det som sker, bara att man ser det precis som det är utan att fly/döma eller förvränga. Att acceptera är inte heller att bli passiv och ge upp, det är bara ett förhållningssätt.
Ibland kan det vara bra att inte gör något och bara stå ut. Och ibland blir det lättare att veta i vilken riktning man ska gå när man ser en situation precis som den är utan att döma eller förvränga den.

Sen krävs det träning, träning, träning men när det äntligen ger resultat känns det super. I boken om acceptans ges en liknelse om att acceptansen är som en knapp som man måste välja att trycka på igen och igen, ibland varje sekund och ibland räcker det med bara en gång.

Trots dessa insikter så har det inte direkt varit en vit jul för mig och jag har inte haft någon tydlig plan för det här året. Jag tänkte göra något efter några kommande fester eftersom "jag vill ju dricka när det är fest, efter det kan jag ta tag i nykterheten". Men nu när jag läser om beroende ur en mer klinisk synvinkel blir jag nästan rädd. Jag behöver bli nykter nu, inte sen. Kanske kan jag dricka i framtiden, kanske inte. Men innan det behöver jag en rejält lång vit period för att veta vart jag står. Jag är beroende, det finns ingen tvekan om saken. Det känns på ett sätt spännande att inse att nu är det ett totalstopp som gäller, som en utmaning (och peppen av det är nytt år). Samtidigt skitläskigt.. Och vad ska jag säga till min sambo? För jag måste säga något, jag klarar inte det här på egen hand. Men det känns så sjukt jobbigt. Jag vet inte om jag pallar att säga det face to face. Samtidigt känns det nästan lika jobbigt att skriva ett brev eller nåt... Jag har lite försiktigt tagit upp oro för min konsumtion förut men det har inte hänt så mycket sen.. men det känns ändå skönt att det inte är något som kommer att komma som en chock för honom.. dessutom har han egen erfarenhet av beroende inom den "närmsta kretsen" eller vad man ska säga.
Men frågan kvarstår, hur ska jag säga det egentligen? :/ :-s

Heja farmor!

Ditt detektivarbete kan säker hjälpa även mig. Känner igen det där med att bli känslig och känna att något saknas. Det är det där tomrummet vi behöver utforska närmare, tror jag.

Kram

Studenten, svårt att INTE bli på gott humör med sådana inlägg! :-) Tack!
Kram!
/Z

Leverjag, jag blir alltid så glad när jag ser att du skrivit i tråden, men ursäkter hör inte hemma här! Har för mig att du själv sagt något liknande när jag var hos dig med ett "förlåt" ;)
Vi har ju alla våra egna demoner att handskas med och vi har ju faktiskt ett liv utanför detta forum.
Jag mår bättre idag. Vet inte riktigt varför nyårsdagen blev så jobbig.
Jag är en person med väldigt mycket vilja och integritet. Jag gillar inte män med enkelriktad kvinnosyn! Jag umgås med de jag trivs med och vad man har för kön är i det sammanhanget fullständigt oviktigt. Så jag hade inga problem med att inte sitta vid Whiskybordet! :-) Men jag tror andra hade! :-)
Kanske var min dåliga nyårsdag ett resultat av att jag faktiskt VILLE dricka på nyårsafton. Att jag bara hade dessa tankar gav mig ångest. Även om jag klarade mig denna gång var det ju bara på grund av att jag måste kunna köra hem. Insikten om att detta var det enda hindret jag hade, var jobbig.
Efter 7 veckor går man fortfarande på slak lina. Idag kan jag dock glädja mig åt 7 nyktra veckor. :)

Ja, det vore väldigt dumt av dig att släppa mig som vän! Du skulle bara våga.... :-)

Många varma kramar!

/Z

Glad blir jag! Nu ska jag styrketräna och bygga upp även mitt yttre ( det är inget nyårslöfte, jag har tränat regelbundet hela mitt liv) Det är den krocken som stör mej, det stämmer inte att en tränande friluftsfarmor fastnar i ett alkoholberoende! Jag är glad att ni följer mej på vägen mot ett friare liv med
Klarare syn på vad som får mej att må bra!

Vilken härlig läsning xoxo!

Jag känner verkligen igen mig i dina funderingar om ångest och stress och kommit fram till just det. Det är enda vettiga vägen för att må bra på längre sikt. Det finns verkligen bra filmer på nätet som ger oss kunskap. vi bordlägga in länkar där under lästips. :-)

Vad härligt att det gett resultat. Vad använder du för att träna självacceptans och mindfulness? Du har säkert skrivit om det tidigare.

Önskar fortsatt god utveckling och följer dig gärna. Kramar!

Zorro, nu är firandet över

Ganska skönt tycker jag. Förlåt att jag inte fanns här när det var jobbigt igår. Så bra att så många hittat din fina tråd och får ta del av dina tankar.

Jag vet precis hur det är med förväntningar och krav. Jag hade alltid jobbigt på ett annat sätt under mitt vuxna unga liv. Jag ville dricka whiskey och röka cigarr och kände mig inte välkommen bland männen som verkade störas av kvinnor. Och kvinnorna tyckte jag var osocial för hur jag än försökt i alla år, hade jag inget intresse av det de pratade om. Det var jobbigt då. Läste boken "Dinas bok" i tjugoårsåldern och vet att jag kände igen och fascinerades av Dina. Nu tycker jag att det där jämnats ut mer, men har fortfarande svårt för "fruntimmerssnack". :-))

Tack för att du inte släpper mig. Det vore väldigt dumt av mig att släppa en sådan härlig vän!
Kramar ?

För att ni finns här. Det känns verkligen i mig när jag läser era hälsningar LN, Zorro, xoxo, studenten och Ebba. Ebba, du fick mig att nästan börja lipa. Tårarna kom och bröstet snördes ihop. Det är det som är så häftigt att ni berör, att underbara uppmuntrande, allvarliga, kloka och omtänksamma ord blandas och förmedlas in i mig. Tack!! ❤️

Det är annorlunda denna gång. Förra gången var jag så definitiv. Det var nog ytterligare en prestation, så när jag druckit efter fyra månader, kände jag som jag förlorat, missat målet. Det är ju inte så. Xoxo, hoppas du hittar bort från prestationen, särskilt här. Zorro, så starkt av dig att stå emot och dela med dig. Studenten, tror på dig. Bra jobbat. Lena och Ebba, jag är så glad att ni skriver här och jag undrar ibland hur ni lyckades att vända och hålla fast så länge. Vet att det är frihet att välja bort A.

Jag väljer att inte se det som misslyckande utan som en del av den långa resan. Zorro, vi ska dit tillsammans. Jag gjorde ett val. Jag hade trevligt men vet att jag hade haft minst lika trevligt utan och att jag riskerade ett farligt sug som kan leda mig tillbaka till något jag aldrig mer vill vara i igen. Låt mig komma ihåg det! ?

Skönt efter långpromenad, ingefärste och nu bokad på träning och yoga framöver. :-) DET mår jag bra av!

Puss på er alla ?