Senaste kommentarerna i forumet

Vad kul att läsa Xoxo! :)

Mvh Studenten

Att du som är så klok "föll" på nyårsafton och drack visar så tydligt för mig och alla andra att "problem med alkohol" inte handlar om att man är en dålig, osmart eller sämre människa.

Jag har ju varit nykter i 1,5 år och inte en enda gång känt mig klokare eller bättre än någon annan.

För om det skulle handla om hur klok man/jag är då skulle jag ha slutat dricka redan efter min första fylla och verkligen inte fortsatt efter allt det har orsakat mig...

Jag känner mig inte klok som har lyckats att sluta med alkohol.
Jag känner mig befriad :)

Jag blir ändå lite ledsen.
Inte på dig och för att du drack lite på nyårsafton utan liksom för att du har kämpat så och inledningen på din tråd här visar så tydligt att du skadas av alkohol.

Jag vill inte att alkohol ska skada dig <3

När/om det där berömda och ökända suget kommer: Läs din fina tråd från början till slut.

Världens största kram från mig till dig.

Har hunnit fundera en hel del under dom två -tre senaste veckorna när jag inte varit aktiv här.

Såg några intressanta föreläsningar på kunskapskanalen som verkligen var en ögonöppnare för mig. Det handlade om hur alkoholen får hjärnan att bli känsligare när det gäller ångestbenägenhet och stress, vilket man då försöker bota genom att dricka mer och så har man en väldigt ond cirkel framför sig.

Jag har hört det förr men det har liksom aldrig gått in som det gjorde nu.
Jag har tänkt att "jaja man har ångest dagen efter det vet jag men när jag dricker är det faktiskt det enda tillfället jag mår bra. Skulle det finnas nåt annat som var lika effektivt så skulle jag välja det istället." Utan att inse att jag hela tiden har druckit till mig en ökad ångest och bara kommit längre ifrån möjligheten att få ångestlindring av mer hälsosamma metoder.

Men nu plötsligt klickade det och det kändes så jävla bra. så enkelt och självklart.
Och att det inte går att använda alkoholen som ångestdämpare samtidigt som jag försöker med andra metoder, då blir det bara + - 0, eller förmodligen mer minus ändå.

Min hjärna måste få tid och ro att reparera sig från den ångestkänslighet alkoholen skapat samtidigt som jag arbetar vidare med hälosamma metoder för ångestlindring.

En annan ögonöppnare var om hjärnans behov av att få en dopaminkick när man är stressad och har ångest eftersom dopaminet då slår ut det obehagliga känslorna eftersom hjärnan inte kan hantera två starka sinnestämningar samtidigt.

Problemet är bara att det funkar ju bara en stund, sen avtar dopaminutsöndringen och ångesten kommer tillbaka, förmodligen starkare än tidigare.

Det bästa sättet att hantera ångest skulle istället vara att acceptera den, våga uppleva den och låta den avta av sig självt för att visa för sig själv att den inte är farlig.
Så där och då blev så mycket så tydligt. Jag måste sluta jaga dopaminkickar när jag mår dåligt, och jag måste inse att jag aldrig kommer att kunna bota min ångest med alkohol eller dricka bort allmänt obehag.

Däremot kan jag genom att inte dricka bli av med en del obehag och ångest.
Jag har också lyckats identifiera riskhändelser som tillslut leder fram till drickande, och börjat klura på vad jag kan göra för att inte hamna i situationen där alkoholen känns som enda utvägen.

Det har blivit mycket mindefulness och acceptans-övningar och äntligen har jag börjat känna att det faktiskt ger resultat. Det är jobbigt att stå ut med jobbiga känslor och en överaktiv hjärna, och det är jättejobbigt att inte söka nya dopaminkickar när livet känns för jävligt, men jag vet att det kommer att leda till nånting bra.

Jag vet inte hur året kommer att bli och jag vet inte hur jag kommer att klara av suget när beroendet sätter igång med sina anledningar och ursäkter för att dricka.
Men jag känner att jag för första gången har några riktigt bra verktyg i bagaget att använda mig av.
Och jag ser verkligen fram emot att lära känna mig själv igen och de saker som jag fått mig att må bra innan alkoholen kidnappade hjärnan och gjorde sig själv till diktator.

Leverjag, vad skönt att du kunde hålla det coolt under nyår. Se det såhär, nu har du blivit en erfarenhet rikare och insiktsfullare. Du har kommit en lång lång bit på din resa och jag blir inspirerad utav dig. Hoppas du mår bra.

Mvh Studenten

Heja Zorro, gott humör! Det är det vi kämpar för! tvåtusensexton är vårt år, det kan man nästan fälla en tår, utan att behöva rycka ett hår.
Nykterhet är vår grej, varjesig man är man eller tjej. Hipp hipp hurra för här kommer viiii, Zorro, tillsammans kan vi skapa magiiiiiii!

;D

Har äntligen fått egentid och möjlighet att läsa ikapp här på forumet. iaf har jag läst ikapp i den här tråden :-p Det är intressant och peppande att läsa alla inlägg men det känns dumt när jag känner att det blir som en prestation. Jag måste vara duktig och läsa igenom alla inlägg för att få skriva sen. Tänk så mycket onödiga prestationer man lägger på sig själv hela tiden alltså... Har inte så mycket vettigt att säga för tillfället men kommer nog att skriva av mig i min egen tråd sen. Kram och god fortsättning alla forumkämpar! :)

Du skriver så öppet och ärligt, Leverjag. Kan bara hålla med LenaNyman. Jag var så hundra procent säker på mig själv innan nyårsafton, men inser att hade jag inte kört så hade jag åkt dit. Det kändes inte som något fel om jag hade druckit i det sällskapet. Det hade varit fullt socialt accepterad och min hjärna bollade med mina tankar trots att jag körde. Detta är ju inte detsamma som att dricka ensam hemma i garaget.
Så jag förstår dig så väl. Nästan en omänsklig utmaning att klara det! Ändå gjorde du ju faktiskt det! Klarade det. Du fortsatte inte dagen efter utan satte stopp. Vet i sjutton om jag hade klarat det. Starkt!

Du och jag ska ju tillsammans ta oss till "Det vidare livet" så upp på hästen igen. :)

Många, stora och varma kramar!
/Z

Vet du, i min fantasi jobbar du som pedagog och vidare, i min fantasi, gör du ett fullkomligt sagolikt gott arbete, tålmodig och stöttande som en riktig lärarängel.

Ett fantastiskt 2016 till dig med!

P.S Fasen, vad pedagog är trixigt att skriva när man tänkt sig skriva snabbt. D.S

Mitt i alla känslor som kan få en att pingponga fram och tillbaka, upp och ner, in och ut.

En skön lördag önskar jag både dig och den stretande, trilskande lillfarmorn du har inombords.

Kram!

Finns så mycket känslor och lyhördhet och värme i dina inlägg.

Stor kram och vet att det här kommer att bli alldeles utmärkt bra. Allting.

:)

Nytt år och nya insikter.

En mycket märklig nyårsafton. Den blev inte helt nykter men slutade väldigt bra. Första gången utan alla barn. Jag saknade min största älskling så. Jag visste var de var och att ungdomarna hade jättekul och nyktert. :-)

Det är otroligt hur hjärnan kan vända och övertala på en kort stund. Behovet och suget kom fort innan gästerna kommit och jag visste att det fanns alkohol hemma. En av gästerna hade väldig stress och ångest innan. Det hörde jag i telefonen dagen innan och strax innan. Kändes jobbigt. Jag tror också att det kändes trist att inte få dricka, att festen skulle bli urtråkig. Vi fixar och förbereder och så kommer folk hit med ångest och total inåtenergi. Jag orkade inte, tror jag. Tillät mig dricka. Gud vad det snurrade till fort. Drack A -fritt en stor del av kvällen. Stämningen blev bra och det blev dans. När jag dricker känner jag mer, dansar och blir glad och kärleksfull. Jag skrattar och får positiv energi. Kände jag krav som värdinna eller ville jag glömma mitt problem? Ville jag vara som förut och som andra. De flesta var måttliga och det var andra körbara så egentligen inga problem alls att vara nykter.

När jag vaknade igår kände jag efter i kroppen, registrerade hur det var att vakna igen efter giftet i kroppen. Trött för det blev tidig morgon innan sängdags, lite huvudvärk, lite ofräsch känsla, lite illamående och lite hungrig. Jag kände absolut inget behov av att dricka. Jag tänkte det är ok, det är jag som bestämmer över mitt drickande. Lite tankar om att det var trist att bryta inför nya året. Ska jag skriva om det i forumet? Jag kanske triggar någon annan.

På eftermiddagen var jag så nära att ta ett glas öl! Alltså det triggade mitt begär direkt igen och vanan med dem. Då vet jag. Det är inte bättre än så. Allt kvarvarande hälldes ut. Jag ska inte ha alkohol hemma!! Jag kan inte lita på mig själv helt.

Har tänkt mycket denna gång på att vara ärlig. Vem är jag ärlig mot. Genom att försöka formulera ärligt, utan alltför stor censur, tvingar jag mig själv att tänka efter. Varför gör jag som jag gör? Vad är det jag känner. Tycker det är svårt att hitta därinne ibland. Träning kräver det.

Behöver ställa mig själv frågan varför jag slutar och varför jag är i forumet. På vilket sätt vill jag förhålla mig. Det är en resa, en utveckling, en kamp inte en prestation som handlar om vilka som lyckas bra och får pris eller inte. Flera här inne har inspirerat mig att skriva även när övertygelsen inte är stark och även när resan inte går spikrakt framåt. Jag gör detta för min skull och för lång framtid. Det är resan som är målet. Jag behöver komma till insikt och vänja mig. Det är en gammal relation, en partner och vi känner varandra så väl. Vi har så trevligt ihop. Relationen (till A) är dock mycket destruktiv. Jag behöver säga farväl på riktigt och vänja mig att leva utan. Det är vanorna och den långa tiden som gör skillnad. Jag vet det och det är det fokus måste vara inställt på för min del.

Förutom detta snedsteg känns nya året bra med fullt av möjligheter och utmaningar. Jag vill fortsätta min resa att bli fri alkoholen grepp om mig! Det är viktigt att hitta de goda vanorna igen som stärker. Sådana här ledigheter tar på rutiner och krafter för en beroendeperson, helt klart.

Positiva tankar nu. Nya tag och ut i friska luften på promenad. :-)
Kram

Jag blir så glad.
Du är värd detta, att inte längre vara ett offer för alkoholdjävulen utan ta upp kampen och ta makten.
Alla som faller är inte dåliga men varje seger i rätt riktning och åt rätt håll gör mig jublande glad.
Det är verkligen inte lätt att ändra tankesätt, attityd och inställning.
Det är som att rensa i en igenvuxen rabatt tycker jag.
Slitigt och svettigt, man kanske sticker sig på en tagg, stöter på stenbumlingar som måste bort.
Men sen händer något, ny jord, gödsel, vatten, solsken och nytt liv frodas, tar fart och blommar.
Och så kan man sitta där, njuta, le och känna att det var så värt slitet.

Kram farmor!

Vilken fantastisk självinsikt och vilket mod och handlingskraft! Jag är imponerad och hyser inga tvivel om att du klarar detta! Du verkar definitivt ha nått "botten" och då finns bara en väg. Upp. Och bra att du redan nu inser att du aldrig kommer att kunna dricka kontrollerat. Det är ett viktigt beslut. Det finns ett underbart liv bortom missbruket. Livet blir inte alltid lätt men utan alkoholdimmor och ångest och skam är allt lättare att lösa.
Jag har ett bra citat som hjälpt mej mycket då jag nångång tvivlat:
"Efter att du fattat vad du vet är det korrekta beslutet, ifrågasätt aldrig någonsin det beslutet".

Du vet att du fattat rätt beslut, Freddie. Jag tror på dej!

Jag skålade inte in det nya året! Jag var bara lite arg och sur över att sitta ensam. Men kände inte att alkohol vore en lösning i situationen, tvärt om. Förväntningarna på en sådan kväll är många gånger höga. Man förbereder 3-rättersmiddag och är fylld med eftertanke. Jag är i allafall en sådan som gör det. En känslomänniska som blir väldigt lätt sårbar om det inte blir som jag har förväntat. Det lilla sårbara barnet inom mej börjar ropa efter bekräftelse och kärlek. Jag får det, men blir ändå inte nöjd. Är inte maken lite frånvarande ändå? Måste han sitta och surfa i mobilen? Varför går,han ut och röker hela tiden? Jag söker då gärna efter ett rus av alkohol, istället för att ta hand om mej själv. Jag har börjat mitt detektivarbete nu. Försöker att avslöja mitt eget beteende. Analysera mej själv istället för maken. Han är kärleksfull och omtänksam mot mej. Men är jag kärleksfull emot mej själv? Jag vänder nu blicken inåt. Mot mitt eget sätt att möta min inre ensamhet. Det här detektivarbetet blir nog en utmaning... Jag jobbar vidare!

Japp, en månad idag utan bakfylla och ångest , nån liten vurpa har jag gjort på vägen men det styrdes upp snabbt igen.
Vi kämpar på och god fortsättning ?

...kände jag och ville skriva men jag är inte lika bra på att formulera mig :)

Efter att ha varit på detta forum i snart en vecka har din tråd verkligen inspirerat mig och gett mig hopp! Även om utgångsläget inte alltid är bra och det känns tungt så går det att förändra sin tillvaro. Inget sker dock om man inte gör ngt och det krävs att man kämpar för det man vill uppnå.

Som jag skrivit tidigare är jag i processen med att "landa" - var jag kommer ifrån och vart vill jag. Och inte minst hur jag skall komma dit. Då är trådar som dina och människor som du så tacksamt att ha kommit i kontakt med. MENAR DET VERKLIGEN!

Och Ebba - Gott nytt år på dig också! Ser fram emot 2016 tillsammans med dig och alla andra kämpande, inspirerande människor på detta forum. Hoppas vi hörs snart - ser också på Gentlemen och Gangsters ;)

Om du bara visste hur viktiga sådana små inlägg är. Och när de behövs som mest....
Tack och en Bamsekram tillbaka!
/Z

Hej,

Jag blir glad över att läsa om någon (du och andra) som insett att du vill ta hand om dig och vara rädd om dig <3

Jag önskar att jag hade klarat att inse att jag inte borde dricka mycket tidigare, insett och på allvar förstått att det hade varit så mycket bättre...

Jag har levt mitt liv helt utan alkohol i 1,5 år nu och faktiskt aldrig tänkt på mig själv som en nykterist.

Nykterist?
Jag var tvungen att googla ordet för att läsa vad det står för.

Många har svårt att sätta ordet alkoholist som nån slags etikett på sig själva, det har faktiskt inte jag.

Nykterist däremot skulle jag aldrig kalla mig själv trots att det ju faktiskt är vad jag är.

Jag är alkoholist.
Idag mår jag bra tack vare att jag har slutat att dricka och lärt mig att ta hand om mig själv.

Man måste inte börja ett helt nytt liv men det blir ett nytt och annat slags liv, ett liv där man är snäll mot sig själv och väljer hur man faktiskt vill ha det när man väljer själv utan att alkohol styr.

Om du har mått väldigt dåligt av alkohol, liksom skadat dig själv på olika sätt och väljer att sluta med det och börja att vara snäll mot dig själv - då tror jag inte att du kommer sörja festerna med alkohol i kroppen som förut var en del av din tillvaro.

Det man sörjer är väl små glimtar av glädje och en fejkad känsla av att vara bekymmerslös och lätt i kroppen, känslan som berusning vid ett visst stadie kan få en att känna...

Jag hoppas att det blir för dig som det har blivit för mig = att du känner och upplever att livet är spännande och vackert i sig och att det inte behövs någon alkohol som förstör det äkta och vackra i livet.

Det går att lära sig det och känna så, det gick för mig.

Stor kram!

Hur gick det?
Nytt år blev det, men det vet vi ju båda att det blir ändå.. Sällskapade du med katterna eller gick du och la dig?
Det är ju en ny kväll och jag hoppas att du mår bra <3
Min kväll blev trivsam med en promenad för att titta på fyrverkerier och sedan nyårsönskningar via telefon.. Blev faktiskt senare än jag trodde (eller tidigare beroende på hur man ser det)
Det som slog mig idag, är hur tyst det var ute.. Trots att jag numera bor i en mindre stad, kunde man nästan ta på tystnaden under dagen..

Hejar på dig Zorro! Idag är vi nyktra. Bamsekram

En till som ställer sig i kön, Leverjag! :-)
Hoppas att allt gick bra och att du hade ett bra nyårsfirande.
God fortsättning och många kramar!
/Z

... allt är bra med dig och 2015 avslutades på ett bra sätt och att du fått en bra start på 2016. Hoppas höra från dig när det passar dig Leverjag!

Min spontana reaktion är att vad bra att du reflekterar över ditt drickande och riktigt strongt att söka stöttning här! Alkoholhjälpen har ett program man kan delta i, ingår feedback från utbildad personal t.ex. Nu senast har jag själv tagit hjälp av antabus och AA. Jag kan varmt rekommendera båda som hjälp att hålla sig nykter när enbart egna viljan inte räcker.
Sen innehåller forumet så många erfarna kloka personer. Jag föreslår därför att du startar en egen tråd så det blir lättare att följa och stötta dig på vägen.
& Jag känner verkligen igen mig, men det tog så mkt längre tid innan jag reflekterade kring alkoholen som du gör nu! Kämpa på viktor97!!

Din tråd var den första jag läste (från början till slut) när jag först gick in på detta forum för en dryg vecka sedan. Uppriktigt rörd av ditt svar till mig - tack.

Har förstått att du inte är fullt så aktiv på forumet längre men det känns som om varje inlägg du skriver gör skillnad. Hoppas det även ger dig något för jag vet att det ger andra massor. En dag hoppas även jag kunna stötta, supporta, vägleda andra i samma situation men just nu har jag fullt upp med mig själv och är SÅ tacksam för de kommenterar och svar jag fått hittills.

Som jag skrev till en annan person tidigare håller jag fortsatt på att "landa" i vad jag har förstått kommer bli en ny livssituation/omställning för min del. Väldigt blandade känslor här och långt ifrån enbart positiva även om jag är är klar över att det är så här det måste bli. Finns inget alternativ till ett 100% nyktert liv för min del.

Hoppas på fortsatt kontakt med dig under 2016. Tack Berra