Senaste kommentarerna i forumet

Ja, vågar vi, det är frågan....
Jag får nog ta en rejäl funderare på detta, än så länge så har detta forum och människorna här hjälpt mig oerhört mycket och tiden får väl utvisa om jag behöver mer stöd än så.

Jag skulle med som du vilja träffa folk i verkligheten, det finns en AA grupp på orten där jag bor och jag vet var dom har sina möten, problemet är att många andra vet det oxå, och man vill ju inte synas där för allmän beskådan.

Jag känner faktiskt en person lite ytligt som är medlem, men det är för att hen gått ut med det offentligt, resten av gruppen är säkert anonyma.

Vi får stötta varandra här medans vi funderar ?

Xoxo, jag har med funderat på hur man behåller anonymiteten på liten ort, det borde som sagt gå då andra är det, som nämts tidigare så är nog bästa sättet att kontakta AA och höra sig för vad som gäller.

Hypnos farmor

Tog upp ämnet och då loggades person in som gick på hypnosterapi som var supernöjd. Har läst n del om det och tror att det fungerar väldigt bra på många. Hade tänkt att unna mig en själv och testa. Det kan knappast skada. Det är ju som mindfulness med avslappning och positiva självtänkande på köpet. :-) Kan väl vara en bra klapp till oss. :-)

Tack för att du delade.

Fint och hoppfullt

Sisyfos, tack för att du berättar

Det är precis det jag intalar mig själv ska hända när jag dricker lite lagom socialt. Jag har redan passerat gränsen. Det kunde lika gärna varit jag som gjort det. Kanske bra att du blev dålig... Ja, min gärna håller på med mig och säger du har ju inga problem, alltid varit glad och trevlig och det är ju sååå tråkigt att vara nykter men jag vet vad jag är kapabel till. Tack för påminnelsen och fortsatt styrka i din förändringsresa.
Kram

Xoxo, det måste vara A och O att alla respekterar önskan om att vara anonym. Alla sitter ju i samma båt liksom. ;-) De som är i gruppen är förstås inte anonyma. Det finns öppna och slutna. Man kan kanske börja med att ringa och berätta hur man känner och vad man undrar över, anonymt. Visst lan man åka till andra orter men då kan det vara svårt att hålla den kontakt man behöver.

1 vecka och 5 dagar ???

Detta går strålande för mig, då det var som jobbigast var när vi skulle bort i helgen och på aktiviteter som jag relaterar till alkohol.

Men hemma i min vardag går det så bra ☺ över förväntan. Idag har det bara varit positiva tankar!

Handlade sista julklappen idag ?? pheuw. Nu kan man äntligen få julfrid.

Inför semestern i jul ska jag förbereda med sysselsättning. Att få arbeta med händerna och skapa saker kan vara terapi för en rastlös och funderande hjärna.

Och idag med posten kom en kallelse till psykologen i januari ?. Ska bli skönt och intressant att se vad det slutar i.

Trevlig kväll alla! ?

Maken hade köpt en pepparkaksdeg som var ny för mig. De blev inte riktigt hårda och på morgonen hade huset rasat! Men alla delar var fina och balkongen stod kvar så vi ställde upp upp dem och nu har vi en väldigt vacker pepparkakskoja för snögubben och hans små tomtekompisar i marsipan. ?

Holistic. Jag har varit lite ur gängorna och stressad (lider av ojämt kontrollbehov ;-). Tror jag känner att all planering och ansvar ligger på mig. De andra vill ta med sig. Har tagit lite i taget och gjort en del godis. Några julklappar kvar som stressar för jag vet inte vad jag ska hitta på. Har planerat all mat och rätter och fördelat ut. Vi hinner...

I detta varma julväder med förmiddagssol såg jag till att unna mig en långpromenad och en stund på bryggan. Skönt. Måste få ner andning och tankar. Meditation regelbundet är viktigare än jag anat! Så lätt att glömma bort vad som gör att man mår bra.

Vet du Mick. Jag tänker också ofta på AA. Jag har gjort det denna gång och känner att det skulle vara ett jättebra stöd. Vill träffa folk i verkligheten och ha en långsiktig relation och stöd. Jag bor också på en mindre ort nära storstaden så har känt mig tveksam. Men de vill ju också vara anonyma som vi så det borde vara lugnt. Många här vittnar om stödet, värmen och glädjen i grupperna. Det är ett stort steg men jag tror jag mår bra av att ta det. Ska vi våga Mick?

Andreas menar du eller? Eller vem e Anders haha?

Hej!
Kul med en ny som kommenterar :) Har du nån egen tråd?
Har varit sjukt nere idag och mest legat i sängen och gjort ingenting. Nu känner jag mig lite bättre men har inte riktigt ro omkring mig för att läsa nåt. Lär bli dåligt med tid under julhelgen också men ska försöka hitta nån stund då jag kan gömma mig lite och läsa andras trådar! :-p
Kram på er alla! :)

Jag har också funderat på hur man gör när man bor på en liten ort. Om det nu finns en grupp lär ju dom som går vara måna om att behålla anonymiteten, men hur f*n lyckas man med det?

Visst är det ovärderligt detta att vi peppar och stödjer varandra, det är verkligen till stor hjälp.
Jag tänker ibland på AA, att kunna träffa andra med samma problem som jag och prata ansikte mot ansikte, det skulle nog verkligen vara något när det känns som jobbigast, men jag är inte mogen eller har mod för att kontakta AA ännu, jag bor på en mindre ort och det känns inte så anonymt då alla känner alla.

Det lät ju roligt med det moderna pepparkakshuset, det är bara våran fantasi som sätter gränserna ?

Det gick superbra! Är så tacksam att min kropp samarbetar så bra med mig efter all misshandel jag utsatt den för! ?

Våra gamla drickrutiner sitter djupt rotade i oss och vi kan bara hålla i oss så gott vi kan för att inte trilla, men det händer att vi gör det ändå.
Du fortsatte inte dagen efter och för det blir det en stjärna i boken.
Stå på dig ?

Usch vad det börjar kännas jobbigt, sista jobbdagen imorgon med lite avslutning och sen julledigt, och A djävulen börjar redan försöka manipulera mig, Ååå vad duktig du har varit i snart en månad nu, några kalla goda starköl och en bastu är du värd efter jobbet imorgon för att fira ledigheten som kommer.

Tankarna snurrar fram och tillbaka hela tiden och jag känner mig konstig, saknar ruset för att koppla av men inte ångest och bakfyllan, jag hoppas detta är en topp som snart ger med sig.

Är riktigt orolig för detta, måste försöka få tankarna på annat, just så här kändes det vid senaste återfallet, det liksom kryper i kroppen redan nu, förmodligen blir suget ännu starkare imorgon, kanske det funkar att brutal dricka 8-10 A fria öl i värsta fall .
Suck... Vad jobbigt det känns ?

och nu sitter jag faktiskt här med tårar i ögonen efter att ha läst vad du skriver.

Jag blir lycklig, så himla glad över att läsa detta.

Tack för pussen!
Du är underbar.

Hmm, jag som varit så säker, så ointresserad och så övertygad om måttlighet, men igår hade vi en tillställning hemma. Jag hade köpt vin. Vi skålade i champagne o drack varsitt glas vin till maten. Men sen när gästerna gått så smygdrack jag upp resterna av vinet ( nästan en hel flaska). Hetsdrack utan att vara sugen. Blev såklart full, kräktes... Men de andra hade lagt sig så ingen märkte. Vaknade på natten o mådde illa igen. Och det var inte kul i dag. Funderar för mig själv varför det hände. Hur kunde jag vara så jäkla dum? Har en hel del med stress o gammal vana att göra tror jag. Och så beroendet förstås. Trodde inte att det skulle sluta så igår. Idag är jag absolut inte sugen.

Bra med ett livstecken även om det är tråkigt att läsa att du tappat tron på dig själv. Det kommer ett nytt år och jag hoppas att du kan gå in i det och ha förlåtit dig själv. Du vet ju att du klarat det förr. Det är möjligt. Har du sökt och fått hjälp? Kanske är det dags i annat fall. Du kan ju inte fortsätta på den vägen som du vandrar nu. Jag tror verkligen på dig Buzzz och du är värd att rädda. Glöm inte det!

mat går väl inte riktigt att jämföra med droger...tror att man ska fråga sig VARFÖR det är så viktigt för en att kunna dricka alkohol. Är det för att hålla skenet uppe av att man inte har problem så tror jag att det är en dålig lösning. Förmodligen kommer det bara att ta en massa energi och fokus från annat som är viktigare. Åtminstonde tror jag att ett långt uppehåll är nödvändigt innan man börjar dricka "normalt"...

Efter att ha sett ditt inlägg på min tråd har jag läst igenom din och jag är övertygad om att du kan lära dig att dricka måttligt. De flesta anser att det inte går så vi seglar i motvind. Men man får lära sig att kryssa! Man uppmanar inte en person som vill gå ner i vikt att sluta äta, eller hur?

... i första tjugohundrasexton vill jag se dig här igen, Buzzz. Until then; varm kram. Du är en bra kille, det bara vet jag.

Så trevligt att se dig här igen, Macadi! Kram!

I dag är det måndag. Måndag före torsdag, liksom. Blir bra det här. Granen är klädd, knäcken kokt och pepparkakshuset blev, om jag får säga det själv, riktigt gulligt i år. Och som alltid inför jul drämmer melankolin mig i huvudet med sin sentimentalsorgsna gummiklubba. Jag längtar så efter nära och kära som gått bort, alldeles speciellt kommer saknaden efter mamma och käre morfar min. Tyst och tomt och kallare och rotlösare är det dom förutan, ungefär som att titta på Kalle Anka utan Benjamin Syrsa som ramar in hela alltet med värme, stjärnglans och magi.

Vet ni en sak? Jo, jag uppmanade Lucas att svara på en grej. I går, faktiskt. Grejen lät ungefär så här: "Säg nåt om mig och mitt drickande." Vad hände, tror ni?
Imperfekt hände! Han svarade i imperfekt! "Jaa, du var..." lät det. Efter en graviditetslång alkoholfrihet är nu tempus ändrat till dåtid. Älsklings-Lucas. Jag är så himla glad i honom, glad att han finns i mitt liv och han gör mig glad, glad och trygg. Jag är tacksam över att jag kan vara en nykter sambo till denna människa.

Det här blir första julen på en och en halv eon som jag firar utan att berusa mig. Mina tankar går till förra årets jul. Lucas skulle jobba stora delar av julhelgen och jag ville supa stora delar av julhelgen. Jag kunde bara inte med att sitta där på julafton med Lucas och hans släkt och vara nykter och tråkig och jävlig så jag bestämde mig för att resa iväg till folk i vars sällskap jag kunde dricka hyfsat legalt. Inför resan köpte jag fyra stora Jägermeister på bolaget, hällde över dom i halvlitersdrickor som det stod Julmust på. Den där nästanveckan jag var borta var rätt tragisk. Varje morgon vaknade jag badande i olust. Det var inte möjligt att svälja dagens p-piller eller borsta tänderna förrän jag tagit några rediga klunkar "Julmust". Promenerade gjorde jag på darriga ben och siktet inställt på närmaste pub. Det var ett elände att komma i form, så att säga, eftersom det krävdes såna mängder. Det var bara jakt allt gick ut på, jakten på att stilla begäret och stävja det risiga måendet. På julafton minns jag att jag skulle vara jultomte och dela ut klapparna. Jag lyckades med det, sen hade jag tydligen fått nåt glasartat i blicken och gått och lagt mig. När jag skulle hem igen var jag tvungen att köpa två stora Jägermeister till. Julmusten hade tagit slut. Ja, herreminje, milda Hilda-Matilda alltså.

I år blir julaftonen med Lucas och hans släkt en nykter och städad historia.

Nio månader är verkligen ingenting. Kan jag tycka. I dag. Just nu. Som en graviditet. Som en förberedelse, startsträcka inför vad som komma skall. På nåt sätt har nykterheten hittills haft en egen körfil. Oavsett hur sugen jag varit, oavsett vilka omständigheter jag ställts inför så har nykterheten aldrig varit hotad av nån frontalkrock med alkoholen. Det är som att jag burits fram av nåt med en egen agenda, starkare än jag. Klokare.

En ute i periferin-bekant dog för ett tag sen. Vederbörande drack friskt (eller sjukt, kanske är bättre uttryckt) men avled av helt andra anledningar. Och då väcktes den där rösten till liv, den som viskar från en gammal självdestruktivitetens mörka vrå. "Skit i allt nu. Sup till. Skit i det här nu." Sånt är lite jobbigt och jag tänker på en snubbe vid namn Mange Hellberg. Artist är han, och gammal hemlös missbrukare. Fast inte längre. Nu är han drogfri och har ett hem. Men varje morgon han vaknar måste han påminna sig själv om att det är det här livet han väljer just i dag. Det nyktra, ordnade.

Ja, vänner, det var länge sen jag skrev här och det känns bra att vara tillbaka. Puss på er, eller dig, eller den som vill. Och kram. Så klart.

/L

Är nog min största dröm. Att få en bättre balans i allt. Jobb, träning, intressen och alkohol. Kunna slappna av och må bättre och inte vilja fly från all press och stress man sätter på sig själv. Det är ju helt ologiskt att man i det mesta har en nästintill sjuklig önskan om att vara perfektionist för att sedan släppa kontrollen helt. Hur kan man vara så splittrad i sitt beteende? Sen är det ju så att när man inte har någon fysisk eller psykisk abstinens merparten av veckan (dock ett litet sug ibland) är det så lätt att minimera sina problem efter några "duktiga" dagar eller månader. Vi får se hur hur jag tacklar jul och nyår men har beslutat och hade beslutat redan innan min debut på forumet att from Januari blir det spiknyktert. Har egentligfen inga problem att "sköta mig" på middagar och dylikt men krogen eller ensam hemma har jag väldigt svårt att kontrollera mig och det blir ofta mer än vad jag vill dricka med jobbig ångest dagarna efter.

Tycker om att läsa dina inlägg Berra.

Det slår mig alltid att jag tänker att du är så i kontakt med dig själv. I mitt huvud surrar det ofta hit och dit och jag tappar balansen om vad jag känner och tänker egentligen. Men emellanåt när jag mediterar och promenerar hittar jag mig själv igen. Det är fint att känna din när aro i livet.

God jul och kramar

Oj Vilja var det kanske, blandar ihop de två. Börjar båda på V.