Senaste kommentarerna i forumet

Om du får uppleva hur det är på andra Sidan så vill du. Mina ransoneringsförsök har slutat som ditt. Funkat ett tag, för att sen urarta. Helt klar med vad som är målet på morgonen, men sen på em är det borta. Precis som du. Nu stänger systemet om 30 min. Men det gör inget längre. Tänkte på det idag att mina planer för helgen/kvällen ser helt annorlunda ut än förra året. Då längtade jag efter att jag skulle kunna börja hinka i mig. Nu gör jag saker som jag mår bra av istället. Ingen stress av a. Det gick att lägga av. Men för mig krävdes ett längre uppehåll... Och då inga 30 dgr, 90 dgr utan ett beslut om att inte dricka hemma. Funkade såklart inte heller det klockrent i början, men jag gav inte upp. Och nu kan jag inte fatta varför det köndes så nödvändigt med a. Vad var grejen? jo, jag kan förstå Harrim, vin kan vara gott, men för mig kostade det alldeles för mycket. Dricker ff i sociala sammanhang, men det är eg inte nödvändigt då heller. Ska ju erkänna att jag förkastade avstå råden väldigt lönge eftersom jag trodde att jag kunde kontrollera det. Men för mig blev det mer o mer så att jag hade svårt att sluta nör jag väl börjat dricka.

Hej! Fick till en dag 2 igår, tog antabus på e.m sen plågade jag mig igenom lång promenad, tog tabletter & somnade.
Kommer inte att dricka idag, kommer få en kraftig reaktion isåfall + att jag ska ta mera antabus sen. Jag har en del jobb framför mig när det gäller att återskapa kontakter/ relationer, lite klassiskt, har nog mer & mer tyckt att folk är ett hinder mellan mig & alkoholen. Känns ändå inte omöjligt, om jag håller mig nykter.
Tack forumvänner, önskar er en fin dag ute i solen!

...men den här ligger på min lista Adde, att läsa igenkännande.
Ska försöka ta mig en liten bit in i framtiden och ta hem den som en e-bok, vettei17 hur man gör.
Men bara en ytterligare sak jag måste lära mig i denna snabba utveckling.
Våra föräldrar hade det mycket enklare, det tog många år innan man behövde lära sig vevgrammofonen, radio-olan, och hur man fyllde på en reservoirpenna.
Men jag jobbar på det...
Oj nu ropar lilla gumman i trappen på att kaffet är färdigt, och det luktar underbart av nykokt kaffe i hela huset.
Vill vare sig göra henne eller kaffetarmen besvikna. Kaffekärring som jag är, haha!
Ha en underbar helg nu Adde.

Berra

Jag vet inte hur du dricker och ransonerar ditt drickande. Jag har provat många metoder genom åren. Jag har provat att dricka en halv flaska vin om dagen. Jag har även provat att dricka ett glas vin om dagen. Jag gillar vin. Att prova viner. Jämföra viner. Men det har aldrig fungerat för mig utan drickandet har alltid accelererat. Nu har jag en veckoranson som jag försöker hålla mig till vilket innebär att det blir dagar då jag inte dricker alls för att kunna dricka lite mer på fredag-lördag. För mig har detta fungerat i alla fall.

Hej!
Festen är ikväll. Jag uppdaterar imorgon.

Hej xoxo!
Vilka bra tips! Jag köpte några alkoholfria cider nyligen. De smakar nästan som alkohol vilket gör att man lurar sig själv, haha. Jo jag tänkte minska på alkoholintaget framåt kvällen och endast dricka en drink under en timme. Jag hoppas att jag lyckas. Det kommer att finnas lite lussebullar, pepparkakor och choklad. Tack! Hur går det för dig?

Drack 3 öl igår, blev full men inte bakfull. Mådde rätt dåligt så gick o la mig innan 9 ändå. Var orolig för att hunden skulle märka nåt men han låg o sov som en stock större delen av kvällen. Har 3 öl kvar i kylen o idag ska vi ha fest o kolla på fotboll. Vet inte om ja ska dricka.

Leverjag, har inte provat Antabus tidigare men känner att det är en livlina jag fortfarande har. Har gått i terapi i omgångar men inte berört mitt alkoholintag närmare där. Kanske är ett alternativ...

Tack Leverjag!
Första partykvällar av två avklarad. Drack bara en 3,5:a på hela kvällen! Stolt som en tupp är jag över mig själv. Kände inget större sug faktiskt utan är oerhört motiverad. Underbart att vakna pigg och utan ångest.
Ska ju som sagt på stor fest ikväll igen men har anmält mig som chaufför så det känns bra.

jag gör reklam för böcker här men nu måste jag bara !! Han skriver exakt så som jag upplever/har upplevt hela min alkissituation. Jag har tjatat till förbannelse om att vi alla beroende är så lika varandra, vi följer samma schema, och av nån helkonstig anledning vill inte de högskoleutbildade inse den saken. Därför är det så skönt att få bekräftelse på att fler anser samma sak och det högst offentligt.

Jag har gjort allt han beskriver innan jag också fläskade i min personliga botten och var tvungen att göra ett val om jag ville överleva eller dö. Och ja Berra, jag var inte så fräsch då när jag stapplade in på behandlingen !! Grå hy, underviktig, skakig och bara så tillintetgjord att jag knappt orkade hålla mig uppe. Ibland saknar jag ett kort på mig då.......kunde vara en riktigt påminnelse om hur det en gång var.

Och att jag inte på villkorsvis vill tillbaka dit till det livet ! Därför påminner jag mig dagligen om hur det en gång var, inte med stora ord eller gester, det räcker med att se mitt halssmycke varje morgon :-))

Och i eftermiddag ska jag på ett aa-möte för att få häva ur mig en del jag samlat på, blir lite för sällan numera.

Här är boken :

http://hoi.se/bocker/skal-ta-mig-fan/

till morgonkaffet i sängen.
Tack för det :)

Jag har själv köpt mycket av det mesta under många många år. Hanterat stress och ångest med att shoppa. Inte på kredit och inte så att ekonomin pajat. Men absolut av fel anledning och helt i onödan. Jag ser sambandet mellan alkoholberoende och köpberoende tydligt numera. Det är samma belöningssystem i hjärnan som dras igång. Samma förnekelse också för den delen. Det är bara ens egen motivation som kan förändra situationen. Det är inte så bara, det är helt enkelt avgörande.

Katten väckte mig imorse precis som alla andra mornar med pussar och kramar, av ett djur är man ärligt älskad och har du inte gjort dig förtjänt av det så visar dem det tydligt.

Jag vet att i framtiden vill jag arbeta med djur på något sätt.

Jag har tänkt i några dagar på saker som jag kan fokusera på för att ha tankarna på annat och det finns en sak som jag både tycker är roligt och väldigt behövligt. Det är att få ordning på vårt levnadssätt, ekonomiskt. Vi lever dag för dag och spenderar sjukt mycket pengar på onödiga ogenomtänkta köp.

Det är en puck son jag får ångest över och har gärna velat döva den tidigare med alkohol.
Vore utmärkt att få kontroll på detta.
Så man i framtiden kan ha råd med bröllop, resor, pengar till framtida barnen etc etc.

Ja så får det bli. :)

För mig är inte pengar allt. Men man ska känna sig trygg i livet och då är det bra att ha pengar.

Grattis till dina 39 dagar Leverjag, vad bra du är och vad glad jag blir för din skull ??

Ha en fin helg.

Tack Harrim för din raka och ärliga kommentar. Jag måste verkligen fråga mej själv vad jag håller på med? På morgonen ses allt så tydligt och glasklart. Jag minns gårdagskvällen hur jag smög iväg till min gömma, gång på gång på gång. Tappade helt räkningen på antalet glas med vin.
Kände mest irritation över den snåla ransonen på en halv flaska vin som jag fått mig tilldelad. En mängd som jag själv valt och bett om hjälp att hålla.
Nu är det morgon och jag är förnuftig igen. Min insikt är att det är enklare att helt avstå alkohol än att försöka kontrollera. Men då kommer min egen vilja...Vill jag? Jag måste rannsaka mej själv. Hur vill jag leva mitt liv som farmor?

Jag var på julfest med jobbet igår, och körde bil och drack A fri öl, och jag kan bara säga att allt känns super bra.
Det kom lite sug då och då men det gick bra.
Har märkt nu att suget har minskat en aning, när topparna kommer som tex igår när det var fredag så var det inte lika starkt som tidigare.
Jag märker att tankarna styr mycket, det gäller att ha tankarna på annat än på A, då går faktiskt suget tillbaka, kanske inte helt men det blir inte så påtagligt.

Trevlig helg alla som kämpar.

Ja, jag skulle så gärna varit där! Nu råkade det sig så att jag/vi hade lovat barnbarnsövernattning då föräldrarna skulle på fest. Barnbarnen är så stora nu att de mycket väl kunde ha övernattat hos kompisar men vi hade också planerat det årliga pepparkaksbaket till lördagen och det löftet kunde/ville jag inte dra tillbaka.

Intressant i sammanhanget är att det var nästan på dagen 5 år sen jag gjorde mitt livsavgörande beslut och förverkligade det i handling; lämnade hus och hem tidigt på söndagsmorgonen 6.12 i tanke & tro att äktenskapet var över. Meningen var att söndagen skulle ägnas åt pepparkaksbakande med barnbarnen... den gången lät jag mig (otroligt nog) inte hindras - så många familjeangelägenheter hade fått hindra mig innan. Jag tog degen med mig och ställde den på barnbarnfamiljens trappa. Ringde sen och meddelade att bakandet fick ske med föräldrarna. Så var det då.

Det var alltså en slags jubileumshelg för mig. Pepparkakans dag :))) Hoppas att nästa tillfälle blir efter ett halvår, jag vill så gärna komma!
Söndagskram / mt

..ni som inte var med, överväg att ompriotera era förehavande vid nästa tillfälle, det var otroligt intressant, och jobbigt, och kul, och spännande, och....alldeles underbart för att citera Askungen på Kalles Julafton.

Inför nästa träff föreslog jag till gänget att man bjöd in till någon sorts föreläsning då man fortfarande kan sitta lite off som åhörare utan att behöva outa sig helt, sedan i ett annat rum eller liknande ha möjlighet att kunna välja just då om man lära känna sina forumvänner eller inte, beroende om man känner sig bekväm med situationen eller inte.
Men mitt råd till alla, fronta dina rädslor, finns inget som ökar självkänslan så mycket som när man just har klarat av ett hinder.

Jag tänker på det fortfarande hur träffen var och hur jag hade jobbat med mina förväntningar innan, och hur de blev i verkligheten.
Inte alls lika men överraskande till det bättre, men absolut inte som jag hade tänkt mig det.
Och jag körde med mitt forumalias Berra hela dagens sex timmar, ingen som frågade vem jag verkligen var, men kände mig så bekväm att jag hade lätt kunna berätta mitt verkliga namn och härkomst, om någon hade velat veta.

Men, apropå hur man fantiserar om hur någon ser ut, jag blir fnissfull av hur min fantasi ibland spelar mig stora spratt, och samtidigt hur nära verkligheten den är på ett helt annat plan, och det enda man känner en person på är i deras skrift.

Mie, ja vad ska jag säga, blev helt paff när du satt där, min "gudinna" som var den som svarade på mitt tragglande nervösa första inlägg, utan dig vet jag inte om jag hade suttit där jag är idag, dina inlägg betydde allt för min fortsatta nykterhet.
Trodde att du var borta för all framtid när du inte varit på forumet på många år, du ska veta att jag är dig evigt tacksam, tack!
Hur väl motsvarade du mina förväntningar?, hade inget ansikte på dig, men din kroppsstorlek gjorde det, man vill bara skydda dig på något sätt.

Ebba, du förvånade mig mycket, visste om din hårfärg efter din länk till din tidigare blogg, du var "mystisk" och spännande och nu låter det som om jag har snärjt in mig i tokiga ordval, men du var precis tvärtom, varmhjärtat, omtänskam och väldigt "mjuk" småbarnsmamma, och din dialekt var för mig mycket förvånande.
Känner mycket gemensamt med de svårigheter vi har genomlevt tillsammans men var och en på sitt egna sätt, minns hur vi skämtade om att vi skulle träffas på Mårtens premiäröppnade av sin nyktra nattklubb, men där det sket sig för din del.
Man möter på många hinder och prövningar i sitt liv och hur man då upplever de som omöjliga att forcera, men med lite tidsperspektiv på dem så har de tvärtemot varit sådana saker som har styrkt en på sikt, men man trodde att de skulle göra precis tvärsom, bryta ner en..
Du har en egen liten plats i mitt hjärta ( men skvallra inte för frugan, hon tror att hon har ensamrätt på den)

Adde, ja vad ska jag säga, jag skrev en gång att jag trodde du såg ut som han som tvättade skjortkragen i prädd.
Och jag vet att du har stora ord i dina berättelser, men det förvånade mig att du också var stor i vekligheten, som en stor nallebjörn.
Den värme du utstrålar i verkligheten syns inte alltid i dina rader, en sådan levnadsglad människa smittar av sig, verkligen.
Din dialekt förvånade mig, men gav bara mer värme till dina väl valda ord.
Ibland får man känslan av att du har varit ett riktigt fullblodsalkis och förväntas då se ett uppvaknat vrak, men du hade en otrolig fräschör och närvaro, en man med vassa ord och mycket stor medvetenhet, tack för det.
Jag har all respekt för dig och din livserfarenhet, ditt stöd på forumet betyder mycket.

Jag saknar så många andra som jag så väl skulle vilja träffa i verkligheten, t.ex Mulletanten (och henne mullegubbe), Pia alias MammaKvinna46 som jag har haft djuplodade samtal med, han som jag "tog i örat" en gång som jag skulle vilja be om ursäkt till.
Nej, det går inte att rabbla upp alla här, det finns de som kommit och gått genom åren och har satt sina spår hos mig.
Det har format mig till den forumBerra jag är idag, en person helt skild mot den jag är i verkligheten, hoppas inte att den förvånade er för mycket...

Oj vad pratglad jag var nu då, somnade tidigt i soffan ikväll, efter en uttröttande arbetsvecka.
Förflyttade mig från soffa till säng klockan halv ett, och har sedan dess slagits med sömndemonerna och svettiga smalben som klibbar fast sig i täcket, känner en viss panik över att behöva möta morgonens första ljustrimmor minut för minut.

..men ibland behöver man prata med sina vänner, både de som finns och inte finns i verkligheten.
Ännu mer märklig kan situationen kännas att de som man kännt i så många år, som inte fanns, plötsligt finns..
Ja det skapar lite konflikter, åtminstone i mitt lilla huvud...

En god och nykter (närvarande) helg önskar jag er alla, och till er som tvekar....har ni någonsin saknat en bakfylla?
Gör något värdefullt i helgen för er själva eller era närmaste, ge dem och dig själv lite lugn och ro både kroppsligt och i själen.
Lägg pengen som skulle gå till alkoholen på en blomsterkvast eller en ask choklad till den du älskar i livet,
Och inte den falska försälskelsen till anden i flaskan som du tror älskar dig, hans enda målgrupp är att söndra vänskap trots att han till en början vill få oss att tro att det är det motsatta.

Alkoholen blir nästan alltid det motsatta till vad du förväntade dig, det tar bara lite tid för oss alla att upptäcka det, lite längre för oss andra, men vi är inte sämre människor för det, vi har hjärtan stora som blå hallen och det tar tid all kasta ut alla som bråkar med oss.

Nu är det helg, den förtjänar vi, nyktra...

Berra

Jag har druckit alldeles för mycket hela mitt vuxna liv. Jag har genomlidit vita månader som min fru har pådyvlat mig men det har inte ändrat mitt drickande. För tre månader bestämde jag mig själv för att förändra mitt drickande. Inte att bli nykterist och sluta att dricka helt och hålet men att få ner min alkoholkonsumtion till en rimlig nivå. Jag har inte ens pratat med min hustru om det men hon ser det förstås. Jag dricker inte så lite som jag önskar men mycket har hänt under dessa tre månader. Jag smygdricker inte längre. Jag blir full mycket fortare och är bakfull dagen efter på sätt som jag inte har varit sedan jag var ung. För min del har jag svårt för att avstå från alkoholen men jag vill få kontroll över det. Jag tycker att jag är på god väg.

Ta ett beslut om att ta kontroll över ditt drickande så ska de se att saker och ting händer. Men jag kan förstå om du inte är redo för det tog mig över 40 år att inse att jag faktiskt har problem med alkohol och kanske till och med att jag är alkoholist.

Hallå där jag har inte tagit en droppe sen jag skrev mitt inlägg. Igår hade vi julfest på jobbet drack 1 Loka käkade och gick hem kl20 kändes bra imorse. Har insett att det är färdig druckit för mig, blev sjukt sugen när arbkamraterna skålade, sugen så jag blev nervös för mig själv. Vill inte ha ångesten igen.

Jag fixar inte det här....alls....

Idag har det gått bra. Var nere på jobbet när alla börjar snacka om fredag och fira. Men när vi kom hem gjorde vi upp att jag skulle laga maten för att få tankarna på annat och det går riktigt bra nu.

Jag har ju gjort det grövsta känns det som iom min 3 mån period. Så länge jag inte rör alkoholen ska det gå bra.

Jag känner mig stark.
Jag har fått bevisat att jag inte kan hantera ens ett glas vin och jag har varit nykter tillräckligt länge för att känna mig riktigt glad av livet.

Vad fint skrivet, går väl inte helt bra för mig själv, men de e en annan historia.

39 dagar närmare friheten

Det är inte alltid lätt och inte helt utan tankar på A, men suget är nästan helt borta. Tankarna mer och mer sällan på alkohol. Det viktigaste är nog att saknaden och den sorgliknandekänslan har gett vika. Jag sörjer inte längre att få vara med min gamle vän.

Det är 39 ynka dagar jämfört med dem jag druckit. Det är mycket kort men också lång tid. Det är dagarna jag behöver, många av dem för att bli tryggare och tryggare i nykterheten.
Idag var en mentalt utmattande dag och jag gick sedan bland alla julklappsshoppande människor och skulle köpa presenter. Blev alldeles matt, trött och var törstig. Då kom tanken. Fredag, så lätt att ta en öl någonstans. Tänkte sedan att jag kan beställa en A-fri öl och släcka törsten med. Och sedan, varför krångla med det. Jag kan ju faktiskt köpa en läskande juice. Blev sugen på det. Tänkte jag kan ju köpa en Ramlösa på vägen hem. Jag är trött och vill hem. På några minuter hade tankarna på A försvunnit.

Modigare. Eftersom jag är lugnare och mer klar i huvudet och har hunnit tänka ikapp mig själv en del, blir jag modigare. Vågar agera på saker som är bra för mig. Vågar stå upp för mig och mina behov. Blir tydligare mot andra. Är på väg mot mig själv igen. Det är bra.
Tittar på alla människor, hör deras röster och ler. Vi är så många, så olika och så lika i våra behov. Att bli sedda, älskade, bekräftade, lyssnade till och ha närhet med andra, känna meningsfullhet och trygghet, att vi betyder något och gör skillnad. Alla behöver det. När vi saknar delar av detta så går vi ofta inåt och frågar oss varför, vad gör jag för fel, varför har jag inte det jag behöver. Istället för att söka lösningar, testa på saker som hjälper oss att uppleva det vi saknar, så irrar vi ner oss i självplågande tankar och förminskar oss och när saknaden, plågan och uppgivenheten är tillräckligt stor släpper vi in drogen som låter oss sväva, dövar, stillar oss en stund. Den onda cirkeln som vi skapar drar oss neråt och neråt. Vi är inte oss själva efter ett tag. De fysiska effekterna gör det svårare och svårare att tänka klart och konstruktiv och att hjälpa oss själva på riktigt.

Så tänker jag nu en fredagskväll innan Lucia och dagen efter den stora Nobelfesten.

Sköt om er alla fina själar. Var rädda om er och våga se och nå ljuset där borta!
✨??✨

Bra jobbat Tjalle!

Suget minskar efter ytterligare någon vecka eller två. Håll ut så hittar du dig själv till slut utan A-begäret.