Senaste kommentarerna i forumet

Hej! Modigt av dig att skriva här. Detta kommer gå bra ska du se, vad bra att du tar hjälp med en samtalsperson.
Jag hejar på dig!
Kram studenten

Så tänkte jag också förut. Att inget kul skulle finnas kvar, allt skulle bli lite gråare.
Nu känner jag precis tvärtom. Allt blev ljusare, klarare, jag ser färger där jag förut bara såg dimma. Jag hör, jag ser, jag känner, jag upplever allt mer intensivt. Livet blir så mycket mer och jag gläds verkligen åt det. Förut levde jag mitt liv i en dimma, på kvällarna vinberusad och på dagarna ständigt trött. Fanns väl ärligt talat inget särskilt kul med det...

...som man får när man inte dränker kvällarna i vin, det är helt fantastiskt.
Är så tacksam för det.
Återigen känns det som om livet kom tillbaka....
Ikväll har jag inte ens tänkt på att dricka. Började lyssna på en ny ljudbok igår och när jag promenerade hem var jag så inne i den att jag inte ens noterade systembolaget.

Du har i allafall inte tappat greppet, det låter hoppfullt. Ja hela den här processen är fylld av iakttagelser och nya upptäckter hos en själv. Lycka till både på din inre och yttre Resa!

Jag röker bara när jag dricker, nu i kväll när jag inte dricker alkohol så röker jag inte. Men cigg och vin hör ihop tycker jag. Ska bi skönt att sova i kväll, eller framförallt att vakna upp i morgon och vara utvilad. skönt.

Som det känns just nu så är det bara minus med att dricka. De gånger när jag lyckas dricka måttligt så är jag helt slut av ansträngning. Är liksom fixerad. Ska jag bara dricka ett eller två glas så kickar jag igång direkt. Sista tiden har vi bara köpt flaskor för att det är lättast att bara dela en flaska till middagen och that's it. Men när flaskan är slut så tänker jag oftast att jag lika gärna kan gå sova eftersom det inte finns mer att dricka. Sjukt! Skulle det finnas mer så tänker jag fixerat vid det även om jag bestämt att jag bara ska dricka två glas. Mår nästan bättre att vara helt utan för då kan jag koppla av och vara trevlig och tänka på annat. Eftersom jag är särbo och ibland är helt ensam hemma så kan/kunde jag dricka till jag stupade om jag hade en box hemma. Sällan att jag lyckades hålla det till några glas utan jag bara hällde i mig. Skulle någon av mina barn vara hemma så trodde jag att jag skötte det men de har berättat att de inte gillade att se mig onykter nu när jag tagit upp det. Hemskt!
Det är nog som du säger Farmor att jag inte behöver tänka så långt utan bara ta en dag i taget. Bestämma varje morgon att jag ska vara nykter. Att det känns som om livet blir tråkigare är ju bara dumheter det inser jag förstås. Det sitter ju i huvudet. Lyckan finns inte i alkoholen. Alkoholen är en flykt från verkligheten. Att slippa vara i stunden. Jag måste jobba på att vara närvarande här och nu...

?
Kände bara att jag var tvungen att skriva av mig lite om de, jag är ganska tillbaka dragen av mig och har ganska svårt att prata om dessa saker, men jag känner att skriva om dem är såååå mycket enklare och framförallt så känns de skönt att "häva" ur sig lite!

Så tråkigt att läsa med din mamma. Kramar!!

Just nu känner jag en fruktansvärd ångest och en fruktansvärd ledsamhet över att min kära mor har cancer, hon har haft cancer i typ 3-4 år, men nyligen har vi fått reda på att hon som mest har 4 år kvar att leva utan operation, men regionen vi tillhör vill inte remittera henne pga för dyr operation.
Jag har oerhört svårt att ta in detta, jag vill glömma.
De jag tänker när jag skriver detta, är att hur i hela världen ska jag klara mig utan henne? Kommer jag bli mer alkoholist om/när hon dör? Kommer jag klara ett liv utan min mamma?

Nja det har väl inte gått helt bra, en whisky i Torsdags, 5 öl i fredags, 1 öl i Lördags, 3 öl o 3 whisky i Söndags. Men det var en stor händelse i Söndags, därutav drickandet på en Söndag.

Nykter kväll, det bestämde jag mig i morse. känns bra faktsikt.

Bra att det löste sig på jobbet för dig. Jag kommer aldrig att ge upp att nå mina mål och jag kommer aldrig i livet att vilja gå tillbaka till mitt gamla liv igen.
Men som vi sagt tidigare så är vägen dit sällan rak, men det går till slut.

Och det var en fullträff där med att spela piano, jag spelar nästan varje dag, det är både roligt och avslappnande med att spela musik ? ?

Sisyfos.
Ja det stämmer bra att man får sitt straff i måendet, jag fick hemsk ångest för att jag bröt när det gick så bra för mig, men nu blir det nya tag ?

...Åt samma håll som innan. Låter klokt. Jag tror det värsta är när vi låter bakslagen bli anledning att ge upp och kasta oss tillbaka till destruktiviteten.

Vad härligt att din sambo märker sådan skillnad! Ja, visst sällskap är inte längre så ofta förekommande i vårt liv. ;-) ibland föreslår vi dagaktiviteter istället så slipper vi den delen.

Tack, jag sa ifrån och blev fri från den jobbiga situationen. Jobbigt men viktigt nu. Säkert folk som blir besvikna. Har kanske en lösning på g snart inom jobbet. ;-) ta det lugnt, du med. Spela lite piano varje dag eller liknande som får dig att inte tänka ett tag på jobbet. :-)

Kram

Stress och Depp är förödande avhållsamhet. Tycker du gör helt rätt som lär av tillfället istället för att slå på dig själv. Straffet får man ju ändå i måendet.

Och en annan sak - det du skriver "Mina inlägg handlar inte så mycket om alkohol längre men om allt det som dolts, ignorerats och skjutits upp med alkoholen. Så nykterheten är i högsta graden en mycket relevant faktor för att vara i livet, tänker jag.". Dina inlägg har absolut med nykterheten att göra. Dessa tankar hade nog inte kommit upp annars. Forumet handlar väl inte bara om svåra abstinensproblem och de första torra dagarna. Det handlar väl minst lika mycket om att lyckas göra de där första torra dagarna till fler och fler. Då måste man få ventilera både det ena och andra. :-D

Tusen tack för tips och pepp, det betyder oerhört mycket! Jag känner mig helt beslutsam och har rensat bort alla gamla möjliga spår av eländet.

Mot dag tre!

Men oj - vad nice! Skrumpna är inte bra... ;-) Att den ena parten i ett förhållande plötsligt förändras och börjar utvecklas kan ju vara både spännande och skrämmande för den andra parten. Du känns säkerligen spännande och livfull, vilket garanterat lockar honom. Sedan kan han ju bli lite orolig för att du faktiskt kommer att lämna honom. Du har redan sagt hur du känner och nu börjar du dessutom och gnistra - tja, lite action från hans sida är nog helt på sin plats! Eller hur?! Ta för dig och njut! :-D

Vet du vad jag gillar mest av det du skrev ovan? "Det kommer till mig". Visst är det så. Det gör det. Allt har sin tid vet du.

Jag har också bestämt mig för att gå regelbundet på massage. Måste få ordning på alla muskelspänningar. Nu har jag precis genomlidit en timmas plååååååga. Massage gör sjukt ont på mig och jag är helt yr. Men axlarna känns lite lättare! Det som är lite jobbigt när man får massage eller yogar är just att spänningar släpper, vilket gärna för med sig känslor och minnen. Låg och snörvlade i bänkens överdrag hos massören och hade mascara runt HELA ansiktet efteråt... mycket vackert! Men va f-n...

Visst är Lerin helt fantastisk. Jag grät mig igenom hans senaste utställning. Så mycket smärta och känsla den människan kan förmedla. Älskar också Monet. Och van Gogh och Chagall. Var på en Chagallutställning i utlandet för många år sedan och blev sittande i flera timmar framför några av verken. Det där ljuset. Och Skagenmålarna. Hmmm... inser precis att konsten är en av alla saker som jag prioriterat bort i livet. EN av alla saker som jag verkligen uppskattar och mår bra av, men som jag skurit bort för att hinna och orka med annat. Jag målade också ganska mycket förr. Det borde jag återuppta. Bara för mig själv och för att må bra. Du också för den delen!!

Hmmm... om man kan så ett litet frö varje dag, så kanske något av dem till slut gror.

Puss & kram

Jag känner igen vad du skriver, vi har exakt samma (helg) problem, men jag kan säga att alkoholhjälpen har hjälpt mig väldigt mycket, så häng kvar här.
Läs gärna min tråd, det kanske finns nåt där som kan hjälpa dig på vägen.

Åh vad era svar värmer :) tänkte börja med att ta en helg i taget, då jag aldrig haft några problem med att hålla mig från alkohol på veckorna. Så nu ska jag peppa upp och ta denna helg med storm. Massa film och god mat.
Jag hoppas innerligt att jag inte faller dit igen!

Tack alla för ert stöd! Det värmer.

jag skrev.., har varit fullt upp med födelsedagsfirande, plugg etc. Och imorn åker vi iväg på en kort semester. Det går väl ok här, har druckit lite mer än planen men kontrollerat och inget slentrian. Det är bra. Det som varit svårt är att jag inte lyckats avstå när tillfälle har getts. Jag har inte druckit för mycket men heller inte sagt nej. Jag inser att jag måste passa mig här. Brottas med mig själv lite just nu...
Farmor, Sisyfos, Eulalia- jag har läst i era trådar. Kramar till er!! Jag kommer tillbaka och skriver. Snart.

Helgen gick inte så bra som jag tänkt, har varit stressad på jobbet och lite nere sista tiden och i lördags hamnade jag i ett sällskap och situation som inte var bra vid just det tillfället.

Jag blev bjuden på ett glas och jag gav efter och tänkte, ett glas borde väl gå bra, vilket var helt fel tänkt, det blev flera.
Min tolerans har sjunkit rejält under min nyktra tid så jag kände av alkoholen ganska snabbt, vilket gjorde att jag gick till sängs ganska tidigt, jag mådde inte alls bra.

Jag blev naturligtvis ledsen för att jag brutit min vita tid och orkade inte skriva något här förens nu.
Men jag ger inte upp och jag mår bättre än på länge, och min sambo tycker att jag är helt förändrad sen jag gick med på alkoholhjälpen, den mängd alkohol jag tillfört min kropp på den tid jag varit med här är minimal jämfört med hur jag levde innan.

Det är total avhållsamhet från A som gäller, det borde jag vetat i lördags oxå, jag har lärt mig av detta att här behöver jag tyvärr undvika vissa vänner och sällskap för en lång tid framåt, jag tror det behöver gå en tid på mellan 8 till 12 månader innan hjärnan har blivit så frisk att jag kan befinna mig säkert bland folk som vill bjuda utan att falla, men man ska nog aldrig ta något för givet.

Det har gått längre och längre tid mellan gångerna jag trillat, och nu tar jag nya tag igen, tillslut lyckas jag med mitt mål.

Såg att du har det tungt på jobbet nu, försök att ta det så lugnt som möjligt, allt för att inte ta till alkohol, stå på dig Leverjag.

Kram ?

Det är svårt att tänka långt framåt tycker jag. Behöver man göra det? Måste man ta ett förnuftig beslut för all framtid? Jag vet inte, jag undrar bara....
Känslan av att ett nyktert liv blir tråkigt hoppas jag är övergående. Kan man hjärntvätta sej själv med mer positiva tankar? Friheten och möjligheter som finns utan alkohol?kanske göra en +och en - lista över alkoholens påverkan i mitt/ditt liv?
Jag brottas med samma tankar som du, det är därför jag ställer frågorna. Både till dej och mej...

Och tack för ditt svar! Jag känner mig väldigt välkommen och trygg här. Det är svårt att vara öppen och ärlig. Jag märker att skammen är otroligt stark. Men jag SKA göra det den här gången, så är det bara!

Hej! Tack! Jag hade ett samtal med terapeuten på telefon i dag och på måndag ska vi ses. Det är några dagar till dess, men det ska jag nog klara. Det var ett ganska känslosamt, men bra samtal och jag kan tänka mig att det blir mer av den varan på måndag... Tio dagar, heja dig! Skönt att du börjar må bättre också. Visst är det skönt att komma ut ur dimman? Man vill aldrig dit igen! Tyvärr upplever jag just den där förrädiska glömskan som min kanske största fiende och det sa jag också till terapeuten i dag. Jag vill smida medan järnet är varmt, dvs innan jag glömmer/förtränger hur fruktansvärt dåligt jag mådde i söndags och börjar intala mig själv att jag inte alls har några problem och att det som hände minsann inte ska upprepas, trots att jag vet att det kommer att upprepas i all oändlighet om jag inte nu äntligen gör något för att stoppa det. Fy tusan för att vara bakis. Det känns ibland som att jag har ägnat halva mitt liv åt att vara bakis, ha ångest och skämmas - vilket otroligt slöseri! Ibland tänker jag dessutom på en textrad av Ken Ring som jag hörde en gång: "I mitt liv har jag druckit upp ett systembolag". Ja, så känns det ibland och jag är inte direkt stolt över mig själv. Men då brukar jag försöka plocka fram fina saker i mitt liv som jag är nöjd med och stolt över och det finns ju trots allt, även om det kan vara svårt att se när man mår som allra sämst. Be strong!!

Om vi kunde prata så om den vanliga sjukdomen alkoholism! Jag hoppas också på behandling som verkligen fungerar om man vill sluta. Tänker att i början är alkoholismen så att man inte vill sluta för att man inte kan tänka sig att vara utan A. Det behövs en behandling som gör att vi får hjälp att nyktra till så pass att vi kan tänka igen och inse att vi verkligen vill bli fria och då få stöd i det. Tror fortfarande på hypnos-terapi för övertygelse och ändring i hjärnans tankebanor.

Såg forskaren (länken från MedGal) för en tid sedan och skrev om det i min tråd. Det är mycket intressant. Såg tidigare också filmen på SVT play och det visade sig att det var ju ingen succemedicin. Men det visade också att tankens kraft, fokus och samtal med läkare som bryr sig om har verkan och effekt i sammanhanget.

Det är verkligen viktigt att det berättas mer om denna sjukdom. Kommer ihåg nog-smoking generations kampanjer. I skolan fick vi se filmer och veta vad som händer om man röker. Det hade effekt på mig i alla fall. Jag rökte en period senare men hade ändå full medvetenhet vad den gjorde med min kropp och valde senare bort det. Tror att ett motstånd kan byggas upp om vi får information tidigt och sedan kontinuerligt under livet. Det är alldeles för tyst om biverkningar och symptom gällande alkoholism! Många här vittnar om att de inte fattar att ångesten och allt annat kommer från alkoholkonsumtionen. Inte ens att man kan få abstinens!

Dags att göra något åt det. Du är modig och stark som delar med dig till andra i fler forum än det här! Tack för det Ebba.

Kram