Senaste kommentarerna i forumet

Det var han!!
Vågade inte tjata men nu när jag tittat på programmet och kollat n alla hans målningar så har jag tänkt, att det kunde vara hans konst du menade. Det var det!! Magiska. Ljus och mörker samtidigt. Sprittande liv, Livsglädje, nakenhet, allvar och sorg i samma bild! Älskar några av Monets tavlor som är färgstarka från balkongen mot havet som också ger mig sådant ljus.

Åh, vad glad jag blir att det finns plats i eken! Tänk om vi fick sitta där tillsammans tysta någongång. Vet att jag skulle trivas. ?

Han en fin dag och bamsekram

Att kapitulera är viktigt tror jag. När man på riktigt accepterar att man är en alkoholist som håller på att fördärva sitt liv och skada alla man älskar när sig, då händer det något. Du har berättat och gråtit. Du har sträckt ut en hand och bett om hjälp. Tror det är väldigt viktigt. Du får stöttning och kärlek. Tänk vad fantastiskt.

Barnen märker. Vet precis. Det har jag nu fått höra. Det smärtar men ger också nya möjligheter i relationen. Mina barn har visat hur bra de tycker det är att jag inte dricker längre. De söker sig mer till mig igen. Jag får kärleksbetygelser igen. De älskar oss men vi stöter bort dem och oss själva från dem när vi dricker. Vi sviker oss alla. Det finns förlåtelse. Vi får börja med att förlåta oss själva.

Självkärlek och snällhet till dig extra mycket nu, så du behåller din styrka och övertygelse. Det lättar snart fysiskt. Sedan kommer jobbet med vanor och tankarna. Lyssna på råden ovan som låter kloka att ta till sig inför kommande utmaningar.

Bra jobbat! Styrkekramar från en som snart har första 100 dagarna i ryggen och ett nytt liv. :-) ?

Ett stort leende och ett skratt spricker upp när jag läser dina rader, Vilja. Älskar din livsbejakande inställning!! Må du, jag och alla andra som vill få ligga flätade njutningsfullt och lättjefullt i dagar! ?

Alltså, min natur är intuitiv, konstnärlig, kreativ, analytisk och logisk med stark ledarprofil som brinner för att hjälpa människor, coacha och förändra världen. Nu jobbar jag på ett ställe där prestation, sälj och kontroll är totalt centralt. Mina egenskaper kan användas men kultur och grundvärderingar driver alla åt ett håll som jag inte är med på. Jag har tappat lusten. Det som jag började i och var i byggande finns inte kvar längre och de människorna inte heller. Har tänkt så Muränan, att byta bransch och göra något annat. Mina kunskaper och erfarenheter kan användas i de flesta företag/organisationer. Vet bara inte var just nu. Inte lätt att byta bransch. I Sverige är vi väldigt stereotypa i rekrytering sa en rekryterare till mig. Du ska komma från samma bakgrund, bransch, nisch, vara i en viss ålder och passa in i det som finns. Tvärtom, vet man att de företag som kommer att klara sig framöver är de som har mångfald! Får lägga in en växel och leta. Har blivit erbjuden jobb som jag tackat nej till senaste tiden trots bättre villkor men same same. Jag vill göra annat i mitt liv nu. Tips på företag med välmående kulturer och medarbetare i sthlmstrakten mottages tacksamt! ;-))) Det kommer till mig tänker jag också, svaren och förändringarna om jag vilar i vissheten och lyssnar inåt. Lyxproblem kan tyckas.

Jo, mannen har plötsligt kovänt och börjat visa massor. :-o. Tror det är min resa. Han säger att jag är full med liv och kraft nu. Jag slängde gammalt åt sidan och tänkte att livet är för kort för att leva åratal i celibat ? inte helt lätt och funderar ändå på att jag vill vara särbos men va faan. Får väl passa på så att jag inte skrumpnar ihop helt. Det som händer är ju då att massor av längtan vaknar. Kan vi två verkligen vara så modiga att vi kommer vidare tillsammans?! Krävs jättemycket när trista vanor är etablerade. Har mycket i mitt beteende och tankar som jag behöver jobba med i relationen. Det känns i alla fall härligt när vi får till det. Vi saknar ju båda två. Tänk vad otroligt dum man kan vara som helt fastnar, fryser och stänger ute. Han har jättesvårt på vissa plan och jag hjälper ju inte till där... En kärlekskrank fuhrer.

Mina inlägg handlar inte så mycket om alkohol längre men om allt det som dolts, ignorerats och skjutits upp med alkoholen. Så nykterheten är i högsta graden en mycket relevant faktor för att vara i livet, tänker jag.

Kram till er underbara, modiga, kloka och inspirerande forumsjälar! ??????

(Hoppas att ejmos syns. Hjärtan, blommor, pussar och gula gubbar)

Imorse när jag vaknade kändes allt lite lättare. Huvudet värkte inte lika mkt och kroppen var lite lättare. Tankarna snurrar kring alkohol hela tiden. Precis hela tiden. Inte att jag är sugen och vill dricka utan mer tankar om framtiden. (Det kanske är sug trots allt) Hur vill jag ha det? Förnuftet vet att jag aldrig kan dricka normalt. Kan kanske gå en tid med stark järnvilja men efter en tid kommer katastrofen att vara ett faktum. Jag vet att jag förr eller senare kommer att bli för full igen och självföraktet kommer som ett brev på posten. Jag måste bearbeta min hjärna att acceptera ett liv utan alkohol. Måste välja bort vänner och sammanhang där alkoholen är i centrum. Det kommer bli tomt. Det kommer kännas tråkigt. Men det är nödvändigt.

Bra och strongt att du berättade för din fru om dina problem. Ärlighet är viktigt i en relation. Det ger också ytterligare tyngd på axlarna att lura, ljuga och smussla. Måste väl kännas skönt att få stöd när du lättat hjärtat. Bra! Barnen märker nog mer än vad man tror tyvärr. Hoppas att du kan tysta rösterna i huvudet som säger att du ska dricka. Se till och håll dig sysselsatt och gå in här och läs när suget kommer. Lycka till!

Hoppas att samtalet med terapeuten går bra idag och leder till något nytt. Öppnar eller kanske rentav stänger lite dörrar som hjälper dig på din väg i rätt riktning. Själv har jag varit vit i 10 dagar (tror jag) och det har börjat vända nu. Har fram till nu i stort sett vaknat med huvudvärk och känt mig nästan bakis. Imorse kändes det dock lite bättre. Liiiite huvudvärk men det var också allt. Det känns underbart och jag vill aldrig tillbaka till fylleångesten igen. Det jag hela tiden oroar mig för är att jag ska börja glömma att jag inte kan dricka och falla tillbaka igen. När det gått en tid lurar man ju sig själv och allt sunt förnuft är som bortblåst och man tror att man jan dricka igen. Därför är det så bra att gå in här och bli påmind.

Fina LeverJag,

Det finns plats för dig också uppe i eken... på riktigt!

Vet inte vad du har för slags jobb (och det ska du så klart inte skriva här), men jag kan ungefär förstå pressen som du beskriver. Kanske är det dags att byta jobb? Ibland blir man lite blind över att det man gör är det ända man kan göra. Har du funderat på om din utbildning och erfarenhet kan funka på andra typer av företag/myndigheter/organisationer? Ibland kan man ju till och med byta bransch, utan att behöva tänja på ladok-poängen.

Men du, det låter ju härligt ju - kyssar och mys! Törs man fråga om det smugit sig in lite nyvärme i relationen? Det är väl inte ett dugg omoget att få önska sig både kärlek och tumult i sänghalmen! Det hjälper onekligen relationen att hålla ihop. Sägs det. ;-)

Du frågade för ett tag sedan vilken konstnär det var som jag beskrev. Lars Lerin. <3 Kom i kontakt med hans måleri typ 06/07 någonstans och blev helt tagen.

Ta hand om dig vännen. KRAM

som vinter i min trädgård tipsade om.
Har inte haft tid.
Ska se när tid finns.

Jag har bara sett det som MadGal tipsar om, se det etanoldrift.
Jag skrev här ovan att det för mig inte var så mycket nytt.
Jag är inte alls insatt i forskning och det där är inget jag har följt.
Men när han presenterar det känns det för mig självklart och som att jag redan vet det för att jag har sett det i verkligheten på olika sätt.

Jag är själv väldigt ledsen över alla tabletter som skrivs ut och har tackat nej till hur många erbjudanden som helst av läkare genom åren.
Värst var nog läkaren som föreslog ADHD-medicin trots att jag inte ens utretts.

Livrädd att fastna i tablettberoende.

Har sett vissa vänner hamna där och det är förjävligt.
Jag tar själv knappt alvedon vid feber.
Men till exempel metadon tycker jag är bra, för människor får ett värdigare liv.
Nu tycker jag dock att det har varit tyst om det i media så jag vet inte om det har kommit några rapporter om att det inte visade sig vara bra trots allt.

Ha en fin dag!

Nu är du på rätt spår! Hoppas att du får ett bra samtal och att du vågar vara öppen och ärlig. Om det blir svårt att uttrycka sej kan du läsa från ditt eget inlägg. Lycka till och välkommen till oss!

Töm skåp och lådor innan du blir ensam. Lägg foton på barnen i plånboken så att du ser dem direkt OM du skulle hamna på systemet. Peppa dej själv med ditt mål att vara nykter. Lägg dej tidigt och läs en bok, titta på film....
Så bra att du berättade för din fru. Prata och ta emot det stöd du behöver. Kanske är antabus ett alternativ?

Det läkemedlet innehåller kodein som omvandlas till morfin i kroppen. Det är inte febernedsättande. Däremot paracetamol typ. Alvedon som du fått recept på tillsammans med Panocod. Kombinationen ges vid kraftig smärta. Panocod är beroendeframkallande.

Det är nästan skönast nu. Att inte hålla på att smussla med att ersätta alkohol. Det var förknippat med sån ångest att jag skulle bli upptäckt, avklädd och synlig i mitt misslyckande. Kan få flashbacks över den oro jag kunde känna. Nästan tappa andan av ångest. Vet ni att man kan stänga ölburkar igen så att de nästan ser oöppnade ut? Då kan de stå där med vatten. men det livet är förbi nu. Gin;en är påfylld och jag tror faktiskt inte att jag kommer att dricka upp den. Har inte ägnat flaskan en tanke faktiskt. Kanske nån gång t.o.m. Kan skaffa ett barskåp.... hade ett för länge sen med nån jätteäcklig likör... Men även den slank ner till sist, så ett barskåp är nog att leka med elden.

Jag köper gärna en mössa :-). En mörkblå i så fall. Tror jag tyckte att det var lite tråkigt där i början att vara nykter. Nu är det en livsstil... Vi lagar ofta mat tillsammans sambon och jag. Det är rätt mysigt faktiskt. Jag har fått mer energi och hittar på mer saker. Orkar lite mer. Om familjen vill följa med är det ok (och roligt), men jag jobbar på att inte ta ansvar för deras mående som jag gjort tidigare. Jag gör det jag tycker verkar kul. De kommer oftast med och vi har kul, mest tror jsg för att jag är piggare.
Jag tycker att det är ok att "trilla dit" men gör det inte till en vana nu. Det är så lätt att man hamnar tillbaka i gamla ovanor.

Du grejar det här!
Det gäller att vara lite stark den här första tiden. Bestäm dig för vad du ska göra när frun är borta... Nåt alkoholfritt! jag passade också gärna på är sambon var borta för då kunde jag dricka öppet. Man behöver ett alternativ kanske, så man är inställd på nåt annat. Jag tror ju att det är nyttigt att gråta. Det känns ju alltid bättre efteråt.

Min hjärna krigar! Jag har bestämt mig, nu har jag druckit klart. Sedan säger den andra delen: Nästa vecka har du chansen, då är frun borta över natt. Ingen märker för barnen ser ju inte.

Jo, dom ser! Och nu är det slut! Vaknade vid fyra och har gråtit sedan dess. Det är som att kroppen genom detta tackar för att hjärnan bestämt sig. Jag har för första gången berättat mina äkta känslor för frun och hon stöttar fantastiskt!

Två dagar på min första RIKTIGA nykterhetsperiod gångna och det känns bra...

Tack för stöttning!

Har jag fått och mår riktigt apigt.
Tog en panocod för att minska huvudvärken och ta ner febern och jisses vad lullig jag blev.
Som alkohol nästan ju. Och det får msn.på recept.

För visst vore det skönt med någonting som verkligen vore riktigt effektivt!
Fast viss hjälp verkar man ju ändå få? Vissa tyckte ju att det var toppen..
Det kan ju vara min egen besvikelse som lyser igenom, för jag har provat ett par olika saker mot nikotinsug.. och jag blev bara sjuk..
När de sedan ville prova "lyckopiller" trots att jag inte ens var deprimerad så fick jag faktiskt nog..
Ha det gott kämpen <3

Det är ju just därför, eftersom att det enda sättet idag att sluta dricka är genom den egna viljan, som de forskar på medicinsk hjälp.
Det är ju sinnessjukt att det är så överjävligt att det inte finns någon hjälp mot denna sjukdom förutom den egna viljan.
Man verkar inte ta sjukdomen på allvar, den är så jävla skamfylld och ful.
Smutsig och ovärdig och raserar liv och familjer, barns barndomar.
Och folk vågar inte söka hjälp i tid för de skäms så mycket, vilket inte är konstigt.
Sjukdomen medför sjukt beteende.
Väldigt svårt att inse att ens friska jag inte skulle ha gjort som ens sjuka jag då man är samma person.
(Menar INTE att människor ska skylla på att de har alkoholism för att komma undan)
Men sanningen är ju att vi som dricker för mycket inte är oss själva för vi är inte opåverkade.

Det är inte klokt.
Jag önskar verkligen att detta förändras, att det på olika sätt kommer ut information från en massa olika håll.
Att man kan se på sig själv som att man har alkoholism.

Att den som kämpat och blivit nykter skulle svara så här på en fest:

Värden: Lite vin?
Den nyktra gästen: Nej tack, jag har alkoholism, jag tål inte alkohol.
Värden: Oj, ursäkta, jag förstår. Det har min bror också. Hur visade det sig för dig?
Den nyktra gästen: Ja...jag hade alltid ångest, sjukskrev mig, deprimerad, var otrogen på fyllan.
Värden: Jävlar vad härligt att du lyckats bryta och komma igen.
Den nyktra gästen: Ja, det är underbart. Nu mår jag bra och har ett värdigt liv.

Att man kunde prata öppet utan att det var värsta grejen.
Det skulle vara fantastiskt och skapa grymt mycket positiva ringar på vattnet.

Nej, idag kanske det inte finns bra medicin, men jag hoppas att det kommer.
Det behövs.
Allt för många går under och lider på olika sätt.
Och det är för få som lyckas bryta av den egna viljan.
Inte för att de är dåliga eller sämre människor, de är allvarligt sjuka i en sjukdom.

Ja, det blir lite avslagen stämning på helgerna. Min,man ser film efter film....skittråkigt. Men som du säger, det får vara så just nu.
Det finns mycket som man kan hitta på själv, jag började simma förra veckan efter flera års uppehåll. Åh, så avkopplande! Jag tänker att om jag håller mej aktiv på vardagarna så är jag mindre krävande mot honom på helgerna. Jag har stickat galet många sockar hahaha, härligt med mönster och färger.

att du söker dig hit. Å precis som föregående talare, tveka inte att söka hjälp!!

Häng här på forumet, det hjälper!

Kram

det där...jag visste här för ett par veckor sen att jag var tvungen att köpa ett par öl, som jag druckit ur för ett antal veckor sen och som jag visste att min sambo hade koll på. Så det gjorde jag. Å han vet inte att jag gjort det. Usch. Hur man beter sig. Men nu är det slut på det. Se det så du oxå, och ta nya tag.

Kramis på dig Sisyfos

Ja, jag har verkligen lyckats hitta annat att göra på vardagarna. Jag har inte tid att vara onykter längre. Tidigare tränade jag mest på morgonen, nu har jag lagt till kvällsaktiviteter. Det tar inte lång stund, det ger mej ro i kropp och själ. Det finns absolut ingen längtan efter vin därefter. Det är befriande!
Men, som sagt helgerna har jag svårare med...

Hej!

Hur gick det igår?

Nä det har jag inte. Jag tycker själv att allt går bra, att jag själv mår bra, trots att jag faktiskt föll dit lite i lördags. Jag har svårt med lördagskvällarna!! Mycket för att min sambo oxå verkar tycka att de är tråkiga. Så i lördags åkte jag dit. På två 3,5or. Men det var stopp sen, jag ville inte ha mer.

Sedan tror jag oxå att det var för att min vecka varit sååå hektisk och jag sov jääättelänge på lördagen och hamnade liksom fel med rytmen.

Jag vet inte hur jag ska få honom att tycka att vi ska göra nåt kul, nyktra. Han deppar vid tvn, det börjar jag bli säker på. Det ÄR hans terapi, så jag tänker ta det lite lugnt med det.
Grejen är den att vi gör nästan allt ihop. Eller i vart fall, väldigt mycket. Så när han inte vill göra nåt, så är det så ovant för mig. Men jag antar att det är bara för mig att hitta på nåt själv tills han tagit sig ur sin bubbla.

Nu har jag lugnare, behöver inte plugga och ha mig. Har tid att sticka, jag gör mössor på löpande band, snart måste jag nog börja sälja. Eller skänka bort... haha, jaja värre problem kan man ha.

Kram alla fina

Var rädd om dej kattmamman, ge inte upp din längtan efter att vara fri från alkoholberoendet!