Senaste kommentarerna i forumet

När jag är ensam och de andra sover. Då kan jag andas och sitta i lätt meditationsställning och/eller göra ett kort pass Yinyoga. Tänder ljus och försöker att släppa taget om tankarna (som ofta är lugnare på morgonen) och bara vara. I perioder går det bra men ofta när jag behöver det som mest, får jag inte till det. Det är lätt att hamna framför datorn med kaffekoppen. Får nog begränsa min datortid....

Att vi kör i diket ibland händer oss alla, men ge inte upp, du är ensam på dina resor och då blir suget stort, kanske går det planera dom så du reser ihop med kollegor eller liknande så du får annat att tänka på.
Jag har samma problem som du, när jag är ensam blir suget värre, särskilt om jag är sysslolös.
Upp på banan igen så hjälps vi åt ?

Forumet är hur bra som helst för oss, det ger ett oerhört bra stöd, så fort suget kommer så in och läs, och framförallt att få skriva av sig hjälper mycket.
Starkt jobbat.

RaniLee.

Jobbigt med tankar ibland. Det är då man vill stänga av hjärnkontoret... Men inte längre med A.

Har du en bra plats att hämta lugn och kraft ifrån? För mig är det i naturen, men det går nog att hitta i musik och på andra platser...

Kram, vännen.

Så bra att du kunde tänka klart kring triggers. Steg på vägen för oss. Skönt med forumet när suget sätter in, eller hur?

Vi kämpar och lär oss dag för dag...

Vi har lång och krokig väg framför oss, det är lika bra att inse att det kommer bli väldigt tufft.
Att ha A hemma är rena fördärvet för oss, det fick jag erfara i lördags, man kan säga så här, att om du inte tar det första glaset så kan det heller inte bli det tionde.
Om vi tänker att vi bara ska ta ett glas så kommer det till 99 % säkerhet att sluta med bakfylla.
Läs och skriv här på forumet så blir det lättare att samla mod och styrka, alla vi här sitter i samma båt och tillsammans så ska vi kämpa för att klara detta, en dag i taget.
Kämpa på, du klarar detta, och skriv hur det går för dig ?

Vilken kraft och styrka du har inom dig!
Det låter verkligen som att du har bestämt dig för att kämpa, att du vill nå förändring i ditt liv.
Vi är nu flera som följer, imponeras och tror på dig, en dag i sänder.

Du skriver att du önskar anonymt stöd, om du i framtiden önskar att prata med någon så kan du även ringa anonymt till Alkohollinjen.
Du nämner också att du har haft tankar om att ta ditt liv. Om dessa tankar återkommer kan du anonymt även kontakta Nationella Hjälplinjen.

Ta hand om dig!
Varma hälsningar
Ylva/Alkoholhjälpen

Precis Leverjag... de är gifta med varandra. Idag måndag. Stress på jobbet med känslan att aldrig räcka till. Hämtar barn sur som ett bi. Allt jag kan tänka på är A... såklart. För nu börjar jag fatta mina triggerpunkter. Jobb som kräver, barn som kräver och allt känner man sig otillräcklig inför. Hjärnan går på högvarv och när jag vill vila (behovet av återhämtning) blir det (för stunden) tillgodosett av vin. Idag tänkte jag ändå klart runt situationen under A-suget och det var aldrig aktuellt att faktiskt dricka nåt. Tänkte däremot på hur fasen jag ska hantera när S&A sätter klorna i mig. Idag blev det att läsa era fina trådar på forumet och sitta en stund själv i köket. Nu känns det redan bättre. En stund.....

Blev inspirerad av ditt inlägg Konstnären.

Gick en långpromenad med min hundflicka och kastade pinne en stund. Bra att andas frisk luft. Det hjälper. Imorse mediterade jag en stund och blev helt avslappnad men en oro och sorg sitter i. Vet inte vad det är. Har inte lust m något och känner mig rastlös och som en klump gråt sitter i halsen hela tiden. Funderar på vad det är som spökar. Har mått så bra fram till i lördags. Är det hormoner (påverkas mycket), känslor som jag nu känner och är ovan med, sorg och saker jag inte bearbetat, vakuum i livet för att jag ändrat mina vanor, ensamhet och vilsenhet eller bara en dag i november när livet känns lite tyngre än vanligt?

Är jag rädd? Rädd för de beslut som ska fattas? Är jag rädd för jag vet att jag måste ändra riktning och för att göra det behöver rannsaka mig och mitt liv. Just nu vet jag inte var jag är på väg. Vet bara att söta om mig och låta tiden gå är viktigt nu.

Det är så mycket elände i världen nu, så det ljusa i värken hamnar i skymundan, inte minst i medierna. Tror det påverkar oss som en slags negativ hjärntvätt. Världen går under, klimatet förstörs, folk har ihjäl varandra, plågar andra, utrotar djur och natur, terrorismen hotar och lamslår, bostadsbubbla, nedskärningar, klyftorna ökar, kris, vården går åt helvete, skolan misslyckas, flyktingströmmen sätter press och romerna sitter överallt i ur och skur och påminner om att vi har det så mycket bättre.. Tänk om medier kunde skruva lite mer om alla de fantastiska projekt och människor som skapar, räddar och helar i världen!?

Jag behöver nytt att fylla tankarna med. Jag behöver träffa nya människor och upptäcka andra sidor av livet. Blev nyfiken på gruppbehandling, Konstnären. Kanske kan vara bra stöd för mig för att klara detta och känna gemenskap att se fram emot.

Ska börja träna igen imorgon. Det kan nog hjälpa mig nu. Behöver ta ut mig ordentligt. Skulle kunna gå flera mil om dagen om det fanns tid.

Ingen alkohol idag heller. Vi kämpar vidare. Det blir alltid ljusare och lättare igen.
?

och har en fin plats vid vattnet att gå till. Det är väl så att det är en process och tanakrna blir många och äveb tröttande. Fint att läsa om dina funderingar.

Vad starkt av dig. Tack för att du delar med dig. Jag tror på dig!

Bra jobbat av dig. Mycket tankar hm, ja, sant. Då var det måndag igen och jag gillar vardagar mer än helger just nu. Kom precis hem efter en långrunda med min älskade hundflicka. Hade bollslungan med mig och hon har jagat boll i en och enhalv timme och jag har försökt fokusera på mig själv,, men hon har pockat på min uppmärksamhet hela tiden, kasta bollen stå inte där och dröm. Nu ligger hon utslagen i min säng nöjd med allt, Idag känner jag frid det pendlar fram och tillbaka. Blev sur på en väninna i lördags kväll som ringde och var riktigt berusad. Blir så trött på henne har sagt hundra ggr att ring inte när du är onykter, svammel, svammel. Genast kom tankarna på A, men jag sa till mig själv är du jävla lättlurad, vill du vara i samma tillstånd, ett ynkligt nej det vill jag inte punkt och slut. Önskar att det aldrig funnits alkohol att alla hade gått omkring lite berusade av själva livet. Men det har ju funnits i alla tider. Regn utanför och tilltagande blåst, ska tända ett ljus och ta en halvtimmes meditation nu. Det går ju bra det här eller hur. Jag skulle inte klara mig själv utan stöd härifrån, finns alltid någon inne som du skrev. Grunnar hit och dit om jag ska ta upp en gruppbehandling igen, gick ju ett år innan och det var bra. Inte AA utan alkoholhjälpen, tål att tänka på. Det är ju när man mår bra igen som man behöver det, får se. Ha det fint
Kram till dig
Konstnären

jag är ledig idag och en ledig dag brukar innebära vin och lite till och så till slut mycket ... Jag har sett till att vara sysselsatt till max hela tiden för att inte tänka på suget ... Nu är det värre än någonsin - kan nästan känna den underbara smaken av vin i munnen och få slappna av ... Då satte jag mig och läste här och såg att jag fått fler kommentarer av krigare som liksom jag slåss och brottas för sin överlevnad och värdighet och då tänkte jag "nej jävlar i om A suget skall vinna ännu en gång " nu är det bara att kämpa kämpa och kämpa !!!! Tack för alla kommentarer och peppande tillrop - det räddade mig idag att trilla dit igen och jag förstår att jag kommer att ha stor nytta av detta forum ! Tack alla fina !

jag är ledig idag och en ledig dag brukar innebära vin och lite till och så till slut mycket ... Jag har sett till att vara sysselsatt till max hela tiden för att inte tänka på suget ... Nu är det värre än någonsin - kan nästan känna den underbara smaken av vin i munnen och få slappna av ... Då satte jag mig och läste här och såg att jag fått fler kommentarer av krigare som liksom jag slåss och brottas för sin överlevnad och värdighet och då tänkte jag "nej jävlar i om A suget skall vinna ännu en gång " nu är det bara att kämpa kämpa och kämpa !!!! Tack för alla kommentarer och peppande tillrop - det räddade mig idag att trilla dit igen och jag förstår att jag kommer att ha stor nytta av detta forum ! Tack alla fina !

Det värmer ska du veta. Kram tillbaka! :)

Nej, jag tycker att du är stark och modig! Jag kämpar precis som som du och många med oss, med sug, med sorgen över att förlora A fast det är en riktig typ som man skulle kastat ut för länge sen. Det känns jättetufft ibland och som du kan se på mitt namn här är jag väldigt ambivalent. Ett steg fram och två tillbaka men nu satsar jag på att försöka igen. Trägen vinner.. Kram till dig. För varje glas vi avstår blir vi lite starkare..

Har följt er tråd och känner igen mej med mitt drickande, jag är så trött på det. Vakna bakis och inte kunna ta bilen, man blir låst. Och varje fredag och lördag och söndag så ägnas det åt A, fast att jag lovat mej att sluta så går det inte när det finns hemma. Varför går det inte bara att ta ett glas:(
Men nu har hag bestämt mej för att till att börja med hålla upp med A, jag hoppas att jag kan även efter tredje dagen utan att ha samma positiva tänkande och inte som jag brukar -jag kan nog ta mej ett glas, för att slappna av:/
Jag verkligen vill men vet inte hur jag skall få mod och styrka att klara det.

Så härligt att komma in och läsa alla uppmuntrande ord från er, det värmer verkligen! :-)
I fredags gick det åt skogen. Som det händer ibland så stängde hjärnan bara av till slut och jag tänkte inte på hur jag drack utan ville bara ha mer. Drack tills jag behövde spy. Så blir det alltid nästan vid festtillfällen. Börjar inse mer och mer att "lagom Partyfull" existrerar inte för mig. Efter två glas börjar jag få ångest och känner mig allmänt olustig till mods, jag vet inte om det beror på att jag vill dricka mer men känner att jag av sociala skäl inte borde dricka mer på en stund och då blir stressad för att jag blir helt fixerad på när jag kan ta ett till glas. Eller om det bara är vanlig ångest som kickar igång. Jag tror nästan mer på det första för jag blir väldigt lätt rastlös när jag druckit två glas eller mer. Får jag inte utlopp för energin då får jag istället ångest. Får jag ångest vill jag dricka mer för att lindra ångesten och sen blir det pannkaka av allt... Alkohol är fan inge bra alls för mig. Jag är en sån som inte kan dricka måttligt, jag har alkoholproblem. Jag började dricka rätt sent, först efter 21 som jag började dricka varje vecka och sen dess har det bara gått utför. Jag vågar inte skriva att jag ska sluta dricka, det känns läskigt och jobbigt och som ett alldeles för stort löfte. Men jag är ju här för att jag behöver förändra mitt drickande och det har jag ändå gjort sen jag blev aktiv för typ två-ish veckor sen. Men nu måste jag ta nästa steg i förändringen och erkänna för mig själv att jag inte kan party-dricka. Jag mår dåligt av det. Det får negativa konsekvenser. Jag mår dåligt dagen efter. Jag mår dåligt två och ibland tre-fyra dagar efter pga ångesten det för med sig. Jag kan inte partydricka. Det får bli mitt nya mantra. Jag kan inte partydricka, det funkar inte för mig, det skapar bara ångest, illamående och spyor. Heja mig och heja alla oss här på alkoholhjälpen!!

Nån som har tips på hur jag ska sluta?har druckit kontinuerligt nu i 4år efter min dotters död.men har fått besked av läkare att min lever blivit mkt sämre Samt för lite äggviteämnen.jag har missbrukat mer eller mindre hela livet men orkar inte mer .är det farligt att bara sluta?jag har stesolid o mogadon till natten samt smärtstillande opiater spm oxå ska avslutas.föreligger nån skada för hjärnan att bara sluta????

Måndagmorgon och återigen igen samma ångest och och en önskan att ändra på livet:(
Jag är också en kvinna i mina bästa dagar som har halkat dit under en lång tid, det är inget som syns eller någon som skulle tro det. Jag är väl som många andra som har samma problem, sköter mitt jobb, tränar relativt mycket och har tre barn som har 100 koll på och bryr mej jättemycket om. Men jag slappnar av på kvällar och helger med alkohol i stora mängder. Har jag en gång börjat så kan jag inte sluta förräns det är slut eller jag är väldigt avslappnad.....
Morgonen efter är mindre kul, de bästa dagar är när man får vakna upp och veta att man inte druckit någon a, och sedan vet jag inte varför jag inte kan hålla det:( när jag har hållt upp med a så kommer längtan med att sitta på kvällen och titta på tv och slappna av med a. Jag skulle verkligen behöva hjälp med att få styrka och mod att stå emot, känner att det tar över mer och mer. Våra helger tar mer eller mindre över med alkoholen, vi börjar att dricka tidigare och tidigare. Min sambo är tyvärr väldigt glad i detta också, han ser hela tiden till att det finns mycket av mitt vin hemma, nästan som han vill att jag skall dricka. Känns som då håller jag mej hemma, och det gör jag då för jag dricker i hemmets vrå. Jag skulle verkligen behöva hjälp och kraft och mod för att ta mej ur detta, och jag ser att många med mej har samma problem. Så jag hoppas vi kan hjälpas åt och peppa varandra:)
Dag 1, here I come!

Nu tar vi en vit vecka till. Du är oerhört stark och du kommer fixa detta. Du får klättra upp i sockerdricksträdet och ta en sockerdricka istället :)

...nä nu är jag faktiskt orättfärdig, den har innehållit både lugn och fullt spett.
Lördagen bjöd på sen frukost och en lugn eftermiddag, släpade fötterna efter mig.
Den det tycker jag att jag hade rätt till, efter en sjuhe..tes arbetsvecka, helt slut och jätte...grinig på fredagen och en huvudvärk som hette duga, en spricka i skallen av minst Grand Canyons storlek.
Till kvällen blev det musikal med ett par gamla goda vänner och middag innan, eller inte jättenära utan några som vi känt kvinnan i 22 år och numera nygift med en ny man, lite sådär löjligt nykära men på ett moget sätt ändå.
Trevligt i alla ära, inte jättesent ändå, precis lagomt, det var vi gubbar som höll oss nyktra, lite skönt att få sitta bredvid ratten för en gångs skull och inte alltid vara den där notoriska fyllechaffisen.

Söndagen då, tja en utrensning igen, jag har tre ställen som är ett ständigt elände i mitt hus, vinden, garaget och arbetsrummet.
Denna gång arbetsrummet, jamen fy f.n vad med skit man samlar på sig, det där bra stället man lägger ifrån sig grejor som man ska ta hand om en annan dag, och den där andra dagen kommer aldrig, förens just idag.
13 timmar tog det, och jag är inte ens klar, vi var fyra stycken, tjejerna tog hand om papprena och gamla kvitton, manualer osv.
Jag och svärsonen tog hand om alla apparater och leksaker, gamla skrivare, routrar, NAS'rar, diskar, CD-skivor, printerpapper, pennor, miniräknare, installationsskivor och allt gammalt mög.
Jag är inte alls enskilt skyldig till all bröte, frugan pluttar gärna in mina grejor som jag har lagt ifrån mig i köket, jo det är mina grejor men det är inte jag som har lagt dem där, men den bataljen tar jag inte upp, den är redan förlorad innan jag ens har påbörjat den.
Man har lärt sig en del saker i sitt förhållande, ibland måste man göra avkall på vissa höjer, oavsett om man har rätt eller inte.
Och vet ni, jag har ca 1/3 kvar, en hel garderob med bra-att-ha-saker, gamla mobiler, kameror, videokameror, laddare och sladdar till dem osv, fattar inte vilken hamsterådra man har fått, men jag har blivit duktig på att slänga prylar också.
Fyra flyttlådor upp på vinden, tre ut i garaget, jo jag vet att jag har flyttat på problemet, men det är sorterat i alla fall...

Så jag känner mig rätt nöjd ändå, ganska skönt att kunna vända sig om i arbetsrummet utan att behöva backa ut igen.
Har en jättefin stationär dator som jag inte har kommit åt för att bordet har varit fullt av prylar, nu står den där nydammad och väntar på 212 uppdateringar eller något liknande...
Ena skrivaren hade patronerna geggat igen sig på,varför motioneras de flera gånger om dagen så att de tar slut även om man inte använder den, jo för att de få gånger man ska använda den så funkar inte f.nskapet.
Tur att vi har en sv/v laser också, snuskigt dyr att byta patron på, men den funkar alltid.
Hur man än gör med dagens teknikprylar så blir man alltid fistad på pengar, det är uträknat.

Nu är klockan ett på måndagsmorgonen och jag har fem dagars hybris framför mig, har svårt att komma till ro.
Nästa helg är också fulltecknad, tjo och tjim var det går undan...

Har ni andra funtat på Riddarträffen den 5:e December?
Jag har, och har fundrat klart, jag kommer...om än lite läskigt...
Man hela livet består av mentala hinder som man måste lära sig att ta sig över, det kan ju också bli otroligt roligt och lärorikt också.
Men något sådant tror ju inte hjärnan att det ska bli, den ser ju som vanligt bara det som kan blir besvärligt, aldrig det som kan bli bra, utan man ska alltid bli så där förvånad över sina känslor.

Jag är förvånad över hur min livssituation ser ut idag om man jämför med hur eländig framtiden såg ut som nynykter,
det hade man aldrig kunnat tro, ingen räkmacka men det glider på rätt bra ändå.
Problem finns det fortfarande, men istället för att mäta dem med tumstocken så funkar det idag bra med ett skjutmått.

Alkoholen och dess biverkningar förstorar allt, både glädje och problemen, och när berusningens glädje har försvunnit, så återstår bara problemen kvar, och de behöver man göra någonting åt, annars förlorar man jämvikten i livet.

Berra

Försök på heldag, då jag kanske behöver pipa iväg tidigare eftersom vi är bjudna på glöggfest i en annan stad på kvällen.
Frugan har noterat i kalendern att inte knöka in något mer den dagen...

Väl mött, forumdeltagare!

Berra

Det kanske finns nån mening med det. Att du är tvungen att ta itu med detta ändå. Istället för att fly. Hoppas att det ordnar upp sig för er och framförallt för dig.

Förlåt Kvaddad om du tog illa upp. Det är så vanligt med återfall och lätt då att dra förhastade slutsatser när någon varit borta. Och då när du skriver att det är lika bra att vara full så antog jag att du var just det. Skönt att jag hade fel. Men du har rätt i att världen inte blir bättre utan a. Jag blir däremot bättre på att hantera den. Därför är jag nykter.