Senaste kommentarerna i forumet

Lill Per skulle det vara?

Vad fint att just du skriver! Jag började dagen med att läsa din tråd och blev så imponerad av hur du kämpar. Du har verkligen rätt: här finns så underbart mycket stöd och värme. Är så glad att ha tagit steget in. Idag är min 7 de helvita dag och jag känner mig nöjd med det.
Får besök av A-djävulen ett par gånger om dagen , men hoppas det ska avta med tiden.
Låt oss hjälpa varandra så att vi till slut hamnar där att vi inte måste kämpa utan nykterhet är det självklara tillståndet.

Så skönt att höra att du är tillbaka igen, och dina ord värmer gott i novemberkylan. Stor varm kram tillbaka till dig.

Jag hejar på dig och tycker du är duktig! Du ska verkligen vara nöjd med dig! Ha en fin dag! Kram

Med ADHD......och ja det är kaos i hjärnan. Blir inte bättre av att man dricker. Men så svårt att låta bli :-(

Kör ibland med en, men du tar tag i det och kanske Antabus också kan hjälpa på vägen? Det hjälper mig med. Heja dig du är enastående!

Jag får försöka ladda om med mod att gå till läkaren o få antabus. Det är nog enda vägen...

Att jag är nykter innebär ju att jag kan ta itu med stressen och kanske göra något åt situationen på jobbet. Det hade varit omöjligt för mig om jag sunkat ner mig igen. Antabus blir bra till morgonkaffet. Egentligen är en stor fest i antågande till helgen, men jag kör alkoholfritt så har jag koll på alla barnen som ska med och så kan jag köra. Japp - bestämt!

Jag söker med ljus o lykta efter något att hänga upp mitt liv på. Visst har jag många intressen och är nyfiken på mycket. Jag lyckas helt enkelt inte naila vad jag söker. Visst, träningen är en livsstil med allt vad det innebär. Även att jag kommit lite till åren så är det fortsatt prestation som gäller. Skulle önska att jag bara kunde vara i nuet och finna min plats. Inte känna efter så jävla mycket. Inte vara skraj för andra människors syn och tankar på mig. Bara släppa allt det där och leva fri. Utan alkoholen går det mycket bättre, men efter ett tag kommer de där känslorna på att söka efter mening i livet, är detta allt? Hur fångar man ögonblicket? Jag har faktiskt köpt mig ett instrument och börjat gå kurs på nätet. Det har varit en dröm i hundra år att sätta igång. Kanske jag är på rätt väg trots allt? Har samtidigt alltid velat skriva och det kan man ju göra hela tiden om man önskar. Nåväl, att jag är en speedad man med mycket som behöver komma ut är ett faktum. Ha en god, närande dag allihopa.

Det värmer att ha en veteran som dig som stöd o kompis här inne. Jag kommer tillbaks var så säker. Inte helt stabil ännu.
Såg att du är på god väg mot ditt nya liv. Stort grattis Fenix.

Häng kvar på forumet och skriv, även om det inte går som du har tänkt dig, vi är många!

även om det förstås hade känts ännu bättre om jag klarat konferensen utan Antabus....Står inför en ny prövning till helgen som jag ska försöka klara med Selincro. Mådde visserligen illa första gången jag testade detta men ska göra ett nytt försök.

när man är stressad är Antabus helt suveränt, tycker jag, man kan helt enkelt inte dricka och behöver inte förhandla med sig själv. Är också nöjd efter en tvådagars jobbresa som hade inneburit A utan Antabus. Vi hänger i katten !

Sänk inte dig själv, även om det är tungt. Hade det varit enkelt för oss hade vi inte behövt detta forum, eller hur? Använd antabus, det gör jag. Det är ett suveränt sätt för att slippa misslyckas. Fortsätt att skriva här, även när det inte går bra, det blir bra, men det tar tid och det måste det få göra!

...lunkar tiden mig bi.

Kallt fuktigt och mörkt, ingen favoritmånad precis, lätt för att bli smått irriterad hela tiden, kortare stubin än vanligt...
Ja den första vintermånaden inbjuder inte till någon behaglig myspyskänsla precis, en mellantid som man bara vill att den ska flyta förbi, snabbt.
Många tunga suckar vid middagsbordet, alla har för mycket att göra dagtid och ingen ork kvar på kvällen, det är en tung tid.

Vi brukar frugan och jag hårdstarta med alla teaterbesök i Oktober-November, bara förra veckan tre tillställningar, allt för att försöka liva upp det kulturella, och visst hjälper det en att orka dra sig igenom denna tunga geggiga tiden.

I lördags var vi på en musical med efterföljande dans, som nykterist dansar jag aldrig, en eftergift jag har fått ta med förstånd ändå.
Sittandes ensam invid dansgolvet kommer en några år yngre dam fram till mig, mycket attraktiv om än påverkad av alkoholen och lite sluddrade tal, blir naturligtvis smickrad av att få bli uppbjuden tills dess jag i allt oljud lyckades analysera exakt vad hon ville....
Vänta här nu lilla damen!, ville du att jag skulle bjuda upp din mamma, hon i den grå klänningen och den bruna handväskan?

Ska jag dansa med din mamma?
-Ja svarade hon med sin alkoholparfymerade stämma och en lätt skälande och okoncentrerade blick,...om du vill?
Det var som om hon hade sparkat upp sina pumps rakt upp i klockspelet på mig, ser jag så j..va gammal ut?
Att de medelålders damerna fixar ragg till sina morsor, ville hon ha mig som sin styvfar?
Lätt vingklippt blev mitt ego, samtidigt som jag ändå långt inom mig tyckte att det var en fin gest hon gjorde åt sin gamla mamma.
Jag hade med svårighet kunna ansträngt mig att dansa nykter för att vara trevlig mot dottern, men hennes mamma.....
Så dansade jag då, nejdå, satt mest som en fågelholk i discodunkssorlet och försökte begripa situationen...
Berra, du har blivit gammal, åtminstone för att gå på denna typ av tillställningar, uppraggad till deras morsor, tänka sig...
Jag lommade lite moloken tillbaka till mitt sällskap, fick dränka mina sorger i en källarsval Loka citron från baren.

Fars dag gick lite åt Novemberirritationens snedsteg.
Den var inte bokad för någonting utan öppen för förslag, det kunde bli en funny bundy sunday, för att citera Al Bundy i married with children en 90tals serie som gick sent på kvällarna.
Men det gick segt, föreslog allt möjligt för familjen, gå på museum, gå på kondis, åka till stan, t.om köra inomhusgokart men inget dög åt alla familjemedlemmar inkluderat Svärsonen, nähej vad sägs om bio då?, jaså inte.
Hyra en film på TV'n då?, då kunde vi inte ens komma överens om en enda film.
Tiden gick och den började bli fyra på eftermiddagen, jag reste mig ur soffan tog en snabb dusch och klädde mig för en helt vanlig j..va söndagspromenad när det för en gångs skull var sol ute en helgdag, de andra kunde sitta där och ruttna inomhus, nu var jag sur.
Men då följde 4/5 av familjen med mig till affären, lite förvånad över att farsan hade lackat till, det var ju min dag och jag hade velat att vi skulle göra något tillsammans, men inget passade de andra, de ville inte ställa upp på mina förslag.
Så...det blev min sämsta fars dag hittills, och ändå kom jag inte iväg till min egen pappas grav med ett gravljus, nä burr!

Det svallar med mina känslor fortfarande, en envis huvudvärk håller mig stingslig varje dag, känns som om jag har en spricka i mitt kranium och hjärnan är på väg att svälla ut genom den.
Jag vet vad som skulle kunna lindra den, den har jag 25 års erfarenhet av, men den gjorde mig till en missbrukare.
Och påbörja en ny med smärtstillande tabletter låter inte heller som en god ide.

Försöker härda ut och finna orsakerna till självaste upprinnelsen, men det låter så lätt att enkelt skylla på det jäkla Novembervädret.
Jag vet att det inte är rätt, men har i alla fall en anledning.
Enklast hade väl i alla fall varit att acceptera att det finns toppar och dalar, och just nu så dalar det.

Men vem har sagt att ett liv skulle vara enkelt att leva, livets stig är fylld av hinder och faror.
Ibland skulle man bara vilja stanna upp och svära....

..fan!

Berra

Jag har också gjort op och fått problem med alkohol( vin) efter det. Av de som op samtidigt som jag vet jag 3 till som också har fått problem. På nyheterna härom dagen sa det att det är vanligt. ( Och speciellt problem med vitt vin tydligen. Antagligen för det lättdrucket )
Jag minns även att det nämndes på info träffen innan op.
Jag tänkte aldrig att det skulle hända mig...
Jag har nu varit nykter sen 15 juli i år, drack visserligen 2 glas vin för Snart en månad sen men det gjorde att jag blev mer klar med att alkohol inte längre är nåt för mig. Men tyvärr har det gjort att jag äter lite mer :(
Klarar du inte att sluta dricka på egen hand måste du få hjälp.
Lycka till och man har allt att vinna med att vara nykter istället för dessa minnesluckor och ångest.

Jag klarar några dagars nykterhet, så är vinet framme igen. Jag är såhär sjuk, jag är inte bättre än såhär. Och jag VILL verkligen inte att barnen ska växa upp och inse vad deras mamma är.
Det har varit en del hinder minst sagt det senaste. Inte rörande alkohol utan ekonomin. Jag har varit naiv och godtrogen, det visar sig nu kosta mig dyrt.
Jag vet att jag kommer ur detta. Alternativet är för tragiskt. Men just nu är det tungt...

alltid lika trevligt att du dyker upp igen. Vi har ju haft med varandra att göra nu ett tag, och förr eller senare så når vi befrielse från A och kan ägna åt oss livet som det är. Välkommen tillbaks!

Har du kommit fram till något?! Det är så intressant att läsa dina funderingar!
Sommarkatt15

Vad stressen just nu på mitt jobb gör mig alkoholgalen! Förhandling har pågått från och till idag, men jag har stått emot - är trött, nykter och nöjd.

Att din målmedvetna plan gick i lås - Jag lyfter på hatten!

Pojkvännen frågade vad jag skulle dricka till maten (i vanliga fall hade jag pga marätten ifråga sagt "vin!" På en gång) men inte nu. Tyvärr så var ju förslaget från hans sida att vi skulle ta vin och då kunde jag inte säga nej. Såklart blev det fler glas än jag ville att det skulle bli. Men skillnaden inom mig sen jag började skriva här är ändå enorm. Idag var suget lite sisådär under dagen, men i vanliga fall hade jag kapitulerat för suget ikväll eftersom "jag drack ju igår, då kan jag lika gärna dricka nu också". Men icke, trots att pv tog en öl så stod jag emot. Gjorde en kopp vaniljte med blåbärshonung istället, tänkte på hur det blev igår och alla starka, kloka människor här som vet att jag inte behöver dricka ikväll. Göran vill det, men inte jag. Så stor skillnad det här forumet gjort på mindre än en vecka är jättestor verkligen. Ska nog ta och starta min egen tråd snart.
Nån som vet hur man gör för att lägga till en diskussion som favorit?

Ja, kan vi hålla ut så finns ju klara bevis på att våra liv kan bli betydligt bättre, men på resans gång kommer vi stöta på patrull många gånger, men som du säger så ska vi klara detta, med mycket envis vilja och stöd här från detta forum.
Kämpa på LillPer

/Mick/

Förresten, inget tvång med att uppdatera här dagligen tycker jag, då blir det ytterligare en kravfyllt grej och det är inte positivt. När man känner att man har lust och kraft så går man in och skriver tänker jag :)

Hur går det för dig nu?

Starkt Leverjag att du stog emot när du blev bjuden på vin idag.
Jag har många gånger oxå tänkt som du, " ska inte jag kunna sitta och ta några öl och ha trevligt som mina vänner "
Den tanken har alltid dykt upp alla dom gånger jag försökt sluta med A, det har alltid slutat med att jag inbillat mig att jag kan dricka måttligt, och det har kanske lyckats en gång eller två, men sen har det som vanligt gått åt skogen.

Visst ska vi följas åt här för en lång tid framöver och stötta varandra, och koncentrera oss på att inte ta det första glaset, klarar vi det så kan vi inte heller få i oss det 10e glaset. Grattis till dina 11 nyktra dagar, och kram till dig med ?