Senaste kommentarerna i forumet

Tack harrim. Har tänkt på det också, att göra egen. Luskar lite på recept som verkar bra. Är inte som förtjust i äpple så får bli nån annan smak.
En liten snilleblixt tänkte att om man köper en god på bolaget och kokar den så borde smaken vara kvar men alkoholen borta men tydligen är det inte så? Att all alkohol försvinner inte alls även det skulle koka upp. Det har man ju fått höra jämt ;) hm alltid lär man sig nåt nytt :)

Hej weekend, har läst igenom din tråd och vill bara tacka för rolig, ärlig och inspirerande läsning! Hoppas du fortsätter uppdatera. Ha det gott!

Alamedaslim, att du har lyckats hålla upp i ett år tidigare betyder ju att du har förmågan att klara det bra! Jag har aldrig hållit upp så länge (bortsett från graviditeter). Hur gjorde du då? Jag menar, för att hantera situationer där du hade velat dricka?

Jag och min sambo har pratat om det flera gånger. Det är jättejobbigt när det har hänt saker som har gjort att han har tagit de samtalen med mig, det skulle jag verkligen vilja slippa i framtiden. Ändå verkar han lita på mig någorlunda eftersom han inte har ställt nåt riktigt ultimatum än, men jag tror det beror mer på att han inte tror på tvång och hot utan hoppas på att jag ska lyckas ta tag i det själv. Förra helgen så var det han som föreslog att vi skulle ha en liten flaska vin, och då känns det som att han litar på mig (alternativt att han vet att jag blir glad av det, och jag har varit rätt så grinig på sistone...).

Om jag verkligen kände att jag började tappa greppet ännu mer och inte längre kände att jag har någon chans att klara det själv, så skulle jag be min sambo om hjälp. Men jag är inte där än, och visst finns det en stolthet som gör att jg helst inte pratar med nån utan försöker fixa det själv så långt som bara är möjligt. Jag vill dessutom behålla känslan av att jag gör det för min egen skull, för att jag är värd det, och om jag blandar in honom så blir det oundvikligt så att då gör jag det också för att inte göra honom besviken/för att inte känna mig dålig inför honom.

Jag skulle hellre ha kontakt via forumet än mail. Det är synd att det inte verkar gå att skicka privata meddelanden på forumet. Min mail har jag såpass öppen på alla enheter som jag använder så där finns det risk att folk ser och undrar. Så jag känner mig mer trygg att prata om de här problemen här. Hoppas du ändå vill prata! Fördelen med att vara här också är ju att man kan få kloka inpass ibland av människor som är mer erfarna och en del som ser saken från ett annat perspektiv

Blev inte 3, men inte heller 5. Sov väldigt lätt, som om ja va medveten om allt runtomkring men ända hade ögonen stängda. Inte optimalt.

Vad kul att du håller i och kommit så långt! Jag kommer ihåg när jag startade här (första gången...) att titeln på ditt tråd träffade mig så. Jag kände också så, då när jag hade varit utan i någon vecka. Nu ny början, eller förstärkning på min början sommaren 2014 ;-)
Känns annorlunda denna gång. Mer jobbigt att starta men lättare under starten om du förstår...

Inspirerande, grattis och tack för att du delar ❤️

Och Dina turer i din tråd. ;-) vad glad jag blir och vad härligt att du håller i och mår så bra!

Jag toktränar inte som sist. Jag måste jobba med stress och balans annars fortsätter jag som förr.
Visst skönt med promenader på hösten! Det är bra med tips och råd här. Såg nyss glöggtips i forumet jag ska prova ( äppelmust med glöggkryddor)

Ja, förstod nog inte vilka klor den elake fan satt i mig. Nu på riktigt, en fajt för resten av livet...

Håll ut! Ge det en chans

tillbaks Vickan, eller Leverjag och det gör du ju eftersom du skriver här:-) Lika roligt varje gång att se människor komma tillbaka hit, och jag hör ju till dem som vet vad jag pratar om, fast åt andra hållet så att säga. Nu har jag varit nykter sedan början av juni, och varje dag känner jag en glädja över att vara i livet och slippa självföraktet och hopplösheten av det dagliga drickandet. En stor hälsning till Konstnären också när jag ändå är på gång. Ja att göra bra grejer i vardagen gör susen, som ni gör och lagar god mat till exempel. Jag motionerar varje dag genom att spela golf, men även bara promenera och det stärker mig i min nykterhet och att må bättre. Tips på bra grejer att dricka kan man aldrig få för mycket av, ska testa det du nämnde. Styrkor till dig och alla andra, A är ingen fiende att leka med har jag insett.

Bedövat- inte obemättat. ( gillar verkligen inte att orden byts ut.)

Jag upplevde det igen nu. Har läst om många som tagit upp detta. Har tagit nästan en vecka att inte vara helt slut på kvällen, men jag tror också att det är dels uppdämd trötthet när vi druckit (A håller oss vakna på kvällarna och minska kvalitet på den sömn vi får) och att vi faktiskt känner våra behov. Vanligt att muskler och kroppsdelar börjar göra ont, huvudvärk, trötthet, känslor, lukter smaker mm. Vi är ju på väg tillbaka till ett obemötta tillstånd. Många blir jötteirriterade och arga ganska lång tid Sedan tror jag personligen att den första avgiftningen, akuta reningsfasen också tar på kroppens krafter som vi nu känner.
Kan bara säga, ge mina enkla råd; följ med din kropp, njut av tröttheten och se den som en läkning, ngt positivt. Go with the flow. Lär känna dig själv igen. Läs en bok med barn och tillåt dig att somna, kanske. Var extra snäll mot dig själv ett tag

Toppen att du håller i. Du kommer må bättre!

2 år utan skiten.
Mår alldeles förträffligt utan detta gift i kroppen.
Ser på ett par personer i min omgivning som trots åldern inte vet när gränsen är nådd. Skitjobbigt för dem och deras nära.
Inte så att de blir störiga men jag vet hur dagen efter ter sig. Lite pinsamt med ursäkter när man går hem TIDIGT då 3 pavor rödvin åkt ner under middagen. Tror de känner det lite jobbigt med mig nykter i stolen bredvid. Ingen menar ju att trilla av pinnen innan festen har börjat.

Stå på er - kämpa därute!

Ska vi känna oss mer och mer för var dag Konstnären! Vad härligt att du också är tillbaka!

Styrka, mod och värme till dig! ❤️

dit som varit. Det första är att städa undan tomflaskor. Var på gång ett tag innan jag slutade helt denna gång.

Det är för min del inte bara lag/städa det som varit (hoppas jag), utan också något jag saknat och tycker om. Det finns tid och ork nu att lägga på annat. Jag vill också kunna laga mat utan att tänka på A, det är ett mål.

Jag tänkte för ett par dagar sedan att det borde funka med hypnos. Det som fungerar på den mest spindel och ormfobiska människan, borde kunna fungera omvänt med A, tänker jag. Ett tips till Alkoholhjälpen; Gör en deal med TV om att få smyga in undermedveten reklam som väcker avsky till alkoholen, så där som Coca-Cola gjorde. Vilken förändring för folkhälsan!!
Tills dess att detta har skett eller att jag hittat en hypnotisören så började jag igår att framkalla äckelkänslor och tänka på bilder av A. Idag likadant och jag kände verkligen äckel ett tag när jag tvingade mig att se olika A-bilder. Tänk om det funkar! ( en bild som jag framkallat är att jag ser en flaska lösningsmedel hällas i vinet innan det är klart.
Idag kbt-samtal, promenad med yoga på bryggan och fått lite måsten gjorda. Ringt till yoga-stället (jag har skjutit på det) och har tur att de startar upp en ny grupp ikväll så dit ska jag gå. Har också faktiskt börjat fundera på att gå på AA-möte och hitta en grupp som jag trivs i. Mer för att få gemenskap och stöd på lång sikt. Det är nytt för mig och ett väldigt stort steg!

Tänkte också att imorgon kan jag notera 7 dagar och blev sorgsen att jag gjorde mitt uppehåll i nykterheten. Det hade kunnat vara snart 1,5 år istället. Så himla onödigt och dumt. Så mycket tid, pengar och trevliga upplevelser jag gått miste om. Istället utsatte jag min kropp och själ för ännu mera stryk! En j***a självplågare jag är!! Men det värsta är att tiden med barnen jag gick miste om. Hua. Men inte titta bakåt, bara framåt. Ingen självömkan. Gör om, gör rätt. Nu är jag on track igen, ännu mer medveten om As grepp om mig och det är bra i det jävliga. ;-)

Glad att jag är nykter igen och styrka till dig Konstären och alla andra som kämpar på!

En vecka har gått....
Började med att jag berättade allt för min man. Vi har pratat om detta innan men det som kändes nytt var att jag erkänt för mig själv hur svårt problem detta är. Och att jag inte vill ha det så. Främsta drivkraften är barnen och min familj. Andra drivkrafter är min egna hälsa och oro för framtiden om jag inte hanterar detta nu.
Helgen var barnfri helgresa. Mkt kopplat till vin och restaurangbesök. Men jag stålsatte mig och drack alkoholfritt. Sugen hela tiden på vin men kände mig stärkt i att det var skönt att slippa vara trött och att vi hade så roligt.
Veckan har passerat. Varje dag vill hjärnan att jag ska dricka vin men det är inte värre än att jag kan stå emot. Så himla kopplat till stress och avkoppling för mig.
Har tagit till nig många saker från detta forum. Har bl.a bestämt att beslut och ansvar ligger bara på mig. Innan har jag försökt få min man med mig så vi ska göra "vit period" som ett familjeprojekt. Nu känner jag att detta är mitt problem som jag måste lösa. Känns både stressande men bra.
Har bestämt att inte ge några stora livslånga löften. Det är dagarna som räknas. Men har sagt att jag inte dricker en droppe till jul. Sen får vi se... rätt eller fel vet jag inte.
Hade tänkt skriva varje dag här men blev inte så. Nu är det helg igen och drillar hjärnan att se fram emot andra saker än vin. Ska laga god mat och dricka alkoholfri öl och godaste teet. Vi får se hur enkelt el svårt det blir....

Toppen att du har tagit dig hit och fattat ett beslut att förändra ditt drickande.

Jag närmar mig också pensionen och jag tror att det är starkt bidragande orsak till att jag har börjat ta itu med drickandet på allvar. Jag har trappat ner arbetsbördan under de senate åren vilket gör att jag inte är särskilt stressad längre men jag har ändå fortsatt att dricka på samma sätt. Tidigare kunde jag motivera en flaska vin med att jag behövde varva ner. Och hur blir det då när jag går i pension? Ska jag gå runt i filttofflorna och dricka hela dagarna? NEJ, det kan man ju inte. För min del försöker jag att minska mitt drickande. Jag gillar vin men det finns ju bättre och sämre flaskor så jag håller mig enbart till de som jag tycker är goda och efter 3-4 glas är tycker jag inte att något vin är direkt gott även om det är svårt att sluta dricka då. Ibland klarar jag det, ibland inte. Men jag jobbar på det som man säger.

Jag har varit inne och läst några gånger under resan och det har stärkt mig. Jag får mycket stöd av forumet även om jag själv inte är särskilt aktiv med kommentarer. Alkoholmässigt gick resan bra, ungefär som förväntat med några öl om dagen och aldrig fler än två åt gången. Jag överraskade mig själv med att beställa en smoothie vid ett par tillfällen istället för öl så något har i alla fall hänt. Men det blir totalt sett en hel del alkohol även om jag aldrig blev berusad. Nåja, nu har jag inte druckit något alls på fem dagar även om jag var väldigt sugen på rött vin till pastan härom dagen. Vinet får vänta till helgen, åtminstone.

Känner igen mig i allt du skriver. Vilken möda det har varit denna gång att bryta av, värre värre än någonsin. Lite tilltufsad är jag nu men energin har kommit tillbaka och jag känner mig glad över livet igen. När jag drack nu sist lagade jag ingen mat knappt. Nu har jag blivit duktiga flickan i helgen gjorde jag kålpudding och kalops riktigt god höstmat, gjorde det mysigt med tända ljus och fin dukning, kylde vasin ramlösa underbart gott.
Vet inte om jag jagar bort ångesten efter perioden med A, genom att göra rent och fint laga fina middagar baka bullar göra äppelkaka. Tror det.
Du denna gången ska vi klara det och vara stolta över oss.
Kram och styrka till dig
Konstnären

Vi gör egen glögg på äppelmust (juice) och glöggkryddor. Det är både friskt, värmande och gott. Några pepparkakor till är också bra.

Jag är så makalöst trött på kvällarna- är det normalt? Igår la jag mig 21:30 och kunde inte göra något vettigt efter att barnen nattats. Tänkte inte jättemycket på A men var allmänt nedstämd. Att vi går in i den mörka årstiden påverkar mig också negativt!
/siggez

Hej Drycker
Jag vill börja med att säga att detta inlägg inte bara är riktat till dig. Du mår dåligt just nu och du anstränger dig för att förändra dina alkoholvanor. Du har verkligen varit nyfiken och modig som provat olika sätt för att klara det. Med den inställningen ökar verkligen chansen för att du ska finna ett sätt som passar dig. Du som många andra vet att det är mycket riskabelt att dricka med antabus i kroppen. Reaktionerna är en stark negativ påfrestning för kroppen.

Det är fint att du känner stöd av andra användare här och att du stöttar dem. Det hoppas jag att du fortsätter med. Samtidigt vill jag gärna berätta att vi gärna ser att våra användare inte använder forumet under berusning. Av erfarenhet vet vi att det oftast inte blir bra för den som skriver och inte heller för de som läser. Det händer att vi redigerar dessa inlägg eller tar bort dem.

Som sagt vi vill ha dig och er alla här och vi ska försöka vara mer tydliga med de riktlinjer vi har. Utan er inget forum.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Välkommen ska du vara! Jag känner igen mig fullt ut i det du skriver, har själv precis startat upp (första nyktra dagen igår) men jag är livrädd att jag inte ska klara det. Det hjälper att vara inne på forumet för min del, här ser jag att vi är många med samma mål och det sporrar mig, det känns annars rätt ensamt att sluta dricka, i alla fall känner jag det så. Du har tagit första steget mot ett nytt liv, all heder åt dig!

Nån som hittat nån god alkoholfri glögg ? Som inte smakar bara saft som har lite av den här hettan man vill ha när man känner sig frusen? Eller så kanske man får nöja sig med julmust :)
Nykterheten känns bra, känner att det är ett bra val man gjort att hålla sig nykter. Tänker inte längre ens på att dricka. Sörjer det inte alls längre. Räknar inte ens dagarna.
Hoppas den känslan sitter i :)

Starta *

Skulle vi kunna starts en mailkontakt? Du verkar som en bra stöttande person och jag vågar inte skriva allt öppet ifall någon skulle läsa..

Jag var helt utan a i ett år. För det gick helt snett en dag. Och min sambo ställde ett ultimatum. Och det gick. Fastän det var jobbigt ibland. Vissa helger hade vi vänner här som drack och jag (som är nattmänniska) bakade på natten med dom. Faktiskt ofta utan begär. Men så kom sommaren igen (var nykter från juli till juli) och vi skulle ut med vänner och jag sa till min sambo att jag också ville kunna ta några glas vin. Och att jag inte skulle göra något dumt. Och det gjorde jag inte. Drack två eller tre glas rödvin bara. Kände mig så himla behaglig och lugn men utan mer begär. Men efter några tillfällen, och när jag blev sjuk, då 'förtjänade' jag mer. Låg hemma i soffan och drack vin och whisky. Precis som nu när jag är sjuk. Behöver någon som kan motivera mig och som jag kan motivera tillbaka.
Märker din sambo att du dricker? Tror du att han skulle kunna hjälpa dig att sluta? Eller känner du som mig och inte vill behöva visa upp den sidan av dig själv?