Senaste kommentarerna i forumet

Tummen upp rallan! En i raden av många framtida segrar.

Igår vill jag ha vin, funderade på vilken sort jag skulle köpa. Dottern tränar på tisdagar och ska hämtas nära systemet. Jag känner att jag bestämt mig för att gå dit men så precis innan jag ska köra iväg lägger jag plånboken hemma. Ingen plånbok inget vin...
Ibland får jag lura mig själv för att det ska funka. Klarar jag tisdagarna så brukar det gå bra.
Tröttheten börjar släppa och små glädjestunder slinker in till mig. Det är bra att jag tagit itu med det här, det kommer att göra mitt och min familjs liv mycket bättre på sikt.

för några dagar sedan konstaterade jag utan någon särskild anledning att jag känner mig lycklig! Tanken hade inget med A att göra utan det var en känsla av skön harmoni. Nu inser jag att detta förmodligen hör ihop med att jag är på väg att få kontroll över mitt drickande. Jag säger inte att jag har lyckats och vågar inte slappna av, men det har ju blivit så mycket bättre. Igår em kom jag på att jag hade glömt att ta antabus på morgonen, vilket jag har gjort nu ett antal måndagsmorgnar för att inte frestas att dricka under veckan. Men jag känner inget sug!!! Har ett antal prövningar med A i jobbrelaterade sociala sammanhang under hösten, som jag är nervös för att inte klara, men ska gå, helt enkelt. Måste lägga upp strategier och planer.

Jag blir klart imponerad av din minskning och ännu mer av att du klarar av att ha A hemma! Det har jag inte haft på 10 år. Finns inte en chans att jag klarar det utan att dricka upp varenda droppe. Det är nog inte så illa med dig !

Ge inte upp, det är svårt, men det går!

det sägs att A-problem är ärftligt, men det är så vanligt att det är tveksamt om det går att bevisa. Alla har vi väl alkisar i släkten? Hur som helst, du är inte ensam!

Tack för era svar:) jag läser här inne och funderar på om jag någonsin druckit normalt... tror inte det. Brukar sluta med någon form av urspårning. Känns som sagt tråkigt att inte bara kunna njuta av ett eller två glas utan jakten på mer... min farfar är alkis- men jag är lite skeptisk ff till hur i helvete man kan ärva ett beroende... hmm

Jättebra gjort att inte bota ångesten med flaskan. Hoppas att du får handlat snart iallafall och att du kan ta dej ut utan ångest. Grattis till en vit dag till.

Har varit nykter i 1,5 vecka nu igen, satsar på en månad, sen får vi se vad som händer och om jag någonsin kan dricka måttligt. Skulle dock gå o handla idag, men precis när ja kommit utanför dörren fick jag en sån jävla ångest. Sugen o ta till flaskan som ja så ofta gjort för o klara av sociala situationer, men nej inte den här gången. Vände o gick hem igen, och här sitter jag. Känns faktiskt bra o inte dricka, gör iallafall inte bort mig, hoppas ja.

Känns som jag hittat en bra sida här med folk i samma situation som vet vilket helvete det är och förstår vad man pratar om. Vill och ska göra mitt bästa. SKA ta mig i kragen och ringa läkare för att få hjälp men det är tungt! Alkoholen är ju både en "snuttefilt" och ett jävla fördärv.

Starta gärna egna trådar. Joppe, jävla skit och alla andra. Blir lättare att följa er då. Håller med kvaddad. Häng på! Vi kan peppa varandra i både med och motgång. Vi har alla kommit olika långt, har kanske inte precis samma mål osv. Men vi är ju alla här för att alkoholen ställt till ett eller annat skit för oss. Eller hur? Omtanken och de varma orden man får från en annan människa med likvärdiga problem är svår att hitta från någon annan. Blir en helt annan förståelse att det exempelvis inte bara går att trycka på en knapp så blir man nykterist eller att man helt plötsligt kan dricka med måttlighet då det aldrig gått förut. Vi har inte heller dålig karaktär eller vilja. Vi har en sjukdom som är svår men bevisligen går att bota.

Answee är uppe i 8 veckor.
Jag ynka 4 dagar som skall bli fler.
Vi hjälps åt!!

Hej! Ny här. Har läst flera inlägg här och är i samma situation som många andra. Dricker åt helvete för mkt. Har som väl är jobbet kvar (än så länge) Är väl medveten om att jag måste sluta dricka. Dricker varje dag så länge jag har pengar. Min hälsa är kass! Min familj är förtvivlade. Jag vill men kan inte sluta dricka. Har provat antabus men det är så jävla bökigt. Vill inte blanda in jobbet. Kunde bett att få antabus av chefen men tycker det är för jobbigt/pinsamt. Super bort mitt liv fullständigt. Vad fan ska man göra?? Har funderat på att låta operera in antabus, men har läst mig till att det inte görs inom vanliga sjukvården, och dessutom inte alls säkert att det har nån effekt?

Det där med tack o adjö. Mitt senaste "fyllerace" bestod av 6 dagars drickande i rad. Med allt vad det innebär. Ångest, bråk, sorg osv. Varit vit i 8 veckor nu. Vi kan klara det!!

Den här gången skall det funka.
Undrar om förra veckans idoga drickande var nåt slags tack och adjöföreställning. Har aldrig hänt förut att jag varit full tre gånger på en vecka.
Nu kör vi. Känner att jag längtar efter att fylla på här med alkoholfria dagar.
Tack alla ni här för allt stöd.
Det känns fantastiskt att ha forumet.
Stor kram till er alla!

Det är ju i alla fall något bra och positivt. Försök att bygga på det även om du har det jäkligt tufft just nu. Jag vill verkligen tro att det går att vinna kampen mot alkoholen. Du verkar ju verkligen vilja förändra o det måste vara det grundläggande. Vägen dit är väl inte ofta spikrak? Men håller tummarna för oss alla som vill ha ett annat förhållande till drickandet än det vi har nu.

Jag är åtminstone nykter.

Bakfull...

Tja, det rullar på men jag dricker hela tiden mer än jag tänker att jag ska göra. I lördags blev det definitivt några glas för mycket även om jag övergick till vatten de sista timmarna. En del saker är trots allt bra. Jag dricker betydligt mindre än när jag började programmet. Jag lyckas med att bryta drickandet och övergå till att dricka vatten. Men jag dricker alltså mer än jag har planerat. Jag töjer på gränserna. Ett sätt vore att halvera gränsen så hamnar jag kanske där jag vill.
I natt hände en för mig en rolig sak. Jag vaknade vid tre-tiden och kunde inte somna om. Igår drack jag bara te så det var inte alkoholen som var på väg ur kroppen. Antagligen är det olika dead-lines som oroar mig för att de krockar med höstlovet då vi ska resa bort. Jag låg hur som helst en timme i sängen utan att kunna somna om. Till och från tänkte jag att jag kanske skulle gå upp och dricka ett glas whisky. Men jag stod emot. Till sist gick jag dock upp och drack ett glas vatten. Väl uppe stod jag med det urdruckna vattenglaset framför spritskåpet och tänkte: "Bara ett glas". Jag öppnade inte skåpet utan fyllde glaset med vatten satte mig vid datorn och jobbade lite och läste sedan här på forumet tills jag var trött nog att kunna somna om. Klockan var över fem och halv sju ringer klockan. Nu har jag en dag med för lite sömn framför mig men nykter och är faktiskt lite stolt också. Man får glädjas åt alla steg i rätt riktning.

Wow vad du är bra LenaN som kommer iväg dit trots din oro. Å jag tror ju ibland att det är just våra instängda tårar som vi önskar blanda med sprit el vin för att få lite cocktailkänsla i kroppen. På väg mot ett torrlagt liv alltså på mer än ett sätt.

Kul, HelenaN, då ska jag också vara snyggare och nöjdare om 10 år! Eller kanske till och med om 2 år. Känns som jag kommer att vara nyktrare i alla fall och det är ju en viktig del.
Och Sattva, en helg i andens tecken är kanske det som ska till. Lät rätt trevligt det där. Och nyktert också.

Verkligen starkt av dig! Så härligt att läsa!!!

Är en vanlig biverkning då man använder Naltrexone men går över efter någon vecka. Titta på Fass.se för att hålla koll på ev. biverkningar - kolla inte för noga för oftast får man inga allvarligare men - inget farligare än att hälla i sig etanol! Ta du dina tabletter så du blir fri från alkoholen - ring din läkare om du avbryter behandlingen.
Kram och håll fast vid ditt nyktra jag!

Grattis till kontraktet! Kul, det ger dig en anledning till, till att hålla dig nykter. Personligen så tror jag att en av anledningarna till att det blir så svårt att hantera alkoholen är att man förknippar det med belöning och avkoppling efter hårt arbete. Hoppas chokladbollarna vann!

Har nästan exakt samma historia till alkoholen som Nyckelpigan har. Har egentligen aldrig lyckats dricka kontrollerat utom några enstaka gånger. Då första glaset var taget så fanns det ingen återvändo för mig. Jag var tvungen att ta tag i mitt liv och att sluta dricka på obestämd framtid för att inte förlora allt som betydde någonting för mig. Hade även jag och har till stor del fortfarande enorm hjälp av att läsa och att ibland skriva på dessa forum. Så betydelsefullt med människor som verkligen förstår och har varit med om alkoholens baksidor. Jag har många gånger försökt det här med att dricka måttligt utan att klara av det. Blev alltid skit av det igen. Det du behöver är ett mål och en väg som du själv ska bestämma dig för. Glöm inte heller bort att du absolut inte är ensam om ditt problem. Vi är många som har det.