Senaste kommentarerna i forumet

Måste vara en grymt skön känsla för dig. Grattis. Är kanske nu det börjar på riktigt. Är riktigt imponerad och uppriktigt glad för din skull.

Bra jobbat. Starkt

Jag är imponerad av din viljestyrka inte de lättaste förutsättningarna för att klara sig alkoholfri. Jag applåderar, så bra gjort!

Ja den där frestelsen är lätt att falla för. Heja dig

Man måste ju välja det som känns bra. För mig räckte inte nr1 för jag åkte och köpte ny sprit.

Bra beslut och fortsatt lycka till med din påbörjade nykterhet

//PP

Det gick bra, även på kundeventet. Tog rygg på den nyktra alkisen och på något sätt erkände jag att jag har problem och att a inte är nyttigt för mig. Jag var noga med att inte dömma förutom en person i sällskapet, häpnade jag över hur lite folk drack. Typ två öl eller en halv flaska vin per kväll. Det var ett rent nöjesevent för kunderna, så det fanns inga krav att gå upp tidigt eller vara skärpt.
Men inte en droppe.
Nu har jag varit nykter sedan 5:e augusti förutom mitt åf 14-16:e.
Så här lång nykter period har jag inte haft på över 20 år.
Jag har haft så många trick för mig, vägt för och emot, fokuserat på sömn, glädjs åt att slippa ångest och tänka positivt.
Men suget har legat och malt.
Nu börjar till och med suget avta. Är det nu det börjar på riktigt?

Jag tog pillret i morse. Precis som jag lovat. Utan att värdera sveper jag glaset. Lugnet sprider sig. Skönt att nu bara ha ett val vad gäller A och så oändligt många fler val till det som får mig att må bättre.
Försöker leva här och nu.
Tack för allt stöd.
LP

Välkommen hit! Du är inte ensam och du är heller inte ensam om att vara rädd för att misslyckas. Om du läser olika trådar från start kan du se att vägen inte har varit spikrak från början för många. Tycker Aeromagnus ger bra råd även om jag bara har följt steg 1. För mig fungerar det inte att ha alkohol tillgöngligt. Kanske hade det gått snabbare om jag sökt hjälp och medicin blir ju många hjälpta av. Kanske vore det nyttigt för mig att gå på AA-möten. Just nu känns det här forumet tillräckligt för mig. Det enda råd jag kan ge om det inte går spikrakt framåt för dig är att stanna kvar här och lära av dina misstag.

var riktigt bra Adde, har aldrig sett en sådan bra översättning av vad det hela handlar om! Funkar lika bra med en gud som utan, och gör det hela enkelt, helt enkelt:-) Klipper ut och sparar.

Känner igen mig. Ibland kan man ju fundera över om man har lämnat tonåren överhuvudtaget... En längtan efter att trotsa, ansvarslöshet eller någon annan konstig drivkraft och sen insikten om att valet och ansvaret ligger hos en själv. Man får väl helt enkelt se erfarenheten som ett kliv framåt. Och de bakfyllor som jag haft sen jag "slutade" har inte varit att leka med. Aldrig mer könns det som för mig i alla fall. Bra att du skriver.

Lena, sattva, fruhopp och pigan, Sisyfos och Magnus. Tack! För att ni orkar läsa och kommentera. Ni är så kloka och bra:)

Min morfar var också alkoholist, han satt på Auswitz. Han dog när han drack vid rätt tidigt ålder. Mina föräldrar precis som dina dricker vid sociala tillfällen o nästan aldrig för mycket, brorsan dricker inte heller ofta. Du kan ju alltid kolla levern, det gjorde ja, bara ett enkelt blodtest.

Håll dig till en tråd så är det lärare för oss att hjälpa dig. Man löper cam80% högre risk att hamna i missbruk om nära släktingar haft problem med spriten.

Jag förstår precis hur du menar, kag har gjort precis likadant - projicerat en massa på min man. När kag drack senast var jag själv, behövde det för att verkligen inse att det var mig det handlade om, inte honom. Det som är så klart utifrån är det inte när man är mitt i det. Kram

Det är lätt att tro att man ska vara nykter för att slippa skuldkänslor och skam inför sambon. Att om de känslorna inte fanns hade det varit enklare. Föll för den inbillningen igår då sambon åkte iväg för en vecka, drack en del och mådde minst lika illa inatt och i morse som om han legat bredvid mig. Nyttig vetskap! Nu vet jag det liksom. Det är nån sjuk grej det dör att man tillskriver sina känslor något annat eller någon annan omständighet ön vad det på riktigt är. Att man har problem att hantera a, punkt slut. Försöker att inte skuldbelägga mig för mkt, baksmällan är nog straff.... Och jag lär saker om mig själv hela tiden. Nyttigt! Och jag gör inte om det ikväll i alla fall!:)

Läste lite på dina trådar. Å visst finns det igenkännande. Ska läsa mer ikväll.

innan man ger sig ut på en ny vecka i livet utan a, så kolossalt skönt att inte ha med det i planeringen.

...det gör man som man känner själv, jag har berättat för några av mina närmaste vänner men inte för hela världen. Jo - ska hitta nya intressen och jaaa... ska ta med kompisarna på fika. Har ju en del gamla kompisar från förr som inte är så törstiga, kanske dags att kontakta någon av dem.
Kramar om

Det är som om jag inte ens försöker. Var hos särbon i helgen o han har ju alltid vin hemma. Blev inte överdrivet mycket, men det blev. Jag skulle ju inte. Så nykter alkoholist är jag inte.

Han har drömmar/ planer på att flytta till ett skönare klimat vintertid om några år, då han går i pension. Jag har många år kvar i arbetslivet, o även barnen. Jag vet att detta ligger långt fram i tiden o att mycket kan förändras tills dess. Men det känns jättejobbigt att inte nog med att vi åka kämpa med att bo 30 mil från varandra, det kommer bara bli ännu längre avstånd i framtiden. Han ser ju fram emot slippa höst o vinter i Sverige. Jag fattar det mycket väl. Men vad ser jag fram emot? Att ses en gång i månaden kanske... Jag borde inte lägga nån energi alls på detta, det har inte hänt o kommer kanske aldrig hända.

Livet är absolut bättre utan a. Tränar mig nu på att leva i nuet. Att glömma ånger över gårdagen och ångest över morgondagen. Bara leva och njuta av stunden som är. Svårt som tusan men när det fungerar så är det så mycket bättre än den ro som a kan ge gör en stund. Och man slipper ångest över vad man gjort. Lycka till på din resa Lillper. Passa på att försöka uppleva platsen dit du ska i nuet. För mig har det blivit så mycket bättre med allt. Även när ångest och oro infinner sig så är det inte lika starkt som annars.

skulle du inte ta de där Antabusen? Jag önskar, dig av hela mitt hjärta fortsatt lycka till i nykterheten! / mt

Hej aeromagnus tack jättemycket för ditt tips och ditt svar. Jag skall följa ditt råd och kontakta sjukvården.
Tack igen
Mvh

igen...! Nu tänkte jag självbelåtet och i avsaknad av självkritik : Har jag inte sagt till henne att hon ska låta bli att vara dem till lags?? Jag blev nöjd när jag läste att du åkte därifrån men ledsen över att du grät. Snälla fina nyckelpiga, vad är det som gör att du låter dem hantera dig på det här sättet? Jag läste om det förfärliga som hände din pappa. Är det förklaringen till att din mans släkt är så betydelsefull för dig. Hoppas att du inte tar illa upp och tycker att jag är ännu en usel amatörpsykolog. Du skriver och tänker så bra, men jag får en känsla av att du inte inser hur bra du är utan fortsätter att be om ursäkt. Kram !

Vi är en brokig samling människor som har a-problem som gemensam nämnare. Vi försöker stötta varandra så gott vi kan utifrån var individs situation. Ingen forum medlem är mer värd än ngn annan, syftet är inte att få flest träffar, vara den mest lästa tråden, utan det är stöd till långvarig förändring som är målet. Så nyckelpigan känn inte att du skulle ha sagt eller gjort ngt som påverkat ngn annans medverkan, valet är fritt. Jag vänder inte kappan efter vinden utan jag är fullt kapabel till att se saker ur flera synvinklar, det viktigaste är att ge alla tröst och mod till att fortsätta sin kamp. Jag vet inte om jag skriver ngt som kan tolkas som vettigt, budskapet är i vart fall att jag kramar om dig Nyckelpigan.